Sammanfattning Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. För att minska bostadsbristen och för att få fram ett kostnadseffektivt byggsystem har Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) upphandlat ramavtalskontrakt med flera företag och erbjuder då nyckelfärdiga flerbostadshus i olika kategorier, storlekar och prisnivåer. För att underlätta upphandlingen kan bostadshus med ramavtal avropas av de kommunala bostadsbolagen. SABO beskriver att deras pris ligger tjugofem procent under branschens genomsnittliga pris. Ändå har endast 60 av 290 kommunala bostadsbolag (som är medlemmar i organisationen) använt sig av det befintliga avtalet. Arbetet åsyftar sig till att ta reda på vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt ta reda på om ramavtalet erbjuder det billigaste bostadskonceptet marknaden har att erhålla. De underlag som ligger till grund för arbetet är en enkätundersökning, intervjuer och en observerad fallstudie som jämför byggprocessen i ett traditionellt upphandlat objekt med ett objekt som upphandlats med ett ramavtal. Intervjuerna har använt sig av en halvstrukturerad intervjusform. Arbetet baserar sig på insamlad primärdata från enkätundersökningen. Resultatet i studien belyser att faktorerna som påverkar kommuner i valet av upphandlingsform är flera, det innefattas bl.a. av detaljplan, byggprocess och slutkostnad. Den största anledningen som påverkar kommunerna i deras val av upphandling är detaljplanen. Enligt resultatet från fallstudien kan det konstateras att ramavtalet är billigare, även om det inte är så mycket som 25%. För att få fler kommuner att använda SABOs produkter bör bättre produkter som inte begränsas av kommunernas särkrav i detaljplanerna tas fram. Attraktiviteten och utformningen på produkten bör också förbättras. Det behövs tas fram fler produkter som lämpar sig i olika kommuner och demografier. Dessutom bör SABO och entreprenadföretagen marknadsföra sig gentemot politiker för att öka kunskapen kring ramavtalet och kringgå tjänstemännens inflytande. En fortsättning av arbetet skulle göras där det görs en rikstäckande jämförelse mellan traditionellt upphandlade objekt och med ramavtals koncept i respektive kommun för att dra en generell slutsats om ekonomiska förutsättningar. / Enligt Boverkets rapport ”Behov av bostadsbyggande” uppskattar man att det behövs ett tillskott av drygt 705 000 nya bostäder fram till 2025. SABO erbjuder idag ramavtalet Kombohus som uppges vara tjugofem procent billigare än marknadens genomsnittspris på nyproduktion av flerbostadshus, men endast en femtedel av medlemsföretagen i organisationen använder sig av SABOs ramavtal. Arbetet har i syfte att undersöka vad som påverkar kommunerna i deras val av upphandlingsform, samt att ta reda på om Kombohus är det billigaste bostadskonceptet som marknaden erbjuder.

Syfte: Många av SABOs typhus, kombohusen, har en majoritet av hyresgäster över 65 år. Detta var inte planerat vid utformning av bostadshusen utan tanken var att bygga ett flerbostadshus till ett lågt pris. Därför kan kombohusen sakna produkter och utformning som äldre hyresgäster behöver. Ett kombohus kan se olika ut men det de har gemensamt är att de är upphandlade av SABO och kan avropas av deras medlemsföretag. Kombohusen har även vissa likheter i form av produktval och utformning av lägenheterna. Bostäderna uppfyller SIS-standard men det betyder inte att allt är anpassat för en äldre hyresgäst. Eftersom andelen seniorer i Sverige ökar så kommer det behövas fler tillgängliga bostäder. Målet i denna undersökning handlar därför om att utvärdera SABOs kombohus och identifiera faktorer som kan förbättras för att åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer. Metod: I studien har fem olika kombohus undersökts utifrån ett tillgänglighetsperspektiv där den huvudsakliga metod som använts är intervjuer. De intervjuade är hyresgäster som brukar en lägenhet i kombohusen samt bostadsföretagen som har låtit uppföra byggnaden. Studien består även av en fallstudie där en inventering av miljöhinder (tillgänglighetsgranskning) har utförts med hjälp av Housing Enabler Screening Tool. Verktyget behandlar punkter inom olika områden: inomhus, entréer och utomhusmiljöer. Om byggnaden inte uppfyller någon punkt får den en anmärkning inom det specifika området. Resultat: Undersökningen har visat att de flesta anmärkningarna hos kombohuset har varit inomhus. Även att det kombohus som klarade sig bäst var i Ronneby som är ett kombohus anpassat till trygghetsboende vilket bland annat innebär förhöjd tillgänglighet i badrum. I studien har författarna kommit fram med förslag för att förbättra framtidens kombohus för att kunna åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer med hänsyn till tillgänglighet. Konsekvenser: Slutsatser som har tagits är att konceptet med kombohuset har stora möjligheter att i framtiden ge fler tillgängliga bostäder på marknader där det verkligen behövs. Dessutom att några av de kontrollerade punkterna är lite svagare och bör åtgärdas även i det befintliga beståndet. Exempel en sådan punkt är utrymme för rollator i lättillgängligt förråd eller förvaringsmöjligheter i trapphus som inte utgör en brandfara eller blockerar utrymningsvägar då många hyresgäster i kombohusen använder sig av rollator. En slutsats som författarna har kommit fram till är att många av de intervjuade anser att det görs för lite uppföljning av hur hyresgästerna upplever boendet. Fler uppföljningar tillsammans med hyresgäster med hänsyn till tillexempel arkitektur och utformning är en stark rekommendation. Begränsningar: Studien baseras på empiri från fem kombohus men detta anses vara tillräckligt då kombohusen är typhus och många är utformade på samma sätt. Studiens resultat skulle därför troligtvis vara samma även om andra kombohus hade valts.

With an increasing population and need of housing, Sweden needs more availible apartments and cost efficent solutions. The organisation for public housing in Sweden has responded to this situation a couple of years ago with predefined buildings called ”Kombohus” available to purchase for the companies that work within public housing. The approach for this study is to compare these to ordinary construction projects with focus on the extra costs and eventually use the full potential of these buildings with less extra costs. The casestudy is based on AB Gavlegårdarnas organisation and construction projects. Three Kombohus and two traditional projects are compared to see the difference in the final price, which project has the best prediction of the final cost, and how the work of improvement can be used to minimize the extra costs. The study shows that Kombohusen are the cheapest to build, but also have more space to reduce the cost even more. The traditional projects are completed within 1% of the offered and predicted cost. Kombohusen differ from plus 16% and 17% to minus 11% below the offered cost. As an improvement it is suggested that a more uniform documentation when the projects are finished is needed, as a way to see what has been included or not in the different posts. When more similar projects are completed, the knowledge of what made the major extra costs will prevent the same type of cost to appear. The knowledge and experience feedback is very important for future projects and the chance of making a correct estimated cost. / <p>Presentation på distans med videomöte.</p>

SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet

No description available.

Many municipalities are finding it difficult to fulfill the task of receiving new arrivals and provide them with a home. What at first may seem to be a fast and easy solution is in reality a short--‐term and expensive quick fix. The aim of the thesis is to identify and compare  the today known short--‐ and long--‐term strategies for municipalities to settle new arrivals in Sweden. The current housing crisis, in combination with the new law, "lag om mottagande av vissa nyanlanda invandrare for bosattning", means that many municipalities are finding it difficult to handle the situation that has now occurred with the large and rapid increase of new arrivals. The law means that Sweden's municipalities will now receive a distribution of the new arrivals in accordance with the law on the reception of certain newly arrived immigrants for settlement, also know as the "residence law". Through a study of the market has six housing solutions been selected and studied. In addition, we have chosen to study seven different municipalities and management strategies when it comes to settlement, and those that have public housing; Botkyrka, Upplands Vasby, Huddinge and Stockholm, and those that do not have any public housing; Danderyd Taby and Nacka. To calculate and discuss the different  ccommodation solutions has five parameters been valued; initial investment, possible rent setting, timing, sustainability, durability and how it affects a declining housing shortage. Based on the parameters it was shown that "kombohus" was the main option, and buying and renting modular housing was the weakest option. Important parameters for assessing the municipality's work and strategies was how work is organized and coordinated, how they plan in a long term and how far they have come with a work in progress. The conclusion is that there is not a specific housing solution that can solve the housing problem for new arrivals. It is important for each municipality to have a combination of options to solve this puzzle.