Historiskt sett har har samhällsplanering genomgått många olika faser och utvecklingar beroende på vad som har skett i samhället vid den tidpunkten. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka om en samhällssituation kan förändra planering, genom att granska händelser i svensk planpolitik utifrån 1940-talets babyboom. Undersökningen tar form av en fallstudie och har skett baserat på innehållsanalys och diskursanalys, då empirin framförallt har bestått av skriftliga källor. Arbetets resultatdel går igenom bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945, stadsplaneutredningen och byggnadslagen 1947 samt bostadsbyggnads-utredningens betänkande 1965 för att finna att det läggs stor fokus på barnfamiljers bostadsbehov samt på modernistiska principer. Detta diskuteras senare i en analys för att sättas i samband med babyboomen och se om de kan ha påverkat varandra. Resultaten visar sedan att det, tillsammans med andra historiska faktorer, kan ha funnits ett samband som gjorde att babyboomen påverkade samhällsplaneringen. / Historically speaking, planning has been through many phases and developments depending on what has happened in society at the time. The aim of this bachelor thesis is to examine if one societal situation can change the face of planning, by viewing events in politics of planning in comparison with the babyboom that occurred in the 1940’s. The examination takes the form of a case study and has been conducted through a content analysis and a discourse analysis, since the empirics mainly has been written sources. The results of the thesis works through “bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945” (the final report from a public inquiry in 1945), “stadsplaneutredningen” (another public inquiry) and the 1947 Building Act, and “bostadsbyggnadsutredningens betänkande 1965 (a report of a public inquiry in 1965). This is to find that there were a big emphasis on families with children and also on modernistic principles, which is later discussed in the analysis-part and put in connection with the babyboom to see how and if they have affected each other. The result then shows that, together with other historical aspects, there was a connection which made the babyboom affect spatial planning.

No description available.

Examensarbete syftar till att undersöka dels vilka byggherrar som genomför bostadsprojekt och dels hur markägorförhållanden såg ut när exploateringsprojekten initierades i olika kom-muner i Stockholms län. Dessutom undersöks antalet tillkommande bostäder. Undersökningen har gjorts genom granskning av detaljplanhandlingar, som vunnit laga kraft mellan åren 2005 och 2009, i åtta kommuner i Stockholmsregionen. I alla kommuner genomförs de flesta projekt, som är av större omfattning, av olika professio-nella byggherrar, men det förekommer att även mindre byggbolag genomför planen. Alltså finns det en stor variation av olika byggherrar i de flesta kommuner. I några kommuner är dock variationen av byggherrar något mindre, då det framkommer tydligt att vissa professio-nella byggherrar dominerar. Oftast torde detta bero på byggherrarnas egna markinnehav. En annan orsak till detta kan vara att kommunen endast anvisar mark till vissa byggherrar. Det tycks framkomma ett visst mönster i kommunerna, när det gäller markägarförhållanden vid initieringsskedet. Vanligtvis initieras flest bostadsprojekt på kommunalägd mark i kom-muner med stort markinnehav medan det planeras mest på privatägd mark i kommuner med litet markinnehav. Det förekommer dock några undantag från denna tendens. I flera kommu-ner har de flesta projekten initierats på mark som ägs både av kommunen och privata fastig-hetsägare gemensamt. Det tycks även finnas ett visst samband mellan markägandet och antal tillkommande lägenhe-ter. Det största antalet bostäder planeras på kommunal mark, då kommunen har ett stort mark-innehav. I kommuner med lägre markinnehav byggs de flesta bostäder på privat mark. I några kommuner byggs mest på mark som ägs både av kommunen och privata markägare gemen-samt.

SammanfattningTitel: Detaljplaneprocessens hinder i Malmö stad – ur byggherrens synvinkel Ämne, kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats 15 hp
Författare: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Handledare: Peter KarpestamNyckelord: Detaljplaneprocessen, byggherre, planprocessen, bostadsbyggandeDetta examensarbete handlar om hinder som uppstår i samband med detaljplaneprocessen i Malmö stad. Syftet är att se vilka hinder som byggherrar i Malmö upplever gällande bostadsbyggande. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat ett flertal verksamma byggherrar i Malmö ur en kvalitativ metod då vi vill jämföra byggherrarnas egna erfarenheter med vad som tidigare tagits fram som hinder genom forskning.Malmö är en stad som under kort tid har utvecklats från industristad till blandbebyggelse. I detta arbete undersöker vi därför om de verksamma byggherrarna i Malmö upplever samma svårigheter och hinder som uppmärksammats genom tidigare forskning. Detaljplaneprocessen har under många år fått mycket kritik och anses vara en stor del till varför det inte byggs fler bostäder. I rapporten tar vi upp andra hinder som skapas genom detaljplanen, och varför dessa hinder är ett problem. Den slutsats som kan utläsas av vår empiri och analys är att många byggherrar står inför samma problem, då detaljplanen gör byggandet väldigt styrt och ibland svårjobbat. För att lösa de hinder som uppstår har det under studiens gång blivit tydligt att man måste möta människor med rätt kompetens och vilja.De förändringar inom detaljplaneprocessen, som våra respondenter önskar, ligger mestadels på politisk nivå och är därför svårt att förändra inom den närmsta tiden. Skillnader i erfarenheter och kompetens avgör hur man kommer fram till lösningar för de olika hindren som uppstår. Vår slutsats visar även att konjunkturen har stor påverkan på marknaden där konkurrens och priser kan skilja stort beroende på om det är hög- eller lågkonjunktur.I slutet av examensarbetet finns en slutsats om resultatet från teori och empiri. Utifrån en jämförelse av detta drar vi sedan våra slutsatser. / AbstractTitle: The detail process difficulties in Malmö - From the developers view Subject, Course: Real Estate Science, Bachelor Thesis 15 credits
 Authors: Isabelle Svensson & Viktoria Salivonik
Supervisor: Peter KarpestamKeywords: Detail process, developer, planning process, housing constructionThis examination project is about obstacles that arise in connection with the detailed planning process in Malmö city. The purpose is to see what obstacles building-constructors in Malmö experience regarding housing construction. In order to answer our purpose, we have interviewed a number of successful constructors in Malmö from a qualitative method when we want to compare the builders' own experiences with what was previously identified as obstacles through research.Malmö is a city that has developed rapidly from industrial city to urban settlement. In this work, we are investigating whether the active constructors in Malmö experience the same difficulties and obstacles that have been identified by previous research. The detailed planning process has been widely criticized for many years and is considered to be a major part of why more housing is not being built. The report addresses other obstacles created by the detailed plan, and why these obstacles are a problem.The conclusion that can be derived from our empirical analysis is that many constructors face the same problem, as the detailed plan makes the construction very controlled and sometimes difficult. In order to solve the obstacles that have arisen, it has become apparent during the study that people have to meet people with the right skills and will.The changes in the detailed planning process that our respondents want is mostly at the political level and is therefore difficult to change in the near future. Differences in experiences and qualification determines how to find solutions to the various obstacles that arise. Our conclusion also shows that the economy has a major impact on the market where competition and prices can differ widely depending on whether there is a high or recession. At the end of the thesis, there is a conclusion about the results of theory and empirical studies. Based on a comparison of this, we draw our conclusions.

Bostadsområdet Brittgården i Tibro byggdes i etapper under 1960-talet. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005). Jag diskuterar i denna uppsats Brittgårdens gestaltning ur såväl ett arkitekturhistoriskt perspektiv som i territoriella termer. Jag gör också en territoriell studie av bostadsområdet som det ser ut och brukas idag. Den territoriella diskussionen och analysen utgår från den begreppsapparat som Mattias Kärrholms utvecklat i sin avhandling Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine brukar beskrivas som en socialt engagerad arkitekt vars arkitektur präglas av anpassning till klimatet. Denna bild bekräftas av min analys. Erskines tankar kring utformningen av Brittgården skulle kunna beskrivas i termer av hållbar utveckling, vilket idag brukar innefatta ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Brittgården har i flera sammanhang presenterats som ett alternativ till det samtida storskaliga bostadsbyggandet vars utformning styrdes av trafikplanering och rationella byggmetoder. Jag menar dock att Erskine i Brittgården ger uttryck för flera samtida arkitekturströmningar och tendenser inom bostadsbyggandet. Erskines utformning av Brittgården kan ses som en vidareutveckling och anpassning av grannskapsenheten efter samtidens tankar om trafikplanering, stadsmässighet, rationella byggnadsmetoder, ett avskalat modernistiskt formspråk och bostadsområden som stora skulpturer i landskapet. I territoriella termer skulle Erskines gestaltning kunna beskrivas som ett försök att skapa platser med hög territoriell komplexitet. Erskines ambition att ge Brittgården en egen identitet, som dessutom var gemensam för boende i olika bostadsformer, skulle i territoriella termer kunna beskrivas som att gestaltningen utformats för att kunna ge upphov till gemensamma territoriella associationer. Kärrholm presenterar den territoriella komplexiteten som ett mått för hur offentlig en plats är, vilket stämmer bra när det gäller Brittgården som helhet. När det gäller delar av området visar mina studier dock att det är viktigt att brukarna har makt över de territoriella produktionerna för att platser ska brukas flitigt. Detta kan också uttryckas som att det finns utrymme för territoriell taktik. Vid större förändringar i området menar jag att det är viktigt att se till att den territoriella komplexiteten i området som helhet inte minskar, utan helst ökar. I de fall miljöer inom området ska förändras tror jag också att det kan vara bra att tänka på den territoriella komplexiteten, men framförallt är det viktigt att ge de boende större makt över den territoriella produktionen genom att lämna utrymme för territoriell taktik. Ett sätt att underlätta territoriell taktik är att undvika starka kroppsliga aktanter. / The housing area Brittgården in Tibro was built during the 1960s. The town plan as well as the architectual design of the buildings were designed by the architect Ralph Erskine (1914-2005). This paper is discussing the design in an art historical perspective, as well as in a territorial perspective. The territorial discussion and analysis is based on the concepts that Mattias Kärrhom developed in his dissertation Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine is known as an architect with a social commitment, whose architecture is characterised by the adaptation to climate conditions. This is confirmed by my analysis. Erskine's ideas regarding the design of Brittgården could be described in terms of sustainable development, which includes ecological, economical and social sustainability. Brittgården has been presented as an alternative to the contemporary large-scale house building scheme, where the design was ruled by traffic planning and rational construction methods. I however argue that Erskine with Brittgården gave expression to several contemporary trends in house building. The design of Brittgården can be seen as a development of the concept of neighbourhood units using contemporary ideas about traffic planning, urbanity, rational construction methods, modernistic style and housing areas as large sculptures in the landscape. In territorial terms the design of Brittgården could be described as an attempt to create places with high territorial complexity. Erskine's ambition was to give Brittgården a common identity for all habitants regardless of their type of housing. This could in territorial terms be described as a design aimed to fuel common territorial associations. Kärrholm argues that the publicness of a place could be described with territorial complexity. This is true when it comes to the housing area Brittgården as a whole. My studies however indicate that it is more important that the users has power over the territorial production in order to make different parts of the housing area well used. This could also be described as having potential for territorial tactics. If major changes are considered in the housing area, I argue that it is important that the territorial complexity in the area as a whole is not decreased, but rather increased. In case of changes in smaller parts of the area it is also important to have the territorial complexity in mind, but above all it is important to give the habitants power over the territorial production, by making sure that there is potential for territorial tactics. One way to facilitate territorial tactics is to avoid actants with strong body stabilization.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt.

The aim of this diploma work was to obtain a review of the appeal process in Sweden under the Planning and Building Act and the possibilities of appeal in the planning and building permit process. The work was intended to identify potential problems surrounding the appeal process and possible efficiency measures. The goal was to form a report that provides a satisfactory overview of the appeal process in theory and practical application as well as provide relevant concrete proposals on how the appeal process can be streamlined. Background and facts surrounding the work were taken from different types of literature and through several interviews with representatives in government, industry and politicians. The main problems related to the appeal process are in the long processing times and the high number of appeals. There is a great interest to streamline the appeals process and the government is going to launch studies in which possible future actions will be investigated. It is possible to appeal for up to two instances before you need a so called “leave to appeal” in order for your complaint to be passed on to the next instance. Appeals may be made for several reasons and in these instances of appeal there is no risk for either economic or legal sanctions for the complainant. The negligible risk in the appeal results in an exploitation of the appeal system. The introduction of an appeal fee may reduce the number of appeals. A fee may reduce the overuse and provide an effective appeals process and thus a more efficient planning and building permit process.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m. som tagits fram de senaste åren av 15 av de kommuner i Sverige där det har byggts mest under denna tid. Vidare beskriver också uppsatsen den lagstiftning som reglerar kravställande på byggande och redogör för några av de eventuella konsekvenser som tillämpning av särkrav kan ge upphov till. Förhoppningsvis kommer detta ge en tydligare bild av kommunernas kravställande samt ge underlag inför framtida studier om hur särkrav bör hanteras.

I samband med den globala finanskrisen bröt också en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien är unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en så central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna på bostäder har haft en stabil och väldigt kraftig uppgång till följd av en rad faktorer som förklaras närmare i uppsatsen. Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala då det finns bevis för att det skapades en prisbubbla på fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid årsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en oroväckande situation där 5 miljoner personer är arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostäder står tomma. Under den spanska ekonomins expansiva år byggdes det i ett väldigt högt tempo och bostadsbeståndet utökades med 5 miljoner nya bostäder på bara några år. Bristen av politiskt ansvar och kreditbubblan, mestadels orsakad av väldigt generösa lånevillkor från de regionala sparbankerna under många år, tillät denna överproduktion av bostäder. En stor del av de nya bostäderna står idag osålda och den stora utmaningen är att snabbt få ut dessa på marknaden. För att detta ska ske förväntas det ytterligare prisjusteringar nedåt. Mycket lärdom kan tas från denna fastighetskris och i framtiden bör man vara mer försiktig med riskerna som finns i en alltför stark och långvarig prisstegring i bostadspriser. Spanska politiker och de finansiella instituten borde ha agerat mer ansvarsfullt och reagerat tidigare på de negativa signaler som under många år pekade på att bostadsmarknaden var övervärderad. Efter den stora avregleringen av finansmarknaden har den spanska regeringen omstrukturerat banksektorn. Detta borde lägga grunden för en mer försiktig kreditutgivning och på så vis förhindra framtida kreditbubblor då dessa är starkt relaterade till fastighetsbubblor.

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker på mark som vid projektinitieringen ägs av en kommun. Den kommunala marken utgör därmed något av en grundbult för många av de bostäder som produceras. Detta är inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra år fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt såväl bostädernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet då en kommun fördelar sin mark – säljer eller upplåter med tomträtt – till privata eller allmännyttiga byggherrar brukar vanligen benämnas ”markanvisning”. Syftet med detta examensarbete är att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrån ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frågeställningar:  Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?  Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?  Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats? Dessa grundläggande frågeställningar har belysts med hjälp av en enkät till 237 byggherrar som varit aktiva – dvs. ansökt om och/eller tilldelats markanvisning – i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Helsingborg. Enkäten bestod av 16 stycken frågor där vissa var ja- eller nej frågor, medan större delen besvarades genom gradering av olika påståenden. Totalt besvarade 88 stycken byggherrar enkäten, dvs. en svarsfrekvens på 37 procent. Av svaren framkommer att det finns en delad bild av hur kommunernas markanvisningar fungerar, främst mellan de byggherrar som tilldelats fyra eller färre markanvisningar och de som tilldelats fem eller fler. Den senare gruppen är, kanske inte helt oväntat, mer positivt inställd. Båda grupperna anser dock att de olika kommunerna tillämpar det kommunala markanvisningssystemet olika, sett utifrån tilldelningsmetoder och bedömningskriterier, även om skillnaderna i sig inte tycks utgöra något problem hos en stor del av byggherrarna.