Bostadsområdet Brittgården i Tibro byggdes i etapper under 1960-talet. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005). Jag diskuterar i denna uppsats Brittgårdens gestaltning ur såväl ett arkitekturhistoriskt perspektiv som i territoriella termer. Jag gör också en territoriell studie av bostadsområdet som det ser ut och brukas idag. Den territoriella diskussionen och analysen utgår från den begreppsapparat som Mattias Kärrholms utvecklat i sin avhandling Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine brukar beskrivas som en socialt engagerad arkitekt vars arkitektur präglas av anpassning till klimatet. Denna bild bekräftas av min analys. Erskines tankar kring utformningen av Brittgården skulle kunna beskrivas i termer av hållbar utveckling, vilket idag brukar innefatta ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Brittgården har i flera sammanhang presenterats som ett alternativ till det samtida storskaliga bostadsbyggandet vars utformning styrdes av trafikplanering och rationella byggmetoder. Jag menar dock att Erskine i Brittgården ger uttryck för flera samtida arkitekturströmningar och tendenser inom bostadsbyggandet. Erskines utformning av Brittgården kan ses som en vidareutveckling och anpassning av grannskapsenheten efter samtidens tankar om trafikplanering, stadsmässighet, rationella byggnadsmetoder, ett avskalat modernistiskt formspråk och bostadsområden som stora skulpturer i landskapet. I territoriella termer skulle Erskines gestaltning kunna beskrivas som ett försök att skapa platser med hög territoriell komplexitet. Erskines ambition att ge Brittgården en egen identitet, som dessutom var gemensam för boende i olika bostadsformer, skulle i territoriella termer kunna beskrivas som att gestaltningen utformats för att kunna ge upphov till gemensamma territoriella associationer. Kärrholm presenterar den territoriella komplexiteten som ett mått för hur offentlig en plats är, vilket stämmer bra när det gäller Brittgården som helhet. När det gäller delar av området visar mina studier dock att det är viktigt att brukarna har makt över de territoriella produktionerna för att platser ska brukas flitigt. Detta kan också uttryckas som att det finns utrymme för territoriell taktik. Vid större förändringar i området menar jag att det är viktigt att se till att den territoriella komplexiteten i området som helhet inte minskar, utan helst ökar. I de fall miljöer inom området ska förändras tror jag också att det kan vara bra att tänka på den territoriella komplexiteten, men framförallt är det viktigt att ge de boende större makt över den territoriella produktionen genom att lämna utrymme för territoriell taktik. Ett sätt att underlätta territoriell taktik är att undvika starka kroppsliga aktanter. / The housing area Brittgården in Tibro was built during the 1960s. The town plan as well as the architectual design of the buildings were designed by the architect Ralph Erskine (1914-2005). This paper is discussing the design in an art historical perspective, as well as in a territorial perspective. The territorial discussion and analysis is based on the concepts that Mattias Kärrhom developed in his dissertation Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine is known as an architect with a social commitment, whose architecture is characterised by the adaptation to climate conditions. This is confirmed by my analysis. Erskine's ideas regarding the design of Brittgården could be described in terms of sustainable development, which includes ecological, economical and social sustainability. Brittgården has been presented as an alternative to the contemporary large-scale house building scheme, where the design was ruled by traffic planning and rational construction methods. I however argue that Erskine with Brittgården gave expression to several contemporary trends in house building. The design of Brittgården can be seen as a development of the concept of neighbourhood units using contemporary ideas about traffic planning, urbanity, rational construction methods, modernistic style and housing areas as large sculptures in the landscape. In territorial terms the design of Brittgården could be described as an attempt to create places with high territorial complexity. Erskine's ambition was to give Brittgården a common identity for all habitants regardless of their type of housing. This could in territorial terms be described as a design aimed to fuel common territorial associations. Kärrholm argues that the publicness of a place could be described with territorial complexity. This is true when it comes to the housing area Brittgården as a whole. My studies however indicate that it is more important that the users has power over the territorial production in order to make different parts of the housing area well used. This could also be described as having potential for territorial tactics. If major changes are considered in the housing area, I argue that it is important that the territorial complexity in the area as a whole is not decreased, but rather increased. In case of changes in smaller parts of the area it is also important to have the territorial complexity in mind, but above all it is important to give the habitants power over the territorial production, by making sure that there is potential for territorial tactics. One way to facilitate territorial tactics is to avoid actants with strong body stabilization.

<p>Med detta examensarbete är tre års studier vid <em>Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys </em>vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, <em>Arkitektur</em> och <em>Energi.</em></p><p>Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.</p><p>En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten <em>Ralph Erskine. </em>Med detta som bakgrund var det av största vikt att projekthuset får en touch á la Erskine, utan att vara ett plagiat. Hans formspråk på de ritade husen i brukssamhället, men även de internationellt ritade byggnaderna analyseras för att lyfta fram vissa av hans arkitektoniska idéer som ska knytas an till projekthuset på bästa sätt.</p><p>Den andra utmaningen var att ur energisynpunkt uppfylla de specifika kraven som finns samt uppdragsgivarens önskemål. Att huset skulle vara miljöanpassat är en självklarhet och genom sunda materialval uppfylla termen ett hållbart byggande. Flera överväganden gjordes vid valet av klimatskärmens konstruktion och installationer som värme- och ventilationssystem. Parallellt som konstruktionen utformades genom olika materialval granskades materialvalen i <em>SundaHus</em> databas, för bedömning av yttre miljöpåverkan.</p><p>Resultat blev ett attraktivt och funktionellt boende där byggnaden uppfyller dagens normer och regler. Arbetet visar hur dagens moderna arkitektur kan knytas samman med Ralph Erskines formspråk. Med simuleringsprogrammet BV²utfördes en beräkning av byggnadens specifika energianvändning som ligger till grund för fastställande av byggnadens köpta energibehov. Resultatet kom att bli 46 kWh/m² år köpt energi, vilket hamnar även under uppdragsgivarens önskemål.</p><p>Nyckelord: <em>Arkitektur, Ralph Erskine, Lågenergihus, Gästrike Hammarby</em></p>

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi. Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll. En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine. Med detta som bakgrund var det av största vikt att projekthuset får en touch á la Erskine, utan att vara ett plagiat. Hans formspråk på de ritade husen i brukssamhället, men även de internationellt ritade byggnaderna analyseras för att lyfta fram vissa av hans arkitektoniska idéer som ska knytas an till projekthuset på bästa sätt. Den andra utmaningen var att ur energisynpunkt uppfylla de specifika kraven som finns samt uppdragsgivarens önskemål. Att huset skulle vara miljöanpassat är en självklarhet och genom sunda materialval uppfylla termen ett hållbart byggande. Flera överväganden gjordes vid valet av klimatskärmens konstruktion och installationer som värme- och ventilationssystem. Parallellt som konstruktionen utformades genom olika materialval granskades materialvalen i SundaHus databas, för bedömning av yttre miljöpåverkan. Resultat blev ett attraktivt och funktionellt boende där byggnaden uppfyller dagens normer och regler. Arbetet visar hur dagens moderna arkitektur kan knytas samman med Ralph Erskines formspråk. Med simuleringsprogrammet BV2 utfördes en beräkning av byggnadens specifika energianvändning som ligger till grund för fastställande av byggnadens köpta energibehov. Resultatet kom att bli 46 kWh/m2 år köpt energi, vilket hamnar även under uppdragsgivarens önskemål. Nyckelord: Arkitektur, Ralph Erskine, Lågenergihus, Gästrike Hammarby

Segregation och social exkludering har på senare tid ökat allt mer i Sverige, både i storstäderna och i de mindre kommunerna. För att motverka detta har stor del av segregationsforskningen fokuserat på att bryta homogena boendeformer i segregerade stadsdelar genom exempelvis kompletterande ny bebyggelse eller förändrade upplåtelseformer. Men hur fungerar det i särskilt känsliga kulturmiljöområden där det finns svårigheter med kompletterande bebyggelse och där ändrade upplåtelseformer riskerar att förvanska den arkitektoniska kvaliteten?  I detta mastersarbete undersöker jag hur segregation kan motverkas i områden som är särskilt känsliga ur kulturmiljösynpunkt. För detta har jag valt Nya bruket i Sandviken som undersökningsområde, ritat och planerat av Ralph Erskine. Området omfattas idag av riksintresse för kulturmiljö samtidigt som området är det mest segregerade i Sandvikens kommun. Arbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete i två delar, en uppsats (del 1) och ett projekt (del 2). Del 1 består av en kartläggning av platsens historia, de vandrade observationerna samt intervjuer av två tjänstepersoner och åtta olika personer som är boende på Nya bruket. Den insamlade empirin visar bland annat att alla de tillfrågade trivs på Nya bruket men att det finns flertalet negativa föreställningar om området, oftast formade från de mer socioekonomiskt starka områdena som inte rör sig på Nya bruket. Empirin visar också att det finns barriärer runt området och att platsens historia och riksintresse inte uppmärksammas alls. Bland annat visar intervjuerna att endast 2 av 8 av de tillfrågade vet om att området omfattas av riksintresse för kulturmiljö.   Baserat på analysen av den insamlande empirin utformades ett kunskapsunderlag som ligger till grund för projektet i del 2. Kunskapsunderlaget består av de tre olika åtgärdsstrategierna lyfta historien, bryta barriärer och skapa målpunkter samt de sex olika platserna för vilket åtgärderna lämpar sig bäst: kanalrummet, diagonalen, förskolan, parkeringarna och garagen, centrala kvarteret och gröna torget.  I del 2 som består av projektet testades och utvecklades kunskapsunderlagets strategier vilket skapade konkreta förslag på en bättre integrering av Nya bruket i Sandviken. Designkonceptet som användes var urban akupunktur vilket har som syfte att punktvis göra precisa åtgärder och på så vis lyfta stadsdelar (Nya bruket i detta fall) som helhet. Åtgärderna som utformades i projektet sammanställdes i fem övergripande kategorier: ny stadsgata, omvandling av centrala kvarteret, Gröna torget som multi-funktionell yta, kanalen som historisk plats och förlängning av parkstråket. Genom urban akupunktur skapade dessa åtgärder det nyaste Nya bruket - Nya bruket 3.0.

This thesis is the story of two housing projects designed by architect Ralph Erskine. The first building, Lassaskog in Växjö built in 1954, is one of the earliest examples of industrialized concrete housing in Sweden. The other one, Kv. Ortdrivaren in Kiruna was built some eight years later following Erskine’s utopian ideas for The Arctic City. Despite their architectural and historical significance, these two buildings are threatened today: Ortdrivaren will be demolished and Lassaskog will be hastily densified.   This thesis is a reaction to these threats, and it is a call for preserving and reusing. Looking towards the near future of circularity, I want to praise for never demolishing a building again.   This leads me to the overarching question of my thesis; how could I sustainably save these two buildings?   The only solution I thought worthy of their architecture was to unite them. Rather than demolishing Ortdrivaren, I propose to deconstruct it and reuse it in Växjö. Thereon, started the project of densifying the Lassaskog estates with new student housing made of repurposed concrete elements from Kiruna.   My objective for this quirky enterprise is to find a methodology for preserving post-war housing estates and for conducting a circular architecture project.