<p>Målet med detta examensarbete var att jag skulle omvandla mina teoretiska kunskaper inom mätning till praktiska färdigheter. Resultatet blev denna skriftliga rapport, en muntlig presentation och en poster.</p><p>Jag gjorde mitt examensarbete hos Svenska Mätcenter AB. Projektet hette KK4 och innefattade kulsinterverk, utfrakt och bangård på LKAB:s anläggning i Kiruna. Svenska Mätcenter AB var även utsättare nere i gruvan där LKAB drev en ny väg. Under mitt examensarbete var jag runt på alla delarna av projektet för att lära mig så mycket som möjligt.</p><p>När mina fem veckors praktik var över hade jag lärt mig en hel del om mätning i allmänhet och byggmätning i synnerhet. De områden där mina kunskaper ökade mest var inom toleranser, kvalitetssäkring, tunnel- och gruvmätning och maskinstyrning.</p><p>En relationsritning över bultgrupperna vid drivstationen skapades för att kontrollera att de låg inom toleranserna.</p><p>Den slutsats jag har dragit är att all kunskap man får inom skolan är bara en bråkdel av vad man kommer att lära sig när man börjar jobba. Men det är en bra bas att stå på.</p>

Denna studie redogör för hur Kiruna stads kommunikationer påverkas av den världsunika stadsomvandling som nu planeras och kommer genomföras de närmsta 10-30 åren. På grund av gruvdriftsföretaget LKAB:s gruvbrytning kommer en markdeformering ske inne i delar staden. Detta innebär att det bildas sprickor i marken på grund av att gruvans hålrum, som nu går ända in under vissa delar av staden. Dessa sprickor kan sedan utvecklas till stora ras, vilket gör att en stadsomvandling är aktuell. För att få svar på frågeställningen har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer använts. I studien ingår tre personer som blivit intervjuade, en anställd på LKAB, som har ansvar för frågor om gruvbrytningens påverkan på samhället i Kiruna, en skribent på en tidning i Kiruna, samt en samhällsplanerare på Kiruna kommun. Genom dessa respondenter, samt via genomgången litteratur framgår det att väg E10 och järnvägen påverkas mest av stadsomvandlingen. Det lokala vägnätet, gång- och cykelleder, samt skoterleder kommer också påverkas, men i mindre omfattning. Vidare presenteras hur Kiruna som stad kan utvecklas i takt med omlokaliseringen, samt hur regionen i stort kan utvecklas trots sitt perifera läge i Sverige.

<p>Denna studie redogör för hur Kiruna stads kommunikationer påverkas av den världsunika stadsomvandling som nu planeras och kommer genomföras de närmsta 10-30 åren. På grund av gruvdriftsföretaget LKAB:s gruvbrytning kommer en markdeformering ske inne i delar staden. Detta innebär att det bildas sprickor i marken på grund av att gruvans hålrum, som nu går ända in under vissa delar av staden. Dessa sprickor kan sedan utvecklas till stora ras, vilket gör att en stadsomvandling är aktuell. För att få svar på frågeställningen har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer använts. I studien ingår tre personer som blivit intervjuade, en anställd på LKAB, som har ansvar för frågor om gruvbrytningens påverkan på samhället i Kiruna, en skribent på en tidning i Kiruna, samt en samhällsplanerare på Kiruna kommun. Genom dessa respondenter, samt via genomgången litteratur framgår det att väg E10 och järnvägen påverkas mest av stadsomvandlingen. Det lokala vägnätet, gång- och cykelleder, samt skoterleder kommer också påverkas, men i mindre omfattning. Vidare presenteras hur Kiruna som stad kan utvecklas i takt med omlokaliseringen, samt hur regionen i stort kan utvecklas trots sitt perifera läge i Sverige.</p>

Målet med detta examensarbete var att jag skulle omvandla mina teoretiska kunskaper inom mätning till praktiska färdigheter. Resultatet blev denna skriftliga rapport, en muntlig presentation och en poster. Jag gjorde mitt examensarbete hos Svenska Mätcenter AB. Projektet hette KK4 och innefattade kulsinterverk, utfrakt och bangård på LKAB:s anläggning i Kiruna. Svenska Mätcenter AB var även utsättare nere i gruvan där LKAB drev en ny väg. Under mitt examensarbete var jag runt på alla delarna av projektet för att lära mig så mycket som möjligt. När mina fem veckors praktik var över hade jag lärt mig en hel del om mätning i allmänhet och byggmätning i synnerhet. De områden där mina kunskaper ökade mest var inom toleranser, kvalitetssäkring, tunnel- och gruvmätning och maskinstyrning. En relationsritning över bultgrupperna vid drivstationen skapades för att kontrollera att de låg inom toleranserna. Den slutsats jag har dragit är att all kunskap man får inom skolan är bara en bråkdel av vad man kommer att lära sig när man börjar jobba. Men det är en bra bas att stå på.

I Kiruna pågår i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta är att gruvbrytningen som pågår i Kiirunavaaragruvan, väster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte längre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen påverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid där det inte längre finns någon gruvverksamhet i staden. Näringslivsfrågor är något som står i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens näringsliv. Utöver hur en sådan näringslivsförändring kan gå till undersöker uppsatsen hur stadsomvandlingen kan bidra med andra saker till staden, hur Kiruna genom stadsomvandlingen ska kunna bli en bättre och attraktivare plats att bo på. För att få svar på uppsatsens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med personer som arbetar med Kirunas stadsomvandling. Dessutom har litteraturstudier använts som ett komplement. Uppsatsen innehåller även en jämförande studie där Kirunas näringslivsförändring jämförs med två andra städers näringslivsförändringar, nämligen näringslivsförändringarna i Llanelli, Wales och i Barnsley, England. Resultatet lyfter fram två näringar fram inom vilka det finns förhoppningar att sysselsättningen ska öka inom. Dessa näringar är turistnäringen och rymdverksamheten, vilka redan är sysselsätter många kirunabor. Gällande hur Kiruna ska bli en attraktivare plats att bo på genom stadsomvandlingen lyfts flera aspekter fram. Bland annat bostadsbyggande, för att råda bot på den bostadsbrist som sedan länge funnits i staden. Dessutom lyfts det fram att staden vill förändra sin bild, från att ha varit en gruvstad med manliga yrken och manliga ideal till att bli en modern och jämställd stad där alla människor ska kunna känna sig hemma. Den jämförande studien visar på både likheter och skillnader mellan de olika städernas näringslivsförändringar. Något som alla tre städer har gemensamt är att när näringslivet har förändrats så har även en förändring av stadens utseende skett, det har skett stadsomvandlingar i alla tre städer, även om ingen givetvis kan mäta sig med omfattningen på Kirunas stadsomvandling. Den största skillnaden mellan jämförelsestäderna och Kiruna är att i jämförelsestäderna fanns det ingen förutbestämd strategi för hur de förlorade arbetstillfällena inom gruvnäringen skulle ersättas. Detta ledde till att städerna fick en stor arbetslöshet fram till ett sätt att ersätta de förlorade arbetstillfällena skapades. I och med att det i Kiruna redan finns en plan för hur dessa arbetstillfällen ska ersättas kommer Kiruna förhoppningsvis undvika att hamna i samma situation.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten. Hur skulle de ansvariga aktörerna hantera detta på bästa sätt?</p><p>I nuläget är kommunen mitt uppe i detta komplexa planarbete. Det finns fortfarande många pusselbitar som måste falla på plats för att en stadsomvandling överhuvudtaget ska kunna genomföras. Arbetet sker dessutom under tidspress. Redan nu finns områden som berörs av gruvbrytningarna. År 2012 måste en ny järnväg stå klar för att LKAB ska kunna fortsätta sin verksamhet. Planerna för dessa mer akuta områden måste överensstämma med planer för övriga mindre kritiska områden. Det är således av största betydelse att en enhetlig planering för hela Kiruna centralort antas snabbt då varje del i planeringsarbetet utgör delar i ett större planeringssammanhang. Ingen plan kan klubbas innan hela det aktuella området har bearbetats och detaljplanerats. Kommunen har som intention att i december 2006 anta den fördjupade översiktsplanen (FÖP) över Kiruna centralort. I skrivande stund tycks dock vägen dit fortfarande krokig. Planprocessen är med andra ord mycket spännande.</p><p>Många städer i Sverige har omformerats på grund av industrisamhällets nedmontering, till förmån för den kunskapsintensiva industriutvecklingen. Globaliseringen har både raderat ut och markerat små orter på kartan. Stadsomvandlingar har således berört, och berör fortfarande många små och medelstora städer. Dock har en stadsomvandling aldrig antagit så stora proportioner i Sverige som den omvandling som sker i Kiruna. En intressant aspekt i sammanhanget är det polarklimat som råder i Kiruna, vilket gör att staden måste planeras utifrån speciella kriterier. I arbetet med att ta fram planer ingår åtskilliga aspekter då många parter och intressen, både direkt och indirekt, är involverade i planprocessen. I Kirunas fall är flertalet stora statliga myndigheter, verk och företag involverade så som Vattenfall, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och LKAB, men även viktiga näringar så som rennäringen, turistnäringen och andra delar av näringslivet. Dessutom är fastighetsbolag, fastighetsägare, kommunens olika förvaltningar, räddningstjänsten och alla individer som bor i Kiruna centralort berörda. Således finns det många faktorer att ta hänsyn till i planarbetet och den demokratiska processen är viktig. Förloppet är därmed mycket komplext.</p><p>Utöver ovanstående finns två andra aspekter som måste beaktas, nämligen tidsaspekten och osäkerheten kring LKABs prognoser. Med anledning av LKABs utökade verksamhet brådskar planeringen av Kiruna centralort samtidigt som LKABs beräkningar bara är prognoser. Vad som kommer att ske inom en period av trettio år vet ingen säkert vilket komplicerar planeringssituationen. Då det är fråga om markdeformationer som kommer att påverka Kiruna centralort i relativt stor omfattning måste dessa mycket viktiga faktorer beaktas. Vi kan således konstatera att Kiruna står inför en rad förändringar som en direkt följd av LKABs gruvbrytningar vilka kommer att påverka såväl landskapet som den enskilda människan.</p><p>Målsättningen med detta arbete är att undersöka och analysera den aktuella planeringsprocessen av Kiruna stadsomvandling. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mötet mellan stad och planering sker i Kiruna i samband med denna mycket dramatiska omvandling. Vår utgångspunkt är planeringsprocessen men vår intention är även att föra in ett teoretiskt resonemang, där vi avser att diskutera Henri Lefebvres tankar kring rumsskapande.</p>

Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten. Hur skulle de ansvariga aktörerna hantera detta på bästa sätt? I nuläget är kommunen mitt uppe i detta komplexa planarbete. Det finns fortfarande många pusselbitar som måste falla på plats för att en stadsomvandling överhuvudtaget ska kunna genomföras. Arbetet sker dessutom under tidspress. Redan nu finns områden som berörs av gruvbrytningarna. År 2012 måste en ny järnväg stå klar för att LKAB ska kunna fortsätta sin verksamhet. Planerna för dessa mer akuta områden måste överensstämma med planer för övriga mindre kritiska områden. Det är således av största betydelse att en enhetlig planering för hela Kiruna centralort antas snabbt då varje del i planeringsarbetet utgör delar i ett större planeringssammanhang. Ingen plan kan klubbas innan hela det aktuella området har bearbetats och detaljplanerats. Kommunen har som intention att i december 2006 anta den fördjupade översiktsplanen (FÖP) över Kiruna centralort. I skrivande stund tycks dock vägen dit fortfarande krokig. Planprocessen är med andra ord mycket spännande. Många städer i Sverige har omformerats på grund av industrisamhällets nedmontering, till förmån för den kunskapsintensiva industriutvecklingen. Globaliseringen har både raderat ut och markerat små orter på kartan. Stadsomvandlingar har således berört, och berör fortfarande många små och medelstora städer. Dock har en stadsomvandling aldrig antagit så stora proportioner i Sverige som den omvandling som sker i Kiruna. En intressant aspekt i sammanhanget är det polarklimat som råder i Kiruna, vilket gör att staden måste planeras utifrån speciella kriterier. I arbetet med att ta fram planer ingår åtskilliga aspekter då många parter och intressen, både direkt och indirekt, är involverade i planprocessen. I Kirunas fall är flertalet stora statliga myndigheter, verk och företag involverade så som Vattenfall, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och LKAB, men även viktiga näringar så som rennäringen, turistnäringen och andra delar av näringslivet. Dessutom är fastighetsbolag, fastighetsägare, kommunens olika förvaltningar, räddningstjänsten och alla individer som bor i Kiruna centralort berörda. Således finns det många faktorer att ta hänsyn till i planarbetet och den demokratiska processen är viktig. Förloppet är därmed mycket komplext. Utöver ovanstående finns två andra aspekter som måste beaktas, nämligen tidsaspekten och osäkerheten kring LKABs prognoser. Med anledning av LKABs utökade verksamhet brådskar planeringen av Kiruna centralort samtidigt som LKABs beräkningar bara är prognoser. Vad som kommer att ske inom en period av trettio år vet ingen säkert vilket komplicerar planeringssituationen. Då det är fråga om markdeformationer som kommer att påverka Kiruna centralort i relativt stor omfattning måste dessa mycket viktiga faktorer beaktas. Vi kan således konstatera att Kiruna står inför en rad förändringar som en direkt följd av LKABs gruvbrytningar vilka kommer att påverka såväl landskapet som den enskilda människan. Målsättningen med detta arbete är att undersöka och analysera den aktuella planeringsprocessen av Kiruna stadsomvandling. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mötet mellan stad och planering sker i Kiruna i samband med denna mycket dramatiska omvandling. Vår utgångspunkt är planeringsprocessen men vår intention är även att föra in ett teoretiskt resonemang, där vi avser att diskutera Henri Lefebvres tankar kring rumsskapande.

No description available.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden användes för att ge en övergripande bild av de undersökta texterna, till exempel hur många texter det skrivits om respektive stad. Den kvalitativa användes för att undersöka i vilka ordalag och på vilket sätt det skrevs om de två orterna. Som teoretiskt ramverk användes nyhetsvärderingsteori som förklarar varför vissa händelser blir nyheter och andra inte. Undersökningen visar att det har skrivits fler texter om Kiruna än om Malmberget. Det är vanligare att en text har ett huvudsakligt fokus på ekonomi än sociala konsekvenser för de boende i respektive stad. Om texten har ett huvudsakligt ekonomiskt fokus nämns sällan de miljörelaterade konsekvenserna. Detta kan medföra att läsaren har svårt att sammankoppla dessa två faktorer.