No description available.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort. I en del av ABB:s vision om ”Smart Mine Power” har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet. En selektivitet som på ett lättare sätt kan hållas aktuell i den föränderliga elanläggningsmiljö som en underjordsgruva är. Rapporten utreder elanläggningen i dagsläget i gruvan och dess förutsättningar för att kunna implementera dynamisk selektivitet. Ett enlinjeschema ritades sedan upp för hur en ”visionsgruva” skulle se ut vid implementering. Förslagen åtgärd för Kankbergsgruvans 10 kV spänningsnivå är att använda sig av ett riktat numeriskt överströmsrelä och en brytare på båda sidor av ställverken. Båda reläskydden är uppkopplade mot ett överliggande datasystem i vilket en händelsetabell upprättas för reläernas inställningar för alla gruvans tänkbara driftfall. Vid kort- eller jordslutning eller förändring i gruvans elanläggning kan driftfall snabbt skiftas och selektiviteten fortsätter att vara aktuell. / Underground mines are in constant development, expanding deeper into to the earth in search of minerals. This creates other challenges than electrical installations above ground where they are more permanent. Maintaining a good selectivity in the electrical grid when cables and plant components are constantly added or removed is one those challenges. As part of ABB's vision of "Smart Mine Power", New Boliden AB has shown their interest in modernizing the electrification components of Kankberg mine and to examine if it is possible, and what is needed, to introduce adaptive selectivity. A selectivity which is offering a greater ease and flexibility in the changing environment of the electrical grid in an underground mine. This report investigates Kankberg mines current electrical system and its conditions for introducing adaptive selectivity. A new single-line diagram is drawn for how a "vision mine" would look with an adaptive selectivity made possible. The proposed measure for the Kankberg mine 10 kV voltage level is the use of circuit breakers with connected numerical directional overcurrent relays on both sides of the electrical substation. Both of those relays are connected to an overhead computer system, in which an event table drawn up for the relay settings for all the mines operating cases. If a fault occurs or changes are made in the electrical system the operational case can quickly be changed so that selectivity continues to be up-to-date.

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden användes för att ge en övergripande bild av de undersökta texterna, till exempel hur många texter det skrivits om respektive stad. Den kvalitativa användes för att undersöka i vilka ordalag och på vilket sätt det skrevs om de två orterna. Som teoretiskt ramverk användes nyhetsvärderingsteori som förklarar varför vissa händelser blir nyheter och andra inte. Undersökningen visar att det har skrivits fler texter om Kiruna än om Malmberget. Det är vanligare att en text har ett huvudsakligt fokus på ekonomi än sociala konsekvenser för de boende i respektive stad. Om texten har ett huvudsakligt ekonomiskt fokus nämns sällan de miljörelaterade konsekvenserna. Detta kan medföra att läsaren har svårt att sammankoppla dessa två faktorer.

Abstract Falu Copper Mine and Sustainable Development Karl-Markus Ansnaes Falu copper mine was Sweden’s oldest mine industry which lasted for almost a thousand years. Throughout the history its area has been vastly contaminated by sulfur oxide. The contaminations has created the mining area to an environmental risk zone which has the ability to spread out into the Falu River. The river has its connections to the Dal River which is discharging towards its mouth in the Baltic Sea. In the year 1968 the first measurement from the polluted Falu River took place. Its metal content came from the mining area, although the decontamination expenses were too high for the running company Stora Kopparbergs Bergsslag AB to pay which then led to conflicts with the Environmental Protection Agency of Sweden on terms none of them could agree on. It was not until the year 1983 when they both agreed on a cooperation which contained of continuing measurements until a suffi-cient decontamination method could be applied. The cooperation was named Projekt Falu gruva. The first obligation was to improve the sewage plant in Främby by con-necting the contaminated water from the mining area with the waste water though a chemical treatment. In the year 1987 the treatment successfully began and the same year the Swedish government financed a delegation, called Dalälvsdelegationen, and its purpose was to decontaminate the pollutions along the Dal River. The delegation’s research led to three reports which contained the areas involved in the river’s pollu-tion as well how the mining area would be treated. In 1992 the Country Administra-tive Board of Dalarna, the Environmental Authority of Falun Municipality, the Environ-mental Protection Agency of Sweden and Stora Kopparbergs Bergsslag AB began cooperation in order to treat the polluted area of Falu copper mine. This cooperation became a project called Faluprojektet. The project consisted of three decontamina-tion priorities with different treatments in the area. The first decontamination priority resulted in a reducing amount of the polluted mining water by 80 % in the Falu River. The second and the third decontamination priorities had some issues during its treat-ment due to new environmental laws influenced in 1999 and the recognition from UNESCO as this area was since 2001 a world cultural heritage. Both the law and the recognition stated that it was forbidden to remove the waste on the ground from the area since it was a part of the cultural protection. This meant the waste was removed closer to the mine pit and became part of a slower and natural hydrological treatment which caused the sulfur dioxide penetrating into the ground. By doing this type pf treatment it reflects upon the environmental quality goals which Sweden is aiming for in order to reach for sustainable development. / Sammanfattning Falu gruva och hållbar utveckling Karl-Markus Ansnaes Falu gruva var Sveriges äldsta gruvverksamhet i nästan 1000 års tid och har genom historien förorenat platsen med höga halter av svaveldioxid. De höga halterna har omvandlat Falu gruvas område till en miljöriskzon som omfattar tendensen att sprida sig via Faluåns utlopp till Dalälven och därmed Östersjön. År 1968 utfärdades de första mätningarna på metallhalterna som gruvan förorsakat, men den dåvarande verksamhetsutövaren Stora Kopparbergs Bergsslag AB och Statens Naturvårdsverk kom inte överens om enad kostnadslösningsmetod. Efter många juridiska konflikter pågick till år 1983 då parterna enades om samarbete, som kallades Projekt Falu gruva. Syftet var att genomföra nya mätningar till dess att valet för en kostnads-lösningsmetod kunde åtgärdas. Första åtgärden var att förbättra reningsverket i Främby genom att gruvvattnet från gruvområdet renades med spillvattnet via kemisk rening. År 1987 togs reningsverket i bruk och samma år finansierade regeringen en delegation, Dalälvsdelegationen, med syftet att hantera föroreningarna längs med Dalälven. Delegationen sammanställde sina undersökningar i tre delrapporter som beskrev hur och vilka av Falu gruvas områden som skulle saneras. Tillsammans inrättade Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Falu kommuns miljönämnd, Naturvårdsverket och Stora Kopparbergs Bergsslag AB ett samarbete år 1992, som kallades Falu-projektet, med syftet att utföra saneringsåtgärder i området. Saneringarna indelades i tre prioriteringsgrupper och behandlades med olika reningsmetoder. Prioritetsgrupp 1 kunde under sin efterbehandlingsperiod utföras effektivt och mer än 80 % av metall-halterna minskades i Faluån. Prioritetsgrupp 2 och 3 påverkades under sin behand-ling både från nya miljölagar med instiftande av miljöbalken år 1999 och verifierat kulturvärldsarv av UNESCO år 2001. De nya saneringsmetoderna som utfärdas via en naturlig och långvarig process har påverkat att sulfiden från avfallet tvingas trängas ner i marken. Denna metod påverkar Sveriges miljökvalitetsmål som är utsatta i miljöbalken för att hållbar utveckling ska uppnås.

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan regional utveckling och Ställbergs gruva, en postindustriell plats som idag fått en ny funktion i form av ett konstcenter.  Gruvan ligger i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun, en kommun som sedan 1970-talet har en kraftigt minskande befolkning. Idag ägs gruvområdet av konstgruppen The non existent Center vars verksamhet vid gruvan sedan 2017 till stor del finansieras genom att de är med i en modell för finansiering av regionala kulturaktörer och institutioner; kultur- samverkansmodellen. Syftet med uppsatsen är att förstå vad verksamheten i gruvan innebär och vilka idéer om regional utveckling som aktualiseras  genom deras  medverkan i samverkansmodellen.  Detta sätts i perspektiv med hur den regionalpolitiska diskursen präglas av tanken om konkurrens och tillväxt. Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ fallstudie där det huvudsakliga empiriska materialet består av intervjuer   med   representanter   från   fyra   geografiska   och   samhälleliga   nivåer;   konstgruppen, lokalsamhället, kommunen och regionen. Regional utveckling i teori och praktik tillsammans med hur kultur  ses  som  en  utvecklingsfaktor  för  regional  utveckling  utgör  studiens  huvudsakliga  teoretiska ramverk. Andra viktiga teorier är den om socialt kapital och teorin om släta och räfflade rum.Studien visar att gruppens arbete vid Ställbergs gruva har ett bredare fokus än att enbart fungera som en konstscen,  gruppen kan även beskrivas som en social rörelse där  de strävar  efter att  ifrågasätta och utmana normer och värderingar i samhället. I mötet med regional utveckling uppstår vissa svårigheter då regionen och konstgruppen har en del olika viljor och uppfattningar om vad det regionala arbetet för konstgruppen ska innebära. Konsten som en utmanande samhällskraft både uppmuntras och i praktiken begränsas  från  kulturpolitiskt  håll.  Konstgruppen  vill  även  vara  en  plattform  och  mötesplats  för lokalsamhällets  invånare  vilket  främst  aktualiserar  idén  om  socialt  kapital som  viktig  grogrund  för utveckling och tillväxt, enligt idéer om regional utveckling. Svårigheter som kan möta gruppen i strävan efter att vara en lokal mötesplats är att några av de intervjuade ger uttryck för att många i samhället inte förstår vad verksamheten vid  Ställbergs  gruva innebär och inte  heller  har  något intresse av att veta. Utifrån den konkurrensfokuserade regionala utvecklingsdiskursen kan konstateras att diskursen även är synlig i den mer välfärdsinriktade kulturpolitiken då medel ej satsas på Ställbergs gruva för att stärka en av regionens ”svagare” platser utan för vad verksamheten kan bidra med för regionen som helhet.

The work of this study was to take stock of what methods used in the Dannemora mine - Dannemora Mineral AB (DMAB) regarding boulder management underground and above ground as well as highlight and givesuggestions about boulder management could be streamlined and possiblygenerate an increased amount of finished products and also higherrevenues for the company. With a more efficient management focusing on separation of waste rock and ore, both under and above ground, the DMABhad received more finished products and thus higher revenues. The essay results justify that a feasibility study will begin in the company. The advent of new operations is of course a cost, but it shouldbe small and highly justifiable in the context but need to beinvestigated in the recommended preliminary study. It is also about other cost-cutting aspects such as reduced transport and handling costs and ultimately also environmental savings, which, however, are not included in this study. / <p>Validerat; 20150617 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna undersökning har varit att studera de frågor och punkter som togs upp under avdelning nr. 22:s fackliga möte och se om och hur de reflekterats av de konflikter som fanns både i världen och i Sverige under 1917. Jag ville undersöka alla frågor som togs upp under mötena och sedan se om det fanns några spår efter första världskriget, den ryska revolutionen eller de konflikter som på gick i Sverige. Jag ville även undersöka om det fanns något spår av den rivaliteten mellan reformisterna och syndikalisterna som den tidigare forskningen visat på. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av protokoll från avdelning nr.22:s möten som finns vid Lindesbergs kulturhistoriska arkiv. Först antecknades alla frågor som togs upp under året och sedan lades fokusen på ord som kan kopplas till Kriget, revolutionen och konflikterna. Dessa ord var krig, strejk, dyrtid, malmexport, revolution, syndikalismen (LS) och arbetslöshet.   Då alla mötens protokoll lästs igenom och dess punkter/frågor antecknades, sammanfattades de sedan efter tre kategorier, avdelning nr.22, arbetsvillkor och externa frågor. Dessa sammanfattningar förenklades sedan undersökningen av de återstående forskningsfrågorna. Resultatet till den första forskningsfrågan som handlade om vilka mötesfrågor som avdelning nr.22 tog upp en under året visar att de hade en stor variation av ämnen. De fackliga medlemmarna tog upp frågor som kunde röra interna problem, externa problem och arbetsvillkor. De interna problemen kunde vara rekryteringen av medlemmar och de externa frågorna kunde beröra välgörenhet. Frågor som berörde arbetsvillkoren handlade till stor del om prislistor och begäran om ökade löner. Den andra forskningsfrågan berörde hur vida avdelning nr.22 blev påverkade av de problem som fanns i Sverige och världen under den här tiden. Resultatet blev att det märktes av i protokollen. De började bland annat tidigt att diskutera strejker i samband med de konflikter som pågick i Sverige under den här tiden. Första världskriget förde med sig frågan om dyrtidstilläggen och höjda levnadskostnader för medlemmarna. Den ryska revolutionen är svårare att direkt koppla till det som togs upp under mötena, men att avdelning nr.22 startades upp igen kan vara en av effekterna från detta. Sista forskningsfrågan belyste om det fanns någon rivalitet mellan syndikalisterna och reformisterna vid gruvan. Resultatet blev här att protokollen inte visar på att det skulle varit någon rivalitet mellan dem, även om det går att läsa genom raderna att en viss spänning kan ha funnits där.

No description available.

No description available.

En gruva kan orsaka stor påverkan på den omgivande miljön, bland annat påverkas grundvattennivåerna kring gruvan eftersom den länspumpas. För att få starta en gruva i Sverige måste tillstånd erhållas och då krävs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att påverka omgivande grundvatten. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt påverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den här studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör beräkningarna av grundvattnets strömning komplicerade. Grundvattenavsänkningen beräknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.  De numeriska beräkningarna gjordes med en finit differensmetod i programmet GEOAN. Berget beskrevs som ett kontinuum och flödet beräknades i tre dimensioner. Utvärdering gjordes av hur olika parametrar påverkade avsänkningsområdet kring schaktet och flödet av inläckande vatten i schaktet. De parametrar som undersöktes var: modelldomänens storlek, cellstorlek, potentiell grundvattenbildning, hydraulisk konduktivitet, topografi och schaktets utformning. Förutom olika storlek på konduktiviteten undersöktes hur anisotropi, djupberoende och heterogenitet i konduktiviteten påverkade. När konduktiviteten beskrevs som heterogen modellerades berget som ett stokastiskt kontinuum. De analytiska metoder som användes beräknade tvådimensionellt grundvattenflöde i en homogen akvifer. Utvärderingen av de analytiska metoderna visade att de metoder som användes krävde så pass mycket förenkling av verkligheten och så många antaganden att de bara kan ge en grov uppskattning av ett influensområde. Från utvärderingen av modellering med den numeriska metoden drogs bland annat följande slutsatser: (i) hydraulisk konduktivitet och potentiell grundvattenbildning har stor påverkan på influensområde och inläckage, (ii) ett heterogent konduktivitetsfält ger ett större avsänkningsområde men ett mindre inläckage jämfört med ett homogent konduktivitetsfält med samma effektiva konduktivitet och (iii) en horisontell tunnel som ansluts till schaktet på stort djup påverkar inte grundvattenytans avsänkning när konduktiviteten är djupavtagande. Utvärdering av grundvattenbildningen visade att en stor del av det vatten som läckte in i schaktet kom från områden utanför avsänkningsområdet. För att veta hur bra resultaten från den numeriska metoden stämmer i ett verkligt fall skulle resultaten behöva jämföras med uppmätta värden av inläckage i ett schakt och grundvattenavsänkning kring detsamma. / A mine can cause a major impact on the surrounding environment, including a drawdown of the groundwater table caused by dewatering of the mine. In order to start a mine in Sweden, permission must be obtained. This requires an environmental impact assessment, including an investigation of how the mine will affect surrounding groundwater. The aim of this project was to investigate the impact of a theoretical deep vertical mine shaft on ground water in the surrounding rock. In this study the mine was assumed to be surrounded by fractured rock. Fractured rock has very heterogeneous hydraulic properties, which makes the calculations of groundwater flow complex. The drawdown of the groundwater table was calculated both with analytical and numerical methods. The numerical calculations were made with a finite difference method in the program GEOAN. The rock was described as a continuum and the flow was calculated in three dimensions. Evaluation was made of how different parameters affected the size of the drawdown area around the shaft and the inflow to the shaft. The analyzed parameters included: size of the model domain, cell size, potential groundwater recharge, hydraulic conductivity, topography and the design of the shaft. In addition to different magnitude of the conductivity, investigation was done of how anisotropy, depth dependency and heterogeneity affected the results. When conductivity was described as heterogeneous it was modeled as a stochastic continuum. The analytical methods used calculated two-dimensional ground water flow in a homogeneous aquifer. The evaluation of the analytical methods showed that the used methods required so many simplifications and assumptions, that they were only able to give a rough estimate of an area of influence. From the evaluation of the modeling with the numerical method the following conclusions, among others, were drawn: (i) hydraulic conductivity and potential recharge have a major impact on the drawdown area and the inflow to the shaft, (ii) a heterogeneous conductivity field enlarges the drawdown area but decreases inflow to the shaft compared with a homogeneous conductivity field with the same effective conductivity and (iii) a horizontal tunnel connected to the shaft at great depth does not affect drawdown of the groundwater table when conductivity decreases with depth. Evaluation of the groundwater recharge showed that a large part of the water flowing in to the shaft came from areas outside the drawdown area. To know how well the numerical method works in a real case the results would need to be compared with measured values of inflow to a shaft and drawdown of the groundwater table around it.