Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag. / Grängesberg, a town in Bergslagen build up around a large-scale iron mine were one of the most important places for the Swedish economy during the turn of the 20th century. Today the mine is closed down and all that is left is an enormous crater and huge industrial structures. My project is an investigation through design methods to try to understand the complexity of what Grängesberg have been and what it is today.

Iron is the most important metal for modern industry and Sweden is the number one iron producer in Europe. The main sources for iron ore in Sweden are the apatite-iron oxide deposits of the "Kiruna-type", named after the iconic Kiruna ore deposit in Northern Sweden. The genesis of this ore type is, however, not fully understood and various schools of thought exist, being broadly divided into "ortho-magmatic" versus the "hydrothermal replacement" approaches. This study focuses on the origin of apatite-iron oxide ore of the Grängesberg Mining District (GMD) in Central Sweden, one of the largest iron reserves in Sweden, employing oxygen and iron isotope analyses on massive, vein and disseminated GMD magnetite, quartz and meta-volcanic host rocks. As a reference, oxygen and iron isotopes of magnetites from other Swedish and international iron ores as well as from various international volcanic materials were also analysed. These additional samples included both "ortho-magmatic" and "hydrothermal" magnetites and thus represent a basis for a comparative analysis with the GMD ore. The combined data and the derived temperatures support a scenario that is consistent with the GMD apatite-iron oxides having originated dominantly (ca. 87 %) through ortho-magmatic processes with magnetite crystallisation from oxide-rich intermediate magmas and magmatic fluids at temperatures of 600 °C to 900 °C. A minor portion of the GMD magnetites (ca. 13 %), exclusively made up of vein and disseminated ore types, is in equilibrium with a high-δ18O and low-δ56Fe hydrothermal fluid at temperatures below 400 °C, indicating the existence of a hydrothermal system associated with the GMD volcano.

No description available.

The origin of apatite iron oxide ores, like the deposit at Grängesberg in the Bergslagen mining district, has been a subject of much discussion through the years. Some support a formation by hydrothermal fluids while others suggest that the ore is orthomagmatic, i.e. formed directly from a magma as suggested for the iron ore deposits of El Laco in Chile or the deposits in Kiruna, although also these two are still subjected to controversies. In 2009 sampling was done on drillcores through the Grängesberg ore. On these samples an oxygen isotope study on magnetite, quartz and whole rock samples from both the ore and its host rocks was conducted in order to obtain new knowledge about the ore forming processes. The data allowed modeling to simulate a possible origin by different magmas or hydrothermal fluids as well as a possible temperature of formation. In addition, the data set was compared to published oxygen isotope analyses of the possible magmatic iron ores of Kiruna and El Laco. The results of the Grängesberg analysis revealed that the ore in the area seems to have an origin from both magmatic and hydrothermal sources.

The Grängesberg Mining District (GMD) is located in the western part of the Bergslagen province in south central Sweden, and is the only known apatite-iron oxide mineralization south of Norrbotten. The Grängesberg deposit is the largest of the mineralizations along GMD and consists of a line of steeply to moderately dipping 20-100 m wide lenses extending to a depth of 1.7 km. It is hosted by felsic volcanic rocks that are phyllosilicate altered in the vicinity of the ore. Field relationships indicate that a competent granitoid was structurally emplaced on top of the ore during D2, and that the less competent phyllosilicate-rich host rocks accommodated large parts of the strain. These D2 structures described from the area around the ore bodies in Grängesberg include stretching lineation at the tapering edges of the lenses, asymmetric folds with opposite vergence along strike, sheath folds and possibly fold interference patterns. These structures are proposed to have formed in response to the competence contrast and the reverse movements on a large scale. The hypothesis is that the competence contrast between the competent ore and granitoid and the less competent host rocks could explain the formation and location of the key D2-structures in Grängesberg. To test the hypothesis, four analogue tectonic models were run in the centrifuge at the Hans Ramberg Tectonic Laboratory (HRTL), Uppsala University. The competent bodies were represented by an acrylic glass wedge with two lenses corresponding to the ore lenses, with an inclination of either 60° or 45° mimicking the approximate dip of the ore. Plasticine was used as the less competent host rocks. On the top surface, circles and squares were printed and used as strain markers. The models were run at c. 300-400 G until penetrative deformation and shortening ranging from 32.5 to 39.2% was reached. During centrifuging, the wedge indented the plasticine, resembling the possible deformation during thrusting of the deep granitoid. The models were then cut to reveal the structures formed, and one model was digitalized using the software Move. After shortening, the strain markers had deformed to show a change in direction of strain around the lenses. Vertical sections perpendicular to the shortening direction showed that stretching lineation developed between the lenses. Horizontal sections revealed asymmetric non-cylindrical folds with opposite vergence along strike and fold interference patterns. These results show that the observed field relationships were reproducible with the model setup, and that the competence contrast between the ore bodies, the granitoid and the host rocks could be the controlling factor for localization of shear and sites of stretching in the area.

The Social Democratic Women’s Club in Grängesberg, Sweden, was founded by male mine workers in January 1901. Not until 19 years later, the Social Democratic Women’s Organization was founded on a national level. The aim of this case study is to take a closer look at how this local club in Grängesberg grew and developed during the time span of 1901 and the outbreak of the Second World War in 1939. This, by using sources from the club’s own archives in Falun. Historian and gender researcher Yvonne Hirdman’s theories on gender serve as guiding tools for this study. Key concepts of this study are organization, ideals, ideology, and policy.  Key words: Grängesberg, S-kvinnor, gender, working class movement, women’s movement, industrial society / Grängesbergs socialdemokratiska kvinnoklubb bildades av manliga gruvarbetare i januari 1901. Först 19 år senare formades ett socialdemokratiskt kvinnoförbund på riksnivå. Syftet med den här fallstudien är att titta närmre på hur Grängesbergs kvinnoklubb växte fram och utvecklades från dess bildande fram till andra världskrigets utbrott 1939. Källmaterialet som används är klubbens egna, som finns på Dalarnas Folkrörelsearkiv i Falun. Analys genomförs med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, med särskilt fokus på begreppen genuskontrakt samt utvidgning och isärhållande. Undersökningen fokuserar på frågor som rör organisation, ideal, ideologi och politik.    Nyckelord: Grängesberg, S-kvinnor, genus, arbetarrörelsen, kvinnorörelse, industrisamhälle

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.