The purpose of this study has been to examine how the working methods and activities of Karlstad LS were organized and developed during the years 1916 to 1917. The study also addresses to which extent the unions work was carried out in accordance with the ideology of the syndicalist, as it is formulated within the SAC. By combining a deductive and an inductive working method the study interprets the source material and tries to reach the truth behind it. The paper is based partly on the board meeting that Karlstad LS conducted between the years 1916 to 1917, and an ideology analysis, in which ideal types have been designed on the basis of previous research, and a propaganda work written by leading players in the SAC. In the course of the study it was essential to first explain what syndicalism is and then analyze the local activities in Karlstad. The practices and action of the union during a conflict with an employer at Skoghall have been analyzed with the ideal types. With the analysis the paper then determined whether the movement was ideologically embossed or more pragmatic in its approach with the employer.  In the most cases Karlstad LS operated in accordance with SAC’s opinion by the acts they performed, but sometimes it was also very difficult to follow all the aspect of the ideology. For example, to conduct an absolute battle where no compromises should be made is not immediately viable in practice. A union had to be more pragmatic in some situation in order to relate to reality. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Karlstads LS verksamhet organiserades och utvecklades i arbetsformer och ideologi mellan åren 1916 – 1917. Den har vidare tagit upp i vilken mån fackföreningens arbete utfördes i enlighet med den syndikalistiska ideologin, så som den formulerats inom Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). Genom att använda en deduktiv och induktiv metod tolkar uppsatsen källmaterialet och försöker nå dess sanning. Uppsatsen är byggd på styrelseprotokoll för Karlstads LS åren 1916-1917. Genom en idé- och ideologianalys analyseras den praktiska verkligheten med en konstruerad idealtyp av syndikalistisk ideologi från tiden. I genomförandet av undersökningen var det väsentligt att först förklara vad syndikalism är för något, för att sedan analysera den lokala verksamheten i Karlstad. En konflikt mellan facket och en arbetsgivare på Skoghall har analyserats utifrån idealtypen. Uppsatsen behandlar sedan frågan om rörelsen var ideologiskt präglad eller mer pragmatisk i sina kontakter med arbetsgivaren. I de flesta fall följde Karlstads LS SAC:s åskådning genom de handlingar de utförde men ibland var det även väldigt svårt att i varje situation fullborda ideologin. Att till exempel föra en absolut strid där inga kompromisser skulle ske är inte direkt gångbart i praktiken. Som facklig organisation var man tvungen att vara mer pragmatisk i vissa situationer och förhålla sig till verkligheten.

I denna uppsats kommer jag studera Karlstads Lokala Samorganisation (förkortat KLS) som var den organisationsenhet som syndikalisterna använde sig av. Studien är en lokal fallstudie och innefattar flera delar av medlemshanteringen men börjar med sjävla rekryteringen och agitationen. Studien går sedan vidare till hur medlemmar hanterades när de väl var inne i KLS och vad båda parterna förväntade sig av varandra. Avslutningsvis diskuterar jag den bild som källmaterialet ger av KLS och försöker sedan jämföra den med tidigare forskning om svensk syndikalism på nationell nivå. Kunskap i detta uppnås huvudsakligen genom undersökning av mötesprotokoll där uppkomsten av frågor och beslut rörande olika aspekter av medlemshanteringen ger en bild av hur medlemmarna kom in i KLS, hur KLS gjorde för att bevara sina medlemmar samt vad KLS förväntade sig av sina medlemmar. Genom en sådan här undersökning så hoppas jag kunna bidra till att ge en någorlunda klar helhetsbild av hur dåtidens Värmlänningar hittade in i KLS och hur KLS behandlade dem.

This essay seeks to explore how the word "Sedlighet" ("morality”) was purposefully redefined by Swedish syndicalists during 1922–1938. Examining how the term was disparaged, specifically, within the context of the so-called "sexual question" of the time. During this time period, Swedish syndicalists argued for a modernized, science-based sexual education – and by extension sexuality. This modernized sexuality was to be built upon the use of birth control and appeal to a sense of logic and common sense. This stood in opposition to what the syndicalists considered to be outdated sexual morality based off of hypocritical Christian ideology, which urged abstinence and stifled natural urges. This was portrayed as exclusively benefiting the sexually deviant upper class, as they used the concept of "morality" to oppress the working class and exploit them for capitalistic gains. By tying sexuality to class, combining psychoanalysis and socialism, Swedish syndicalists could claim that ”morality” was oppressive as well as the cause of sexual deviancy. Several arguments also highlighted the suffering of working class women, who the syndicalists claimed were forced to go against their nature by having abortions out of necessity, or by exhausting their bodies through frequent childbirths. At the same time syndicalists frequently used gendered language and misogynist stereotypes to mock and delegitimize those who advocated for ”morality.” Through organizations meant to spread sexual education, such as RFSU – which was supported mostly by syndicalists at the time of its founding – it is likely that this recoding of the commonly used word caught on in wider circles of society and played a key role in the construction of a modernized sexuality.

Tidigare historisk forskning kring stenindustrin i Bohuslän har fokuserat på utvecklingen av produktionen, kulturens inverkan på hur stenarbetarna organiserade sig, och hur kulturmötet var mellan ideologiska ambulerande stenhuggare och bofasta konservativa bohuslänningar. Den här uppsatsen byter till ett ekonomiskt evolutionärt perspektiv utvecklat av ekonomerna Nelson och Winter. Det är en kritik av den rationelle aktören. Företag är analogt med organismer som är olika väl anpassade till marknadsförändringar. Uppsatsen är en fallstudie för att undersöka hur ett nytt företag kan etablera sig på en överetablerad marknad. 1926 bildas Bohusläns Kooperativa Stenindustri u.p.a. i Hovenäset av en grupp stenhuggare. De anlitar I/S Chr. V. Pedersen & Hagensen för att ordna anbud i Danmark och hjälpa dem att bli stenleverantörer till Hamburg. Frågeställningen är om statsvetaren Robert Axelrods samarbetsteori kan belysa och bidra med en större förståelse till hur de kunde etablera sig som stenleverantörer. Hur utvecklade de rutiner och varför ville de exportera till Hamburg. Besvarandet av frågorna gjordes genom att analysera korrespondensen mellan kooperationens medlemmar och det danska företaget.  Uppsatsen kan visa att genom reciprokt agerande kunde ett stabilt samarbete uppnås. Rutiner utvecklades genom dialog och Hamburg sågs som ett brohuvud in på den tyska marknaden. / Earlier historical research into the stone industry in Bohuslän, a province in Sweden, has focused on the development of production, how culture impacted on the way the stonemasons organized themselves or the cultural meeting between ideologically driven travelling stonemasons and local and conservative sedentary. This thesis changes the perspective to economic evolutionary history developed by the economists Nelson and Winter. It is a critic of the rational agent. According to the theory companies are analogue to organisms, which are differently well adapted to market changes. The thesis is a case study and investigates how a company is able to establish itself on an overripe market place. The Cooperative of Bohuslän’s Stoneindustry” was formed in Hovenäset, a small fishing village in Bohuslän which worked with the Danish company I/S Chr. V. Pedersen & Hagensen to establish itself as stone deliverers to Hamburg. The questions asked are if political scientist Robert Axelrods theory of cooperation can illuminate how new companies are able to enter a ripe market, how the co-operative developed routines and why they wanted to export to Hamburg. The questions are answered by analysing the correspondence between the members of the co-operative and the Danish company. The thesis is able to show that a beneficiary stable cooperation was possible through tit for tat or reciprocal action. Routines developed through dialog between the different members and the Danish company. Hamburg was seen as an entry point into the German market.

The protests and strikes in Västervik 1917 have been considered to be the start of the hunger movement in Sweden. The events have been called the Swedish revolution. The Swedes who participated were inspired by the February revolution in Russia, and there were similarities, but the reformist side won and the outcome was the equal vote for most men and women. This essay analyzes the way four newspapers report from the events in relation to the political orientation of the newspapers, the involvement of women in the strikes and protests, and how the events in Västervik can be used for educational purposes. The two right wing newspapers wrote negatively about the worker´s movement and, the two left wing newspapers published articles that acknowledged the struggle of the workers and the abuse against the workers by the factory owners. Three of the newspapers (Smålands Allehanda, Smålands Folkblad and Västerviks Veckoblad) initially have relatively neutral articles and the comments about the opposing political side are relatively subtle. The revolutionary syndicalist newspaper Syndikalisten has a more aggressive tone because it functions as the official paper of SAC, the Swedish workers central organization. The inquiry shows that women were not that much involved in the strikes and protests in Västervik. They were active in the certain sectors, such as foodstuff, where they, in certain cases, could make a big difference. The events in Västervik 1917 can be used in school when the students work with the history of their local communities in a social learning environment.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

This thesis studies the uses of the concept of revolution in Swedish socialist press from 1917 to 1924. Political revolution and civil wars shook several countries. The Russian February and October Revolutions were soon followed by uprisings in countries such as Germany and Finland. While the social and political history of this period, with its mass demonstrations for bread and voting rights, often called the Swedish revolution, has been covered extensively in existing research, we know much less about the theoretical understanding of revolution among Swedish socialists. This thesis examines the concept of revolution from a perspective inspired by the Begriffsgeschichte of German historian Reinhart Koselleck. This foundation in the history of concepts aims at understanding how Swedish socialists, in a wide sense, understood their own time, how they related to the past and what they expected from the future, during the years of the First World War and the immediately following years. By focusing on what might be the most central, but also the most contested and most difficult to define, concept I hope to complement earlier research focusing on the social and political history of the period and its socialist movements. The main purpose of the thesis is to analyse how the labour movement understood revolution with particular weight placed upon the theoretical and ideological tensions between revolution and reform, determinism and voluntarism and localized and universal revolution. The starting point is the political and social changes in Sweden and abroad at that time and the place of the political press as opinion leaders capable of negotiating the space of political action. A secondary aim is to discuss how focusing on temporality can inspire new perspectives on the use of conceptual history. My research shows that how the concept of revolution was used was shaped both by already established notions regarding the socialist revolution as well as by the political situation at hand. The October Revolution forced a sharpening of its meaning, wherein different factions elaborated their understanding of it in relation to each other, which in turn determined how the concept was used fom that point on.