Ett tydligt exempel på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är den sociala snedre- kryteringen till högre studier. Störst är den till läkarutbildningen där endast tre av tio som började på läkarutbildningen 2012 kom från en arbetarbakgrund. Syftet med studien var att beskriva och analysera orsaker till varför vissa individer med arbetarbakgrund blir läkare samt upplevelsen av att göra en klassresa. Vi ville titta på vilka faktorer som på- verkar individernas val av vidare studier, vilka hinder de upplevde, varför dessa individer gjorde en klassresa samt vilka upplevelser de hade av att ha gjort denna resa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex läkare vars föräldrar hade mindre än tre år eftergymnasial utbildning. Resultatet visade på ett antal viktiga sociala relationer som hade betydelse för respondenternas karriärutveckling, bland annat vänner och speci- ella lärare. Viktiga personliga egenskaper under studietiden var att vara målinriktad och strukturerad. Upplevelserna av klasskillnader var tydliga, allt från känslan av att vara mindre värd vilket väckte revanschlystnad till upplevelsen att inte riktigt passa in i den akademiska världen och dess språkbruk. Bristen på överföring av kulturellt kapital från- respondenternas föräldrar var tydlig, lika tydligt var betydelsen av tillförseln av kulturellt kapital från annat håll. Känslan av att inte riktigt höra hemma någonstans var stark, att man inte riktigt hörde hemma i den nya sociala miljön men heller inte längre kunde iden- tifiera sig helt med sitt ursprung.

Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed. The "home maker" femininity is treated as a form of cultural capital which assumes symbolic status within the field of conventional femininity. The texts are seen as reproducing practices and systems of categorization and are also analyzed to ascertain to which level the writers feel confident to represent themselves as possessors of "home making" capital.   The author concludes that the "home making" described in the texts contains elements unique to working class femininity. This includes specifically a relationship to the home as "one's own" and an arena for self-expression, but traditional ideals such as economizing, orderliness and cleanliness, which can be traced to the culture of the pre-industrial agrarian proletariat, are also prominent.

Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort. Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant. Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

Bruce Springsteen is often referred to a as the blue collar or working man’s poet but how can he represent the working class since he only worked in manual labor for a week of his life? This paper tries to analyse how selected texts between 1973-84 are related to working class litterature and how this is perceived from the perspective of work and the worker. The analysis show that there are no general definitions regarding workingclass that can be used as a model or reference to working class literature. An alternative definition is based on reception and how the texts are read and perceived as working class by the reader. The findings are that Springsteen uses work and the worker in a very limited way in his texts and when he does, work is often something that is required to be able to do something else. It is only in a few cases Springsteen actually describes the work and the workers as for example in “Factory” and “Working on the Highway”.

By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.

Syftet med denna studie är att berika bilden och innebörden av faderskap. Studien undersöker svenska fäder som lever i heterosexuell parrelation samt arbetar i mansdominerade arbetarklassyrken där kroppen används som främsta verktyg. I denna kvalitativa intervjustudie redogörs för dessa fäders livsvärld med fokus på faderns upplevelser av familjens och arbetsplatsens olika krav och föreställningar om faderskap och hur detta antingen sammanfaller eller kontrasterar faderns egna idéer om faderskap samt hur fäderna hanterar eventuella konflikter av ideal. Genom Connells maskuliniteter och West och Zimmermanns doing gender analyseras fädernas utsagor för att få en förståelse över vilka val som ses som möjliga gällande faderskap i förhållande till arbetsplatsen och i parrelationen. Resultaten tyder på att fäderna upplever att de har en frihet att agera i sitt faderskap i gemenskap med sin partners. De upplever också att förväntningarna på dem som fäder är rimliga trots att de möter visst motstånd och motstående ideal av maskuliniteter från både kollegor och chefer på arbetsplatsen. Resultaten visar även en vilja av jämställdhet i förhållande till omsorg för barnen samtidigt som vissa områden gällande hem, barn och arbete är starkt präglade av genusordningar och genusgörande praktiker. / <p>2021-06-03</p>

The purpous of this master’s thesis is to explore how the swedish public library evolved between 1890-1911, before the state implemented the library reform in 1912. The material used to cunduct the study concists mainly of texts published during the time frame of the thesis in the form of books, booklets and articles from Folkbiblioteksbladet, a journal dedicated to the subject of the swedish public library. Drawing upon Habermas theory of the structural transformation of the public sphere and Bourdieus theories about taste as social distinction and symbolic capital, the thesis seeks to show how the public participated in the evolvement of the public library and which aspects of society that contributed to the public library’s establishment as an institution. The findings are also discussed in relation to previous research of the history of the Swedish public library. In summary, the study shows that the public library evolved as part of a larger aim to educate the masses with help from what was seen as ”good” litterature. It also shows that even though the higher classes decided the premisses for public education and the public library, some of the ideas were shared by the working class despite their different political goals.

This master’s thesis suggests that Oi! - lyrically – gives voice to a youth community whose identity lies in everyday working class life. The identity in question is based upon class, gender, sexuality, nationality, and community awareness. As these are intertwined, the thesis shows a more complex genre than that of Matthew Worley’s “Oi! Oi! Oi!: Class, Locality, and British punk”.   On the other hand, using the above categories - derived from the studies of Kathryn Woodward – allows this essay to detect a genre identity made from a distinct “the Same” and “the Other” – us and them, as described by Stuart Hall. The latter consists of members of the middle and upper classes along with all kinds of intellectuals. “The Same” is based upon a common belonging to the working class and its local communities, but also on nationhood. On the contrary, the male gender in general and the male sexuality in particular adds to the idea of Oi!´s “the Same”. In contrast to the idea of “the Same”, Stephen Greenblatt’s idea of dissonance works to explain cracks in the façade of Oi! as explained in the spatiotemporal discourse.  Moreover, Oi!’s “the Same” is quite alike the subaltern of Antonio Gramsci. This concept suggests that the members of the proletariat are too unaware to be ideologically enlightened and therefore their culture expresses the way of working class life as it is, complete with eventual moral flaws. Whereas Gramsci uses the subaltern as a description of the rural proletariat of southern Italy and suggests folklore as the cultural outcome of that particular discourse, this essay aims to use it similarly but with Britain of the 1980’s and Oi! at its focal point.  Furthermore, this essay describes the “Circuit of Culture” - as explained by Woodward - and puts Oi! into that model, which enables an understanding of the genre as an expression of produced, consumed, regulated, and represented identity.  In conclusion, this master’s thesis do not refute Worley´s description of Oi! as a socioeconomic product, but rather adds to that by intertwining Woodward´s categories. The intersectional understanding of Oi! states that class, gender, community, sex, and nationality work together to create a genre, which represents a Gramscian subalternative proletariat. However, Hall’s “the Other” makes it perfectly clear that there is a distinct gap between Oi! and white power-music, which is also proved - throughout the essay -  by the two genres regard to whiteness studies.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin klassidentitet samt vilka föreställningar som finns om klass, arbetarklass och elever från arbetarklass. Enligt Bourdieu är vi alla aktörer inom olika fält i samhället och placerar oss i olika klasspositioner inom fälten beroende på hur vårt habitus och kapital värderas. Studien har genomförts med både kvantitativ och kvalitativ metod som har viktats ungefär lika. En enkät skickades ut till 104 lärare på 7 skolor i en kommun i södra Sverige. 38 lärare svarade och tre st lärare medverkade i en uppföljande intervju. Resultatet visar att nära hälften av dessa lärare anser sig ha vuxit upp i ett hem präglat av arbetarklass. Föreställningarna om arbetarklass skiljer sig åt beroende på hur respondenterna bedömer sin klassidentitet i barndomshemmet. De från medelklass beskriver arbetarklass med fler neutrala ord och ytterst få positiva medan de från arbetarklass beskriver den med fler värdeladdade ord, både positiva och negativa. De ord somframkommer som gemensamma oberoende klassidentitet är; låg utbildning, låg inkomst, arbetare, industri, hantverk och praktiskt. Resultatet från intervjuerna visar att informanterna gör skillnad på arbetarklass och arbetarklasskultur, där arbetarklass värderas negativt och arbetarklasskultur positivt. Enligt Bourdieu är det ekonomiska och det kulturella de kapital som väger tyngst i ett fält och det som en person främst värderas efter.

The purpose of the study is to investigate high school students’ attitude towards masculinity, and whether the attitude differs depending on the students’ class background and gender. The study has been conducted through a quantitative method where paper surveys have been distributed to a school in Norrbotten county. The theoretical framework used in the study is two ideal types of masculinity that I have developed based on both Raewyn Connell’s understanding of the hegemonic masculinity positions and Lucas Gottzén’s description of the two positions that today dominate the hegemonic masculinity. In addition to these, previous research that concerns masculinity and school has also contributed to the construction of the ideal types. This study will name the ideal types as the older masculinity and the new masculinity. The older masculinity places a greater focus on manual work, the body and the distinction to the feminine. The new masculinity can adopt feminine-coded chores without risking losing masculinity. The result showed that class more rarely was a factor in relation to how the respondents related to masculinity, on the other hand, gender more often turned out to be a factor that explained how the respondents related to masculinity. Middle-class and working-class boys often had a common understanding and experience in relation to masculinity, on the other hand, working-class and middle-class girls’ understanding and experience of the importance of masculine traits in boys and girls differed. In several cases, working-class girls considered it more important to maintain a distinction between male and female than boys did, which in this study showed that they were involved in reproducing hegemonic masculinity.