<p>Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.</p>

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.

Syftet med studien var att undersöka hur socionomstudenter med arbetarklassbakgrund upplevde universitetsmiljön och det sociala umgänget vid universitetet. För att svara på studiens syfte användes en kvalitativ metod, där åtta intervjuer genomfördes med socionomstudenter från tre olika universitet i Sverige. Studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och med Pierre Bourdieus teorier om kapitalformer och habitus, samt Everett Stonequists begrepp ”the marginal man”. Studiens resultat visade att den första tiden präglades av spänning och oro för socionomstudenterna, då miljön var främmande för dem. Den visade också att det initialt var krävande för studenterna att socialt integreras med övriga studenter. Studien visade att efter en tid vid universitetet, blev studenterna mer bekväma i universitetsmiljön. De flesta hade assimilerats in i universitetsmiljön, det vill säga att studenterna accepterade de normer och förhållningssätt som råder vid universitetet, och kände en tillhörighet till andra socionomstudenter. Slutsatsen visade att de olika kapitalen studenterna hade med sig från uppväxten, hade betydelse för hur upplevelsen av universitetsmiljön blev. Det var framför allt den nya kulturen som var av ett annat slag än vad de var vana vid. Det visade också att ”the marginal man” uppstått hos socionomstudenter på grund av olika sociala kontexter. / The purpose of the study was to examine how social work students with a working-class background experienced the university environment and the social interaction at the university. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used, where eight interviews were conducted with social work students from three different universities in Sweden. The data were analyzed with a qualitative content analysis and with Pierre Bourdieu's theories on capital and habitus, as well as Everett Stonequist's concept “the marginal man”. The results of the study showed that the first period at the university was characterized by excitement and anxiety for the social work students, since the environment was foreign to them. It also showed that it was initially demanding for the students to be socially integrated with other students. The study showed that after some time, the students became more comfortable in the university environment. Most had been assimilated into the university environment, which means the students accepted the norms and attitudes that prevailed at the university and felt a sense of belonging to other social work students. The conclusion was that the different forms of capitals had an impact on students’ experiences of the university environment. It primarily the university culture that was new to them. Belonging to different social contexts generated experiences related to “the marginal man” among social work students.

This dissertation deals with pawning primarily from the perspective of the pawners. It utilises two samples from the ledgers of a municipal pawnshop in Borås in western Sweden, from 1922/23 and 1932/33. Its aim is to deal with the relation between the material and financial side of pawning as well as the causes behind pawning. One of the results of the study is that most pawn loans were very small, which means that pawning probably was connected to income insufficiency. It showed that weekly repeated pawning, which has been proposed in previous research as a common pattern, was nearly non-existent. Instead, most pawners were occasional customers at the pawnshop. It was shown that certain collateral (such as clothes and decorative objects) affected the length of the redemption time. This meant that pawners had the ability to redeem a pledge quickly – if they had a need for the item. However, at the same time, pawns could remain for a long time in the pawnshop, which indicates that repaying the loan was difficult for the pawner. Otherwise, they should have acted to minimise the interest they had to pay for the loan. For the pawner the payment of the loan likely meant foregoing much needed consumption in the present. According to this study, variability of income was a more important cause for pawning than the size of income. Pawn loans likely countered short-term variation in income or expenditures. However, it could not help against long-term unemployment. The study also investigated if pawning was affected by the life cycle, but found no clear relationship. The study showed that most of the customers at the pawnshop were male, which goes against most of the previous research. Another of the study’s result was that women’s pawning, but not men’s pawning, was connected to the presence of children in the household, and women had also more children than men did. Having many children had also an effect on women’s pawning, but not on men’s. The study considers that it seems like women pawned more due to family needs than men did.

The protests and strikes in Västervik 1917 have been considered to be the start of the hunger movement in Sweden. The events have been called the Swedish revolution. The Swedes who participated were inspired by the February revolution in Russia, and there were similarities, but the reformist side won and the outcome was the equal vote for most men and women. This essay analyzes the way four newspapers report from the events in relation to the political orientation of the newspapers, the involvement of women in the strikes and protests, and how the events in Västervik can be used for educational purposes. The two right wing newspapers wrote negatively about the worker´s movement and, the two left wing newspapers published articles that acknowledged the struggle of the workers and the abuse against the workers by the factory owners. Three of the newspapers (Smålands Allehanda, Smålands Folkblad and Västerviks Veckoblad) initially have relatively neutral articles and the comments about the opposing political side are relatively subtle. The revolutionary syndicalist newspaper Syndikalisten has a more aggressive tone because it functions as the official paper of SAC, the Swedish workers central organization. The inquiry shows that women were not that much involved in the strikes and protests in Västervik. They were active in the certain sectors, such as foodstuff, where they, in certain cases, could make a big difference. The events in Västervik 1917 can be used in school when the students work with the history of their local communities in a social learning environment.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists. It also shows that the identity is based on an international class struggle in which the labour women walk hand in hand with the labour men, embracing social democratic ideas. The conception of the woman of the labour class is multifaceted, for example she is pictured as a class comrade and simultaneously as a one whose main purpose is motherhood. Arbetets Kvinnor shows that the trade unionist women bid the bourgeoisie dominance resistance and it also depicts the women making opposition to the male hegemony in the trade union. The moral values that are presented are solidarity, responsibility and the urge of education into making the goal of an equal society possible to reach.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw &amp; Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.

I denna uppsats utforskas tankegods och diskurser i statens offentliga utredning Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) som utgör det huvudsakliga planeringsunderlaget inför byggandet av miljonprogrammet. Materialet har bearbetats med hjälp av kritisk diskursanalys och analyserats med hjälp av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet för att undersöka de klassmarkörer som uttrycks i underlaget. Studiens resultat visar att det finns flera diskursiva mönster i utredningen som bygger på klassmotsättningar. Genom att reglera arbetarklassens boendemiljöer och få dem att eftersträva nya ideal skulle den historiska arbetarklassen byggas bort. De nya idealen kan förstås som en strävan efter att förändra denna samhällsgrupp och att medelklassen genom detta kunde omforma Sveriges klasshierarkier, underkuva arbetarklassen och bygga in spärrar för klasskamp. Allt detta paketerades i en vision om att bygga en modern stadsbild med flervåningshus, samtidigt som målgruppen för projektet önskade något annat. / The aim of this essay is to explore the planning bias in the Swedish blue books inquiry Raised housing standards (SOU 1965:32). This document was the primary planning material for theone million homes built in Sweden between 1965 and 1974, also known as The Million Programme. Using critical discourse analysis, the material has been analyzed in search of class traits expressed in the material. These discursive expressions have subsequently been analyzed with Beverly Skegg's theoretical concept of respectability. The results shows that there are several discursive patterns in the planning document which are based on class antagonism. By regulating the ordinary environments of the working class and making them strive for new ideals, the historical working class was supposed to be transformed. These new ideals for the working class can be understood as an attempt to change this social group and through this the middle class could reshape Sweden's class hierarchies, subdue the working class, and build in barriers against class struggle. All this packaged in a vision of building a modern cityscape with apartment buildings, whilst the target group sought for something else.

No description available.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet. Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning. I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs. I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden. I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation. I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.