No description available.

Denne oppgaven tar for seg hvordan eldre bruker utomhusmiljøet i nærområdet sett fra et trygghetsperspektiv. Oppgaven har kommet til som et resultat av at Örebro Kommun skal utarbeide en fordypet oversiktsplan for bydelen Vivalla, og jeg har da vært så heldig å få plass i en arbeidsgruppe som retter seg til ulike segmenter i befolkningen i bydelen. Min del i dette retter seg mot eldre personer, andre jobber mot blant annet barn og unge eller kvinner. Vivalla står ovenfor store endringer i utformingen av det fysiske miljøet i fremtiden. Örebrobostäder skal bygge om og restaurerer boligmassen, industri- og handelsområder utvikles i økende takt, og befolkningssammensetningen endres. I denne oppgaven har jeg intervjuet personer som bor i Örebrobostäders seniorleiligheter om hvordan de bruker utomhusmiljøet i nærområdet. Hvor går de? Hvor vil de ikke gå? Er det noe man kan gjøre for å tilrettelegge for en økt eller fortsatt bruk av utomhusmiljøet? Grunnlaget for undersøkelsen er 10 dypintervjuer og ett gruppeintervju, hvor jeg kartlegger de intervjuedes synspunkter på området. Trygghetsperspektivet er en bærende del i oppgaven, men også hvor man går og hvorfor, og hvilke områder som verdsettes av de som bor i Vivalla.

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten. / The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events. / The conclusion made after finishing this essay is that Örebro Bostäder AB desires to communicate an image of Vivalla as an area with a unique and personal environment with small individual neighborhoods where there is something for everyone. In Markbacken Öbo wants to retain and reinforce the image of variety, where everything from children's families is attracted to those looking for a little more exclusive accommodations. Further investigation has shown that these desirable images mainly are communicated through mouth to mouth method,media, community activities and events.

Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.

No description available.

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

Vi har med hjälp av observationer och en enkätundersökning besvarat frågeställningar som berör trygghet och brottslighet i förhållande till ansatsen Crime Prevention Through Enviromental Design (CPTED) i två områden med olika fysisk utformning och socioekonomisk demografi: Vivalla och Ladugårdsängen i Örebro. Genom att studera de två områdena har vi sett tydliga skillnader i både fysisk utformning, och hur trygghet upplevs av de boende i områdena. Vivalla är byggt under 1960 - 1970-talet och är en del av Sveriges miljonprojekt. Detta tar sig uttryck i slutna gårdar och en tydlig funktionsuppdelning i området. Det finns låga förutsättningar för den kollektiva övervakningen av området och dess gårdsmiljöer då fönstren i området är vända mot innergårdarna. Detta i kombination med dålig belysning och låg aktivtetsgrad -då de boende rör sig främst i centrum – innebär att området inte uppfyller principerna för CPTED. Ladugårdsängen är byggt med stadsmässighet och den livfulla staden i åtanke. Detta innebär husfasader mot gatan, en blandad bebyggelse och trafikerade gator genom området. Då husfasaderna har fönster åt alla väderstreck finns förutsättningar för en kollektiv övervakning, men denna försvåras i vissa delar av en undermålig belysning. Dock är gatorna mer livfulla och används mer än de i Vivalla, vilket främjar trygghet enligt boende i området. Brottsligheten är högre i Vivalla än i Ladugårdsängen, men den är inte markant högre med en brottslighet på 0,14 anmälda brott per capita i förhållande till Ladugårdsängens 0,11 brott per capita. Vidare finns fler faktorer än fysisk miljö för brottsbenägenhet, vilket gör att det är omöjligt att besvara varför fler brott begås i Vivalla med denna studie. Vad som utlöser känslan av otrygghet har visat sig vara främst dålig belysning, men också uppfattningen av hur stor brottsligheten är i områdena har gett positivt utslag på otrygghet. Detta innebär att inte enbart fysisk utomhusmiljö kan pekas ut som en faktor även för upplevd otrygghet. Det vi med denna studie kan fastställa är dock att den fysiska miljön har en påverkan på otrygghet, och att dålig belysning är en faktor för vissa brott – dock i kombination med flera andra faktorer.

This study aims to investigate how physical planning can prevent crime and increase safety in an urban environment, with the theoretical starting point in Crime prevention through environmental design, CPTED, and the Vivalla area. Vivalla is located in Örebro and was chosen because it is a particularly vulnerable area. The district is under reconstruction with a completely renovated quarter, Visgatan. The questions and purpose are fulfilled through a literature study and document study supplemented with an interview and a location observation. The interview was held in place at Örebro Bostäder's office and the interviewees were the company's district manager and a project developer. The theoretical part of the report aims to provide an understanding of how safety, security and crime are connected to the physical urban environment. Also how planners can make use of different theories and apply these in practice to achieve as safe and secure an environment as possible. The results of the study show that the project did not follow any theoretical model in terms of physical design, but that several of the CPTED-principles can still be connected to the reconstruction of Vivalla. The analysis chapter describes how the principles have been implemented and to what extent. The case study leads to the conclusion that the safety on Visgatan has increased after the redevelopment and there are fewer crimes on Visgatan than the rest of Vivalla, which could potentially be due to the measures taken during the redevelopment. / Detta arbete syftar till att undersöka hur den fysiska planeringen kan förebygga brott och öka tryggheten i en stadsmiljö, med teoretiska utgångspunkten i Crime Prevention through environmental design, CPTED, och området Vivalla. Vivalla ligger i Örebro och valdes på grund av att det är ett särskilt utsatt område. Stadsdelen är under ombyggnation med ett färdigrenoverat kvarter, Visgatan. Frågeställningarna och syftet uppfylls genom en litteraturstudie och dokumentstudie kompletterat med en intervju och ett platsbesök. Intervjun hölls på plats på Örebro Bostäders kontor och de som intervjuades var bolagets distriktschef och en projektutvecklare.  Rapportens teoridel syftar till att ge en förståelse kring hur trygghet, säkerhet och brottslighet hänger ihop med den fysiska stadsmiljön. Även hur planerare kan ha användning av olika teorier och tillämpa dessa i praktiken för att uppnå en så trygg och säker miljö som möjligt. Studiens resultat visar att projektet inte följt någon teoretisk modell vad gäller fysisk utformning, men att flera av CPTED-principerna ändå går att koppla till ombyggnationen av Vivalla. Analysavsnittet redogör hur principerna har implementerats och i vilken utsträckning. Fallstudien leder fram till slutsatsen att tryggheten på Visgatan har ökat efter ombyggnationen och det sker färre brott på Visgatan än övriga Vivalla, vilket potentiellt skulle kunna bero på åtgärderna som vidtagits under ombyggnationen.

No description available.