• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

TRYGGHET, BROTT OCH FYSISK MILJÖ -En jämförande analys av två stadsdelars fysiska förutsättningar att inge trygghet och verka brottspreventivt i enlighet med CPTED

Borg, Rebecca, Tahseen, Diana January 2020 (has links)
Vi har med hjälp av observationer och en enkätundersökning besvarat frågeställningar som berör trygghet och brottslighet i förhållande till ansatsen Crime Prevention Through Enviromental Design (CPTED) i två områden med olika fysisk utformning och socioekonomisk demografi: Vivalla och Ladugårdsängen i Örebro. Genom att studera de två områdena har vi sett tydliga skillnader i både fysisk utformning, och hur trygghet upplevs av de boende i områdena. Vivalla är byggt under 1960 - 1970-talet och är en del av Sveriges miljonprojekt. Detta tar sig uttryck i slutna gårdar och en tydlig funktionsuppdelning i området. Det finns låga förutsättningar för den kollektiva övervakningen av området och dess gårdsmiljöer då fönstren i området är vända mot innergårdarna. Detta i kombination med dålig belysning och låg aktivtetsgrad -då de boende rör sig främst i centrum – innebär att området inte uppfyller principerna för CPTED. Ladugårdsängen är byggt med stadsmässighet och den livfulla staden i åtanke. Detta innebär husfasader mot gatan, en blandad bebyggelse och trafikerade gator genom området. Då husfasaderna har fönster åt alla väderstreck finns förutsättningar för en kollektiv övervakning, men denna försvåras i vissa delar av en undermålig belysning. Dock är gatorna mer livfulla och används mer än de i Vivalla, vilket främjar trygghet enligt boende i området. Brottsligheten är högre i Vivalla än i Ladugårdsängen, men den är inte markant högre med en brottslighet på 0,14 anmälda brott per capita i förhållande till Ladugårdsängens 0,11 brott per capita. Vidare finns fler faktorer än fysisk miljö för brottsbenägenhet, vilket gör att det är omöjligt att besvara varför fler brott begås i Vivalla med denna studie. Vad som utlöser känslan av otrygghet har visat sig vara främst dålig belysning, men också uppfattningen av hur stor brottsligheten är i områdena har gett positivt utslag på otrygghet. Detta innebär att inte enbart fysisk utomhusmiljö kan pekas ut som en faktor även för upplevd otrygghet. Det vi med denna studie kan fastställa är dock att den fysiska miljön har en påverkan på otrygghet, och att dålig belysning är en faktor för vissa brott – dock i kombination med flera andra faktorer.
2

Gröna taks nyttor och värde : En fallstudie av gröna taks nyttor och värde i Örebro / Green Roofs benefits and values : A study of benefits in and values of green roofs in Örebro

Carlsson, Frida January 2021 (has links)
Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad. Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt. Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill. / Our cities continue to be exploited and the demand for increased housing means that several of our green space areas are being replaced by hard surfaces. These surfaces directly contribute to climate change and environmental problems, such as reduced air quality, noise, increased water levels and a warmer climate. Environmental problems also affect biodiversity and affect human well-being and long-term survival. The report contains a study of what the green structure in Örebro municipality looks like and what value and what building technical, ecological, economic and social properties and effects there are of constructing more green roofs. To determine this a literature study was conducted to find out how the green structure is planned in Örebro municipality. A literature study was also conducted to find out what benefits and values there are with green roofs from an economic, ecological and social perspective in Örebro municipality. In order to be able to more clearly report the value of green roofs in comparison with conventional roofs, a case study was performed with calculations in the area of Södra Ladugårdsängen, where two different cases with different proportions of green roofs were calculated and compared. The studies show that Örebro municipality has an informative and broad planning for the green structure and that the socio-economic value of green roofs in Södra Ladugårdsängen is very high. The conclusion of these studies is that there is good potential for constructing green roofs in Örebro municipality with several benefits as a result, however, the financial investment it requires is an important obstacle. The green strategy in Örebro encourages this type of solution, but there is room for improvement and perhaps a greater coercion or incentive should be introduced to achieve the goals the municipality strives for.
3

“Vi hör hemma där mer än vad vi tror” -En kvalitativ studie om människors uppfattning av interaktionen med naturen och hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattningar

Oskarsson, Anna, Åvall, Stina January 2021 (has links)
Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Page generated in 0.0539 seconds