• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 45
  • 2
  • Tagged with
  • 47
  • 18
  • 15
  • 14
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Grönområden i Stockholm : Hur påverkas de av exploatering?

Johansson, Sofia January 2010 (has links)
Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket. Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka. Även i Stockholm har grönområdena minskat de senaste årtiondena. I Stockholms översiktsplan från 2010 fastställs det att staden förväntas växa mycket de närmsta åren. Många av de nya bostäder som behövs kommer att tillkomma i redan exploaterade områden genom förtätning. Detta kan komma att leda till att fler grönområden kan komma att exploateras i framtiden. Redan i nuläget finns det planer på att bebygga ett flertal grönområden. Syftet med den här rapporten har varit att ta reda på vilka värden Stockholms grönområden har och hur de påverkas vid en möjlig exploatering. Tre stycken områden med pågående planer för exploatering har undersökts närmare för att försöka fastställa hur den nya bebyggelsen kan komma att påverka området. När det gäller Larsboda strand och Sommen 9 bedömdes de natur- och kulturvärden som skulle försvinna vara förstora för att berättiga en exploatering. I fallet med Årstafältet ansågs de positiva följderna av planerna uppväga det som förloras i och med exploateringen.
2

Förtätning i Uppsala : Vilka för- och nackdelar för det med sig?

Tengblad, Fredrik January 2017 (has links)
Synen på hur städer ska planeras och byggas har förändrats ur ett historiskt perspektiv. Modernismen förde med sig glest bebyggda städer som sades skapa ett bilberoende. En vanlig åtgärd för att motverka detta är att förtäta, vilket innebär att man bygger igen luckor och länkar samman stadsdelar. Syftet med denna uppsats är att studera tre förtätningsområden i Uppsala och utifrån detta se vilka konsekvenser som förtätningen medför. Uppsatsen ämnar svara på huruvida grönområden, parker, öppna ytor, handel, service, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik påverkas av förtätningen och om en tät stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera. Resultatet visar att det ofta är öppna ytor som drabbas när ett område förtätas, då de inte prioriteras lika högt som exempelvis parker. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik gynnas av ett tätt omland. Angående handel och service innehar de som planerar en maktposition då de kan påverka hur ett område ska utformas. Det är således ofta kommunens ambitioner gällande detta som spelar roll. Huruvida människor lättare kan träffas i en tät bebyggd stad råder det delade meningar om, då det kan bero på i vilken struktur området är bebyggt eller vilka barriärer som finns på området.
3

Identitet - skillnader i karaktär : Beskriver hur ett bostadsområde kan gestaltas / Identity - differences in character

Humbla, Madelene, Näslund, Linn January 2014 (has links)
Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet. Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet. Där studeras bland annat byggnadens utformning, materialval samt ljusinsläpp men också byggnadernas omgivande miljö och hur grönområden påverkar människans hälsa. Samspelet mellan byggnader och utemiljön studeras också. Förslaget ritas som en visualiseringsmodell där identiteten avgränsas till den yttre miljön där utformningen på byggnaderna och omgivningen studeras.
4

Fysisk aktivitet och den byggda miljön / The impact of the built environment on physical acivity

Adolfsson, Maria, Hellström, Mimmi January 2016 (has links)
Inledning: Trots vetskapen om vikten av fysisk aktivitet rör männiksor på sig allt mindre, vilket kan bero på ändrade förutsättningar i samhället. En väletablerad faktor, som påverkar intresset för att vara fysisk aktiv, är den byggda miljön. Syftet med litteraturöversikten är därför att beskriva vilka faktorer i den byggda miljön som främjar fysisk aktiviet hos vuxna kvinnor och män. Metod: Uppsatsen utgår från metoden litteraturöersikt och är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Genom analyser av de tio vetenskapliga artiklarna kunde fyra teman urskiljas; tillgänglighet till cyckel- och gångvägar, avstånd till grönområden och parker, miljömässiga faktorer och faciliteter samt antal parker/grönområden och deras areal. Diskussion: Faktorer som lättillgänglighet till cykel- och gångvägar, litet avstånd till grönområden och parker samt faciliteter i den byggda miljön visade sig främja rörelse. Även antal parker/grönområden och deras areal gynnade fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor och män. Några resultat visade dock andra utgångar där avståndet till gröna ytor samt att antalet parker inte var av signifikant betydelse för fysisk aktivitet.
5

Stockholms parker : ideal i olika epoker

Lange, Hanna January 2013 (has links)
No description available.
6

Fysisk aktivitet samt hur den kan öka bland barn och ungdomar : Riskfaktorer till följd av inaktivitet

Johansson, Viktoria January 2016 (has links)
No description available.
7

Fysisk aktivitet, hälsa och tillgänglighet av grönområden i samhällsplaneringen.

Nouraldin, Karzan January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING:    Rubrik Fysisk aktivitet Hälsa och tillgänglighet av grönområden i samhällsplaneringen. Bakgrund Stillasittande och fysisk inaktivitet har blivit allt mer vanligt bland befolkningen, detta orsakar en ökning av olika folksjukdomar. Att stillasittande och fysisk inaktivitet blir vanligare är ur ett folkhälsoperspektiv ett av de största problemen som finns. Med fysisk aktivitet minskas folksjukdomar samtidigt som vardagsmotion kan motverka hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ2, olika cancerformer, övervikt och fetma som i sin tur leder till förtidigt död. Det här är en av dem viktigaste frågorna som diskuteras världen över. Syfte Syftet med denna studie är att visa hur tillgänglighet till grönområden påverkar vardagsmotion och därmed hälsan. Studiedesign Litteraturstudie. Resultatet Människors påverkan på den byggda miljön är stor och likaså miljöns påverkan på människans hälsa. Stödjande miljöer som exempelvis grönområden kan ha positiva effekter på folkhälsan, genom att vara en anledning till ökad vardagsmotion. Med grönområden menas exempelvis parker, cykelvägar och motionsplatser i omgivningen där människor kan mötas. Detta har en stor påverkan på vardagsmotionen. I studier hittas stora fynd som borde vara självklara. Genom samhällsplanering kan folkhälsan främjas och i studien belyses många viktiga punkter inom det valda ämnet. Material och metod Studien baseras på kvalitativa material och internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Tre data baser har använts för att göra pilot sökningar dessa var, Pubmed, Summon@BTH & ScienceDirect. Många studier visar att vanliga folksjukdomar kan motverkas av fysisk aktivitet. Studien sammanställer forskning inom olika områden där fysisk aktivitet är viktigt och hur man kan nå detta med smart samhällsplanering.
8

Vårdpersonalens uppfattning om en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och arbete

Cederlund, Roina, Worsch Persson, Ursula January 2011 (has links)
Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.
9

Grönstrukturplanering : En komparativ studie över två stadsbyggnadsideal

Karlsson, Åsa January 2015 (has links)
No description available.
10

Skolors användning av grönområden : En studie om hur skolor använder utomhuspedagogik i grönområden

Stefan, Landberg January 2018 (has links)
This study investigates how schools use green areas and what obstacles the schools meet in using green areas. In two different schools in the suburbs of Stockholm students from year 9, teachers and the school management have been interviewed. With the key concepts ofenvironmental justice, sense of place and outdoor education this study has been trying to get a deeper understanding of the schools use of green areas. According to the regulatory document LGR 11 schools must strive to make students aware of the environment close to them, something outside education have been shown to achieve. Teachers did not agree in what obstacles there was for having outdoor education in green areas and far from all the students were interested of being educated in green areas. The two schools had different approaches to outdoor education and usage of green areas. Why that is can is hard to answer but accordingto the school management from one of the schools it could have to do with lack of school traditions regarding outdoor education.

Page generated in 0.0384 seconds