Spelling suggestions: "subject:"funktionalisiert"" "subject:"funktionalisierte""
1 |
Ett funktionellt boende : Förslagsritningar till ett funkishusSköld, Jenny January 2009 (has links)
<p>En förfrågan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat småhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formspråk.</p><p>Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter Stockholmsutställningen år 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, även kallat funkisen, blev en ny stilepok som kännetecknades främst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och låglutande tak. Arkitekturen försökte hålla sig fri från förebilder och former från tidigare perioder och byggnaderna skulle ge en känsla av lätthet och ljus till det nya, modernare samhället.</p><p>För nybyggnation av hus ska Boverkets Byggreglers krav uppfyllas och särskilt fokus har lagts på tillgänglighet och energihushållning. Även en kostnadskalkyl har utförts.</p><p>Den nya byggnaden har växt fram genom utförligt skissarbete och diskussioner med beställaren. Det är hans önskemål och krav som ligger till grund för byggnadens utformning. Resultatet blev en intressant byggnad med spännande vinklar och välplanerade ytor.</p><p>Byggnaden presenteras med en utförlig beskrivning och i form av bilder på planlösning, fasader och perspektiv. Alla de önskemål och behov som beställaren önskade gick att uppfylla.</p>
|
2 |
Ett funktionellt boende : Förslagsritningar till ett funkishusSköld, Jenny January 2009 (has links)
En förfrågan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat småhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formspråk. Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter Stockholmsutställningen år 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, även kallat funkisen, blev en ny stilepok som kännetecknades främst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och låglutande tak. Arkitekturen försökte hålla sig fri från förebilder och former från tidigare perioder och byggnaderna skulle ge en känsla av lätthet och ljus till det nya, modernare samhället. För nybyggnation av hus ska Boverkets Byggreglers krav uppfyllas och särskilt fokus har lagts på tillgänglighet och energihushållning. Även en kostnadskalkyl har utförts. Den nya byggnaden har växt fram genom utförligt skissarbete och diskussioner med beställaren. Det är hans önskemål och krav som ligger till grund för byggnadens utformning. Resultatet blev en intressant byggnad med spännande vinklar och välplanerade ytor. Byggnaden presenteras med en utförlig beskrivning och i form av bilder på planlösning, fasader och perspektiv. Alla de önskemål och behov som beställaren önskade gick att uppfylla.
|
3 |
De samtida arkitektoniska rummen : Medborgaren, skönheten och arkitektenWidstrand, Ellen January 2016 (has links)
Vi lever i en tid där städer växer och utvecklas. Mycket byggs och stadsplaneringen blir allt viktigare. Den bebyggda miljön utgör en stor del av städernas innehåll. Trots det föreligger ingen ständig öppen debatt med omfattande deltagande och där alla röster hörs. Syftet med den här uppsatsen är att analysera kring varför arkitekturen ser ut som den gör och om det har någon koppling till historien. Intentionen är också att ta reda på vilken roll medborgaren har i arkitekturplanering och vad som görs för att skapa goda medborgardialoger. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där resultatet består av semi-strukturerade intervjuer samt en genomgång av relevant litteratur. Resultatet visar att funktionalismens ideal har etsats sig fast inom arkitektyrket och att det verkar svårt att bryta sig loss. Det innefattar även synen på historiserande arkitektur som ofta förkastas. Byggregler och ekonomi spelar också roll. När det gäller medborgardialoger så är vissa av respondenterna av den uppfattningen att man inte bör lyssna särskilt mycket på medborgarna och att det räcker med de samråd som sker enligt lag, medan andra gärna skulle se en bättre kontakt med allmänheten. Gemensamt verkar de flesta respondenter ha att arkitekturen i Sverige idag är monoton och enkelspårig.
|
4 |
”Ett vackert hem börjar med golvet” : Linoleummattan i Sverige under tidigt 1900- tal / ”A beautiful home start with the flooring” : Linoleum in Sweden in the beginning of the twentieth centuryNordström, Frida January 2013 (has links)
Denna uppsats handlar hur samhällsströmningar i samhället under tidigt 1900-tal påverkade användningen av linoleum i hemmen och i arkitekturen i Sverige. Även utseendet på linoleummattor och tillverkningssätt undersöks. Undersökningen omfattar också den svenska linoleumtillverkaren Forshaga linoleum och andra typer av golvmattor som har tillverkats av dem.
Linoleum uppfanns av Fredrick Walton på 1860-talet och hade sin storhetstid under de kommande 100 åren. Linoleum är tillverkat av oxiderad linolja, kork- eller trämjöl och pigment. Mönster skapas antingen genom att färga massan och sedan blanda ihop olika färger, stansa ut bitar i olika färger, så kallad inlaid, eller genom tryck. De tryckta mönstren har en fantastisk mönsterrikedom eftersom det var möjligt att trycka mycket detaljerade mönster och med många färger. De flesta av dessa mönster var imiterande, det vill säga att de skapades för att se ut som ett mer exklusivt golv, såsom parkett, textilmattor och klinkermosaik.
Linoleum hade sitt genombrott i svenska hem i början av 1900-talet. Inledningsvis var det en exklusiv vara för medelklassen som placerades på hedersplats i finrummet för att markera status och ett modernt tankesätt. Några årtionden senare hade linoleumgolv blivit standard i de flesta hem och användes särskilt i rum som behövde vara lättstädade såsom kök och hall. Funktionalismen medförde att linoleumgolv lades in i moderna byggnader och i samlingslokaler och offentliga miljöer. Detta eftersom linoleum med sina många praktiska egenskaper tilltalade funktionalismens arkitekter. / This thesis explores the uses, appearance and making of Linoleum in Sweden in the twentieth century with focus on Linoleum as a part of the modernistic movement.
Linoleum was invented by Fredrick Walton in the eighteen-sixties and had one hundred years of popularity until its decline in the nineteen-sixties. It is composed of oxidised linseed oil mixed with cork or wooden flour and pigment. Patterns are made in several different ways. The most common method was to make prints on linoleum. This way it was possible to achieve complicated and detailed patterns using many different colours, and to an affordable price. Many of the patterns of the early twentieth century were made to imitate more exclusive materials such as carpets and parquet wooden flooring. Tile and stone imitations were also common. A more durable pattern could be created by mixing different coloured granulats and produce a streaked pattern such as granite, marble or jaspé. Inlaid linoleum is the third version of making patterns. It is made my puzzling different coloured pieces together by hand or in a mold. Sweden has only had one linoleum factory. This is Forshaga Linoleum, a company that was established in 1891. There was a lot of collaborations between Forshaga Linoleum and the manufacturers in the rest of Europe, as the knowledge and the machines were all imported from already existing factories. In 1928 there was a business treaty between Forshaga linoleum and thirteen other factories in Europe, among them Deutsche linoleum werke (DLW). DLW exited the organisation at the start of World War II. There were also other similar resilient flooring materials invented during this period. During World War II there was a shortage of linseed oil and there were experiments with other binders. For the Swedish factory this resulted in a material known as forbolin, a material based on cellulose nitrate that was produced 1942-44. Another material produced was the felt base flooring, a flooring that only has a thin printed protective surface and is made as a cheap and less lasting alternative. Vinyl flooring also began being produced in the nineteen-forties, and eventually came to dominate the market. In the very beginning of the twentieth century linoleum was a very novel and exclusive material. In Swedish middle class homes it was often bought as a smaller carpet and given a prominent place under the dining room table. A few decades later this had changed and linoleum had become an ordinary flooring often used in kitchens and hallways where easy cleaning was essential. Modernism in Sweden brought big changes regarding how linoleum was viewed and how it was used in homes and public spaces. It was the perfect material for the new architecture, since it was practical, affordable and very versatile as it came in various colours and patterns. Forshaga Linoleum wanted to be closely associated with the modernism movement and this is visible in their marketing strategies. Due to Sweden’s strong economic growth there was big increase in housing construction with the intention to improve living standards for the population, and linoleum was widely used in the new architecture.
|
5 |
Ekumenik - Samarbete över skiljelinjen : En fallstudie kring funktionen av ekumenik och ekumeniska drivkrafter i tre västsvenska församlingar, tolkat ur ett religionssociologiskt perspektivWerngren, Jan January 2020 (has links)
Ekumenik är ett begrepp inom kristendomen vars syfte inbegriper ett försök att överbrygga samfunds olikheter och främja samarbete i gemensam tro. Ekumenik existerar i flera kristna sammanhang, exempelvis vid kyrkliga sammankomster och internationella samarbeten. Föreliggande studie ämnar undersöka ekumenik i lokal kontext, genom att klarlägga vilka ekumeniska samarbeten som pågår i tre olika samfund, och att ta reda på vilken funktion ekumenik har för samfunden och medlemmarnas engagemang.Studiens centrala del består av svar på semistrukturerade intervjufrågor som ställdes till tre olika samfunds kyrkoledning, en präst och två pastorer. Studien genomfördes på två orter, i två skilda kommuner. Fokus ligger på ekumenisk samverkan och en redogörelse av de funktioner som ekumenik anses fylla hos samfunden och deras medlemmar.Resultaten har tolkats ur ett religionssociologiskt perspektiv med teorier kopplade till funktionalism (funktionalism hänvisar här till religionens funktion för individen och gruppen).Studiens resultat visar att ekumenik kan fylla specifika funktioner hos kristna samfund och deras medlemmar. Den visar också att prioriteringen av ekumenik skiljer sig åt i de tre samfund som ingick i studien. I studien framkom att ekumenik bidrar till att skapa aktiviteter som anses meningsfulla för samfundens medlemmar, exempelvis föreläsningar, andrahandsaffärer och mötesplatser (strandkafé). Ekumenik kan på så vis stärka medlemmars deltagande och bidra till att mer tid ägnas åt ett samfunds verksamheter.
|
6 |
Stockholms parker : ideal i olika epokerLange, Hanna January 2013 (has links)
No description available.
|
7 |
Jobbcoach - modern arbetsförmedlare eller traditionell coach? : En kvalitativ studie i hur jobbcoacher ser på sin yrkesroll.Gredenborg, Charlotte Unknown Date (has links)
<p>Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll. Då synen på en yrkesroll är av subjektiv karaktär har ett kvalitativt förhållningssätt samt intervjuer med jobbcoacher använts som metod. Totalt intervjuades åtta jobbcoacher, tre av dessa är verksamma internt inom arbetsförmedlingen och fem är externt upphandlade aktörer. Resultatet visar att jobbcoachernas syn på yrkesrollen inte kan tolkas endast utifrån funktionalism eller symbolisk interaktionism eftersom jobbcoacherna upplever att deras yrkesroll formas såväl av förväntningar från arbetsförmedlingen som av klienterna. Arbetsförmedlingen påverkar arbetssättet och vilka man coachar medan klienterna påverkar relationen samt vilka frågor som ställs. Studien har funnit att jobbcoacherna och deras intressenter förknippar yrket som jobbcoach med låg status. En certifiering av yrket ses därför som positivt ibland jobbcoacherna då det skulle minska antalet oseriösa aktörer. Jobbcoacherna anser att det är viktigt att tydliggöra för klienterna i ett tidigt skede vad en jobbcoach gör och att de inte kommer att bli tilldelade något jobb. Trots detta arbetar jobbcoacherna med matchning där de kontaktar potentiella arbetsgivare. Även om jobbcoacherna talar om vikten att lägga ansvaret på klienten i jobbcoachingen kan det ändå vara jobbcoachen som i slutändan finner jobbet.</p>
|
8 |
petrus rannsakar petrusNygren, Petrus January 2009 (has links)
<p>Det här är ett examensarbete som utgår ifrån Anna Petrus (1886-1949). Syftet är att ta fram en artefakt som utgår ifrån Anna Petrus konstnärskap och mest kända motiv "lejonet." Mitt mål är att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn står bakom. Artefakten ska tydligt kunna härledas till Anna Petrus konstnärskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign.</p><p><p>Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus och hennes konstnärskap. Och min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus står bakom.</p><p>Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och där mitt förhållningssätt är introspektionistiskt-hermeneutiskt.</p><p>I projektet har Anna Petrus och jag själv flätats samman, PETRUS har konstruerats. PETRUS är oss båda i ett.</p><p>Resultatet är ett vinserverande lejonhuvud som omformulerar bag-in-boxen.</p></p>
|
9 |
Den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken- Ett neo-funktionalistiskt perspektivHammargren, Per-Olov January 2009 (has links)
This essay aims to explore the development of the common foreign and security policy within the European Union as well as the recent addition of the post of High representative in the field of the common foreign and security policy. This essay will attempt to achieve this trough exploring the questions; how have the aim of the European foreign policy developed, how the forms of cooperation has within this field developed and finally what impact will the recent addition of a high representative for the common foreign and security have. My aim is to answer these questions with the help of neo-functionalism. The results that came out of this essay point to the direction that the neo- functionalist premise about spill over effects and the notion about increased supranational influence turn out to have some validity in them. The study has shown that during the time the cooperation within the field of foreign and security policy have developed it is possible to see that supranational institutions will gain influence when the scope of integration within a policy area widens and deepens.
|
10 |
petrus rannsakar petrusNygren, Petrus January 2009 (has links)
Det här är ett examensarbete som utgår ifrån Anna Petrus (1886-1949). Syftet är att ta fram en artefakt som utgår ifrån Anna Petrus konstnärskap och mest kända motiv "lejonet." Mitt mål är att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn står bakom. Artefakten ska tydligt kunna härledas till Anna Petrus konstnärskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign. Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus och hennes konstnärskap. Och min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus står bakom. Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och där mitt förhållningssätt är introspektionistiskt-hermeneutiskt. I projektet har Anna Petrus och jag själv flätats samman, PETRUS har konstruerats. PETRUS är oss båda i ett. Resultatet är ett vinserverande lejonhuvud som omformulerar bag-in-boxen.
|
Page generated in 0.1524 seconds