Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som är ett familjeföretag beläget i Småland. Skrufs Glasbruk står för klarglas, enkelt formspråk som görs på traditionellt sätt och inriktar sig på vardagliga bruks­föremål. Uppdraget gick ut på att formge en glasartefakt till hemmiljö, en värmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förståelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. Målet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset. Som utgångspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat på formarbetet och ITK (identity tool kit). Tillsammans med formkoncept och funktionsanalys har mitt projektarbete formulerats. Med nyckelord som enkel, tidlös, dekorativ samt funktionell har jag arbetat fram värmeljuslyktor och lampor i glas. Vackra Ting, stämningsljus som inb­juder till gemenskap, värme och tid för reflektion.

<p>I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.</p><p>Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer.</p><p>Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter.</p><p>Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet</p>

No description available.

This thesis scrutinises the material on post World War II Swedish architecture produced by the Swedish Public diplomacy organisation "Svenska institutet" ("The Swedish Institute") during the period of 1945 through 1976. The outset is the dilemma encountered by every such organisation: how can the projected narrative of the own nation relate to as many countries as possible, without becoming too general? And how can the organisation address specific countries, without excluding others? By employing a two-sided model of interpreting the material, where it on the one hand is interpreted from the universal properties projected on the narrated architecture, and on the other hand from the particular ideological notions related to the same, the thesis suggests that the Swedish Institute continously relates the architecture to a West-European and American context by consistently connecting its universal properties to particular ideological notions orientated towards the West. The results underline the malleability in regard to ideological notions connected to modernist architecture. Earlier research in the Swedish context has focussed on how modernist architecture in Sweden, under the local tag "funktionalism", was established in regard to a Swedish audience as a particular Swedish architecture by relating it to a alleged continuos Swedish tradition, as well as to notions of a a progressive welfare state. By studying a similar material, though aimed towards a foreign audience, the thesis suggests that these allegations constitue an elucidatory example of how national and ideological narratives can form within the framework of technological-ideological dynamics of modernist architecture. Furthermore, it argues that the potential of this form of ideological particularisation can be regarded a universal charactersistic inherent in modernistic architecture.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. / The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

”Min farfar pratade inte om det han var med om i Stalins Gulagläger om man inte pressade honom.” Detta skriver historikern Anton Weiss-Wendt om sin farfar, Helmut Weiss, som förlorade 20 år av sitt liv i Gulag.  Den här historien och fler därtill, kände världen inte till. Sovjetunionens sönderfall inträffade år 1991 och censuren upphävdes. Tidigare hemligstämplade dokument av politiska makthavare offentliggjordes och allmänheten i väst fick kunskap om Gulaglägren i första hand tack vare nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyns böcker.  Genom en komparativ och kvalitativ textanalys av sex skolböcker från olika decennier och en granskning av styrdokument kommer jag i den här uppsatsen att undersöka hur historiedidaktik och officiella riktlinjer har påverkat läroböckernas innehåll. Detta med Gulag framställning i skolböcker i Sverige som det centrala forskningsområdet.

<p>Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. </p><p>SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. </p><p>De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.</p>

<p>Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.</p>

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.