• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 94
  • 4
  • Tagged with
  • 98
  • 28
  • 27
  • 27
  • 17
  • 16
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Man blir som man bor : En fältstudie om förortens ungdomar och deras identitetsskapande

Yasar, Gülden, Saeed, Andlib January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever en stark koppling och lojalitet gentemot sitt bostadsområde och enligt dem är deras ort en bidragande faktor till deras identitetsskapande.
2

Flyktingdebatten i svenska kvällstidningar : En kvalitativ studie om mediernas konstruktion av hotbilder

Hansson, Linnéa, Ingman, Amelia January 2013 (has links)
Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ”invandrare” och ”flyktingar” i förhållande till ”etniskt svenska”. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden. För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet. Vi begränsade sökningen till artiklar publicerad mellan de 1 april 2010 – 1 nov 2012. Ambitionen var att läsa igenom det insamlade textmaterialet för att få en överblick och känsla för den diskurs som vår uppsats manifesterar. Utifrån detta ville vi sedan få svar på vilken typ av ”flyktingar” eller ”invandrare” det refereras till i vår angivna diskurs samt studera språket och hur det används inom det journalistiska fältet. En klar majoritet av de insamlade artiklarna skrevs under tidningarnas ledar- eller debattsidor, ofta i relation till Sverigedemokraterna, många gånger skrivna av politiker eller upprörda läsare, men även tidningarnas journalister. Vad vi fann var en viss ambivalens i mediernas politiska korrekthet. Rasismen råder som tydligast bland åsiktsjournalistiken, tidningarnas ledar- och debattsidor. Den övriga konstruktionen av ”invandrarna” och ”flyktingarna” från journalisternas sida tycktes svårare att ta på. Men bakom en multikulturell fasad tycktes vi ana en latent rasism. Den vrede vi påträffat gentemot de ”utifrån kommande” på tidningarna ansåg vi väldigt alarmerande.
3

Medierna och "förortens goda krafter" : En kritisk diskursanalys av medierepresentationer i rapporteringen om Rinkeby och Rinkebyakademien

Grönvik, Jonas, Anton, Lindberg January 2013 (has links)
I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation. Resultaten av diskursanalysen visar att Rinkeby representeras som en annorlunda plats i förhållande till ett implicit majoritetssamhälle och att dess invånare bland annat beskrivs genom dikotomin god/ond. Därmed isoleras de samhällsproblem som artiklarna tar upp till förorten, och problemens lösningar tycks handla om att ”goda krafter” ska besegra ”onda”. Med samma logik blir det förorten i sig som påstås vara segregerad, inte staden eller samhället i stort. Således kan vi säga att artiklarnas representationer av förorten fungerar ideologiskt: eftersom de döljer den sociala, hierarkiska relationen mellan förort och majoritetssamhälle bidrar de till att reproducera den.
4

Framgång eller motgång i förorten : En kvalitativ studie om hur några invandrarungdomar, uppväxta i Göteborgs förorter, beskriver vilka faktorer som ligger bakom deras framgångar eller motgångar i samhället.

Iramdane, Fatima, Daltin, Barbara January 2012 (has links)
Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser. Som komplement för att söka förstå vad som saknas, har även individer som stött på motgångar i samhället lyfts fram för att försöka förklara vilka omständigheter som lett till att de inte lyckats ta sig över hindren. Syftet är att besvara vilka de bakomliggande faktorerna är för individer som motiveras att studera i dessa områden som betraktas som problemområden. Studien utgår från informanter uppväxta i Göteborgs förorter. Resultatet av informanternas livsberättelser har analyserats med hjälp av sociologerna Pierre Bourdieus och Erving Goffmans teorier. Resultatet av undersökningen har visat att de ungdomar som saknat stöd och uppmuntran från omgivningen under sin uppväxt är de som upplevt motgångar i samhället. De ungdomar som har lyckats överkomma hindren och betraktas som framgångsrika är de som berikats med stöd och uppmuntran från sin omgivning.
5

"Det är som att vi rappar" : om tjejers inställning till och användning av förortsslang

Senter, Karin January 2015 (has links)
Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Den första delen behandlar hur deltagarna, som alla är tjejer med förortsbakgrund, använder och uppfattar företeelserna förortsslang och förorts­svenska. Den andra delen syftar till att ge en bild av hur hemförorten uppfattas och vilka faktorer som kan påverka användningen av förortsslang. Den tredje delen belyser sambandet mellan språk och identitets­­­skapande. Materialet består av fyra fokusgruppsamtal med sammanlagt 15 deltagare från en gymnasieskola i en Stockholmsförort. Undersökningen visar att deltagarna upplever att förortsslangen bidrar till en gemenskap. Den framstår som en språklig kompetens och en språklig resurs inom förorten. Utanför förorten blir förortsslangen däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna berättar om vilka olika förväntningar det finns inom den talgemenskap som finns i förorten avseende tjejers respektive killars användning av slang. De upplever att de exkluderas från majoritetssamhället på grund av skillnader i språk och bakgrund (etnisk/kulturell/religiös). Genom att utmana en rådande genusordning och majoritets­samhällets negativa förväntningar utövar deltagarna egenmakt.
6

"Stenkastarna i Araby" : En kvalitativ textanalys av mediegestaltningen av stenkastningshändelser i en svensk förort

Tekie, Feven January 2016 (has links)
Many neighbourhoods in Sweden are often portrayed in the media as violent and chaotic. Media has an eminent role in our daily lives as they further news stories to us and chooses which ones to write about and in what way to write about them. In this qualitative study, nine articles from Aftonbladet and Smålandsposten regarding some violent stonethrowing actions by teenagers were analyzed. The purpose was to see if there were any occurring stereotypes and notions about Araby and the youths that participated in the violent acts. Four framing theories were used; stereotyping frame, responsibility frame, conflict frame and human interest frame. Through these frames the conclusion was drawn that the articles subconsciously promoted negative stereotypes regarding Araby as a neighbourhood and the inhabitatns of Araby including the youth that participated during the riots. Stereotypes such as criminial, ghetto, unemployed were found.
7

Var bor du? : En studie om uppfattningar om olika stadsdelar / Where do you live? : A study on perceptions of different parts of a city

Sköld, Emil January 2009 (has links)
<p>Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.</p>
8

Att ta hand om en miljon kulturarv : Om kulturmiljövården som utvecklingsfaktor i miljonprogramsförorten

Bergstén, Emil January 2012 (has links)
Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid. Med dessa olika perspektiv ger kulturmiljövård i miljonprogramsförorten tre helt skilda konsekvenser. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats, dels genom en studie av litteratur och forskning om miljonprogramsförorten och kulturarvsutnämningar, dels i form av fallstudier av praktiserad kulturmiljövård. Syftet med studien är att granska kulturmiljövårdens utvecklande ändamål i miljonprogramsförorten samt att analysera hur kulturmiljövården omnämns som verktyg för social hållbarhet och förändring av sociala strukturer i miljonprogramsförorten.
9

Var bor du? : En studie om uppfattningar om olika stadsdelar / Where do you live? : A study on perceptions of different parts of a city

Sköld, Emil January 2009 (has links)
Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.
10

Utomhuspedagogik : En jämförelse mellan förskolor i innerstad och förort

Vaigur, Helena January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

Page generated in 0.0198 seconds