<p>”No one leaves behind” är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna.</p><p>Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död.</p>

<p>Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.</p><p>Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar och</p><p>intervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning och</p><p>litteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns en</p><p>ideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategorierna</p><p>består således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, men</p><p>däremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiska</p><p>ståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåra</p><p>och arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sig</p><p>av den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnå</p><p>kursmålen annars.</p>

Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan. Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar och intervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning och litteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns en ideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategorierna består således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, men däremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiska ståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåra och arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sig av den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnå kursmålen annars.

”No one leaves behind” är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död.

Det här är en kvalitativ studie i vilken både intervjuer och dokumentanalys genomförts för att på ett övergripande sätt studera de brottsförebyggande verksamheter och instanser som finns och verkar i Karlstad. Syftet har varit att presentera en bild av de samlade verksamheterna utifrån kriminologiska begrepp. En analys av arbetssätten samt organisationernas ideologi har utförts för att problematisera och diskutera organisationernas utgångspunkter och ideologi så som syn på samhället, människan och framför allt förklaringar till brottslighet. Analysen har primärt grundats i kriminologiska begrepp om brottsförebyggande samt Rolf Lidskogs analys av det brottsförebyggande programmet. Detta har resulterat i en slutsats som visar att det i det brottsförebyggande arbetet i Karlstad finns olika föreställningar och ideologier om samhället och människan, men de delar en uppfattning om att brottets orsak är socialt betingad, det vill säga ett resultat av socialisationsprocesser och normer.

<p>The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.</p>

The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been “spjutspetsar”. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as “spjutspetsar”? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews. My study is built on interviews with three care-managers and four care-workers. My result shows that the personnel had because of several reasons difficulties in supporting each other, due to that competence-development did not include all members of the working team. Yet the personnel found the competence-development useful and meaningful. The personnel had also noticed changes in the way of working and thinking.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell, av totalt 10 artiklar från svenskt tryckt press. Frågorna som uppsatsen söker svar på är vilka diskursiva element som är tongivande, samt vilken bild av EU detta genererar i den svenska EU-journalistiken. Uppsatsen bygger på ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärderingsteori och diskursteori. Resultatet av analysen visar att EU ofta beskrivs med ett förenklat och förenklande språk, i termer av EU som en enhet. I de flesta av de analyserade artiklarna förenklas EU:s institutionella system, där varken produktions- eller professionsprocesser i det journalistiska arbetet erbjuder en vidare förståelse eller kunskap om EU som institution. Resultatet visar att de journalistiska valen – det upprepande språkbruket, slentrianen och det organisatoriska trycket – har en ideologisk förankring. Dessa ger en bild av EU som en enhet, en röst, en överstatlig kraftfull byråkratisk aktör som samtidigt leder till problematik i att föra in EU-journalistiken i en nationell kontext.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation. Resultaten av diskursanalysen visar att Rinkeby representeras som en annorlunda plats i förhållande till ett implicit majoritetssamhälle och att dess invånare bland annat beskrivs genom dikotomin god/ond. Därmed isoleras de samhällsproblem som artiklarna tar upp till förorten, och problemens lösningar tycks handla om att ”goda krafter” ska besegra ”onda”. Med samma logik blir det förorten i sig som påstås vara segregerad, inte staden eller samhället i stort. Således kan vi säga att artiklarnas representationer av förorten fungerar ideologiskt: eftersom de döljer den sociala, hierarkiska relationen mellan förort och majoritetssamhälle bidrar de till att reproducera den.