Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell, av totalt 10 artiklar från svenskt tryckt press. Frågorna som uppsatsen söker svar på är vilka diskursiva element som är tongivande, samt vilken bild av EU detta genererar i den svenska EU-journalistiken. Uppsatsen bygger på ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärderingsteori och diskursteori. Resultatet av analysen visar att EU ofta beskrivs med ett förenklat och förenklande språk, i termer av EU som en enhet. I de flesta av de analyserade artiklarna förenklas EU:s institutionella system, där varken produktions- eller professionsprocesser i det journalistiska arbetet erbjuder en vidare förståelse eller kunskap om EU som institution. Resultatet visar att de journalistiska valen – det upprepande språkbruket, slentrianen och det organisatoriska trycket – har en ideologisk förankring. Dessa ger en bild av EU som en enhet, en röst, en överstatlig kraftfull byråkratisk aktör som samtidigt leder till problematik i att föra in EU-journalistiken i en nationell kontext.

Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001–2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering. Genom rubriker och artikelinnehåll identifieras även förekomsten av fördefinierade nyhetsramar i EU-journalistiken: ”Nationellt perspektiv” och ”EU-nyheter utan kontext”.  Totalt registrerades 923 artiklar från de tre tidningarna under given period. Rapporteringens omfattning skiljer sig tydligt mellan åren, 2001 års rapportering står för majoriteten av artikelmängden. Det finns vissa inslag av nyhetsramen ”nationellt perspektiv” i svensk medias EU-bevakning. Nyhetsramen ”EU-nyheter utan kontext” stämmer väl in på materialet. Den marknadsstyrda journalistiken fungerar som en tänkbar förklaring till den bristfälliga EU-bevakningen. Vad som bör eftersträvas i större utsträckning är uppföljning av ämnen som exponeras för media för att läsare på så sätt ska få mer kontinuitet och ökad förståelse för EU:s verksamhet. En framtida undersökning skulle kunna inkludera radio- och tevenyheter eller en undersökning av bevakningen under 1990-talet.