No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga. Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling framställs i digitalt läromedel samt även ta reda på vem som bär på huvudansvaret till att vi människor i Sverige skall börja leva mer hållbart. Denna studie går inte ut på att se hur pass politiserat eller avpolitiserade de digitala läromedlen är utan det jag vill ta reda på genom denna studien är om begreppet hållbar utveckling är avpolitiserat eller politiserat, genom att undersöka hur digitala läromedel framställer begreppet hållbar utveckling. Jag har i denna studie använt mig av Colin Hays (2007) teori om politisering och avpolitisering genom att precis som Hay (2007) gjort, bryta ner de digitala läromedlen till olika sfärer, politik, samhälle och människa. För att ta reda på vem ansvaret hamnar på utifrån vad som framkommer i de digitala läromedlen. Avslutningsvis i denna studie gör jag en ämnesdidaktisk reflektion för att binda samman begreppet hållbar utveckling med de digitala läromedlen. Detta gör jag för att ge en tydligare koppling till denna studie i ämnet samhällskunskap.

Some researchers argue that EU affairs are being depoliticized on a national level, while others claim the opposite. If EU affairs are characterized by depoliticization, it is a democratic problem, since voters do not have the possibility to choose between different political options. Therefore, the aim of this study was to test the theory of depoliticization. The study was based on a least likely case where the degree of politicization was examined in the Swedish Committee on European Affairs on the issue of the EU Recovery Fund. A hypothesis that depoliticization would prevail was formulated, and if the hypothesis proved to be supported in this study, the results could be generalized to other EU affairs in the Swedish party system. To answer the question, The EU Recovery Fund was divided into seven different sub-questions, which in turn was divided into two dimensions, economic redistribution on EU level and rule of law. Statements from four different parties, the Left Party, the Social Democratic Party, the Moderates and the Sweden Democrats, were analyzed using two analysis schemes. With the help of the analysis schemes, the disparity of the parties' positions were analyzed using standard deviations. A low standard deviation indicated that the issue was depoliticized, and a high standard deviation implied politicization. The depoliticization hypothesis was found to be supported in both of the dimensions. This study has therefore contributed with some evidence that EU affairs are depoliticized in the Swedish party system.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning. Alla är överens, och alla vill ha makten. / This essay is about education policy and its purpose is to analyze how Swedish political parties talk about school in a number of debate articles and replies, to see whether they agree in some aspects and if so – what these aspects are. We learn of a depoliticization of politics, where the struggle between ideologies no longer exists the way it used to. Through discourse analysis, a number of texts have been analyzed showing that it seems to be true that parties no longer struggle between ideologies, but that they instead agree widely and that they first and foremost administrate an already existing system. While the political struggle, or tension, is weak – since all parties analyzed are unanimous in several areas – but nonetheless a discursive tension still exists in the aspect of trying to undermine each other’s capacity of governing the state. Everybody agrees, and everybody wants to be in power.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are: Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?   The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism. Alliansens view of society is collectivistic in both the manifesto 2006-2010 and the manifesto 2014-2018 and therefore also closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

No description available.

Forskning visar ett allt större intresse för undersökningar om hur fördelningen av ansvar mellan politik och individ ser ut i olika frågor. I samband med COVID-19 pandemin har fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman blivit aktuell eftersom debatten om munskydd har varit diskuterad. Vår studie syftar därför att, utifrån lärarnas egna uppfattningar, undersöka hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Smittskyddsåtgärder fungerar i arbetet som ett paraplybegrepp till de tre underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning, 3) FHM:s riktlinjer. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgörs av verksamma lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Resultatet från studiens enkät analyseras och diskuteras med hjälp av teorier om avpolitisering och ansvarsfördelning. Undersökningen antyder utifrån lärarnas uppfattningar att fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman varierar beroende på underkategori. Resultatet visar därför att arbetets teorier är olika närvarande.