Annonsintäkterna har gått ner för dagspressen, journalistiken ska vara billigare att producera och journalisterna får allt mer jobb på sina bord (SOU 2016:80, s. 115 och 170). 2005 lades Pressens Textreklamskommitté ned och i och med den nedläggningen finns det inte längre något organ som kontrollerar hur mycket textreklam det skrivs i tidningar (Gustafsson, 2005:91). Syftet med vår undersökning att se hur det ser ut med textreklam och om det har ökat i den lokala nyhetsrapporteringen i Sundsvalls Tidning och Hallandsposten. Vi vill också se om det finns någon förändring över tid och jämföra de två tidningarna med varandra. Tidigare forskning som vi har utgått från är i huvudsak John H McManus som forskat inom marknadsdriven journalistik, Robert Picard som forskat om hur medierna ska upprätthålla sin kvalité och Gunnar Nygren om den förändrade yrkesrollen för journalister. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat artiklar från tio dagar 2010 och 2016 från respektive tidning. Totalt blev det 516 artiklar. Vårt resultat visade att textreklam har ökat i både Hallandsposten och Sundsvalls Tidning sedan 2010. Trots att det var färre artiklar i Sundsvalls Tidning var det mer vanligt med textreklam i artiklarna där. I Sundsvalls Tidning var det också vanligare att journalisten själv marknadsförde det artikeln handlade om.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet. Detta får sociala och politiska konsekvenser i form av en tydlig ansvarsförskjutning från stat till individ, samt en övergripande avpolitisering gällande utbildningens syfte och funktion. Vi drar slutsatsen att utbildningssystemets sociala reproduktion har stärkts och att förändringarna i samhällets strukturella ordning medfört en reproduktion som visar sig i form av ökad individualisering och avpolitisering.

Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.