Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.