Samhället idag har på senare tid fått en förändrad syn på kunskap och i förlängningen vilka sorts kunskaper dess medborgare ska besitta. Idag efterfrågas medborgare besitta mer än bara kunskaper, samhället efterfrågar utbildning för att dess medborgare ska kunna agera i den snabba takt samhället utvecklas i. Detta har gjort att skolutbildningens roll har blivit större än att bara förmedla reproduktiva kunskaper till sina elever, den ska hjälpa eleverna utveckla färdigheter, verktyg samt producera ny kunskap som ska hjälpa dem i sitt fortsatta liv som samhällsmedborgare. Ett sätt för skolan att möta dessa krav är tillämpningen av formativ bedömning, där elevers lärandeprocess hamnar i fokus genom att utveckla verktyg och färdigheter snarare än bara faktabaserade kunskaper. Målsättningen med den här undersökningen är att bidra till förståelse för hur ämneslärarstudenter i samhällskunskap ser på formativ bedömning i förhållande till deras framtida läraruppdrag samt om de känner att de utvecklat färdigheter för att kunna bedriva formativ bedömning. Genom djupintervjuer i par samtalar sex respondenter om sina uppfattningar, upplevelser och färdigheter inför ovan nämnt syfte. Resultatet visar att respondenterna saknar en fullständig uppfattning om vad formativ bedömning innebär och hur det ska bedrivas, men att de ställer sig positiva till att tillämpa en sådan undervisningsmodell utifrån att sätta tydliga mål och ge återkoppling. Respondenterna vill använda sig av återkoppling som bedrivs som en kontinuerlig process genom läsåret som stödjer eleverna före, under och efter varje moment. Slutligen visar resultatet att respondenterna också ser sig ha utvecklat färdigheter för att bedriva formativ bedömning, men att det också finns en nervositet inför att genomföra den formativa samt summativa bedömningen. Detta då de känner att de inte fått möjligheten att öva på detta i tillräckligt stor utsträckning. / Society today has recently had a change of view on knowledge and, in extension, what kind of knowledge its citizens should possess. Today, citizens are asked to possess more than just knowledge, society is now asking for education to enable its citizens to cope with the rapid pace which society’s evolving in. This means that the role of the school education has become greater than simply conveying reproductive skills to their students, it is asked to help students develop skills, tools and produce new knowledge to help them in their continued lives as members of the society. One way for the school to meet these requirements is the application of formative assessment, where pupils learning process end up in focus by developing tools and skills rather than just factual knowledge. The aim of this study is to contribute to an understanding of how teacher students in civics view formative assessment in relation to their future task as teachers and whether they feel that they have developed skills in order to be able to conduct Formative assessment. Through in-depth interviews in pairs, six respondents discuss their beliefs, experiences and skills in the light of the above-mentioned purpose. The results show that respondents lack a complete understanding of what the formative assessment means and how it should be conducted, but that they are in favour of applying such a teaching model based on setting clear objectives and providing feedback. The respondents want to use feedback that is conducted as a continuous process through the school year that supports students before, during and after each moment. Finally, the result shows that respondents also see themselves having developed skills to conduct formative assessment, but that there is also a nervousness in the conduct of the formative and summative assessment. This is because they feel that they have not been given the opportunity to practice this to a sufficiently large extent.

Föreliggande uppsats är en studie om ämneslärarstudenters potentiella böjelse för auktoritarianism vid ämneslärarprogrammet på Mälardalens högskola i syfte att undersöka hur auktoritarianismen kan te sig i skol- och utbildningssammanhang. En böjelse för auktoritarianism kännetecknas av tre egenskaper: viljan att lyda en auktoritets order, aggressivitet mot de som inte underkastar sig auktoriteten och uppfattningen om att alla ska följa den auktoritära ordningens normer och lagar. För att undersöka detta har ett beprövat mätinstrument (Right-Wing Authoritarianism scale) ämnat att mäta förekomsten av sådan böjelse bland olika grupper via ett frågeformulär. Studiens resultat visade att ämneslärarstudenterna inte skiljde sig från en kontrollgrupp bestående av andra studenter vid Mälardalens högskola i böjelse för auktoritarianism. Varken ämneslärarstudenternas ämneskombinationer, avklarade verksamhetsförlagda utbildningar eller terminer vid programmet hade en effekt på deras böjelse för auktoritarianism. Däremot hade åldern en signifikant effekt på sagd böjelse: De som var i åldrarna 19-25 hade en högre grad av böjelse jämfört med de som var 30 år eller äldre. Dessutom korrelerade högre grad av böjelse för auktoritarianism med en negativ attityd till genuspedagogik, positiv attityd till användandet av disciplinära åtgärder i skolan och en positiv attityd till betyg i ordning och uppförande. Resultatet diskuteras i relation till forskning och litteratur om skolans utveckling under 2000talet.

Bristen på legitimerade lärare i Sverige är ett problem grundat i flera orsaker, däribland en negativ bild av läraryrket och yrkets låga status. Flera röster på området har uppmärksammats men lärarstudenternas röster tycks vara frånvarande. Studien syftade till att lyfta hur ämneslärarstudenter resonerar kring statusbegreppet generellt och läraryrkets status specifikt. Utifrån en tolkande fenomenologisk analys som metodologiskt ramverk genomfördes fyra semistrukturerade en-till-en intervjuer med ämneslärarstudenter för att lyfta deras tankar och perspektiv på statusbegreppet och läraryrkets status. Deras tankar sattes sedan i relation till en idealtyp av ett högstatusyrke för att belysa likheter och skillnader i deras resonemang. Studiens resultat visar att lärarstudenterna resonerar olika kring betydelsefulla faktorer för status och att de förhåller sig olika mycket till idealtypen i sina resonemang. Inom ramen för idealtypen lyfts hög lön och utbildning som viktigt medan andra viktiga faktorer som media, yrkestitlar och att hjälpa människor också användes för att tillskriva status.

The purpose of this study is to compare how pre-service teacher students describe historical consciousness, concerning if they are studying their first or last history course. The concept historical consciousness was chosen because of its central role in the Swedish curriculum for the history subject. To achieve the study’s purpose eight pre-service teacherswere qualitatively interviewed. Five of the eight students studied their first history course, while the remaining three studied their last history course. The two theories that made up the theoretical framework of the study was Rüsen’s three principles for narrative competence as well as Jensen’s five processes of historical consciousness. The result of the studyshows that a clear majority of the students described historical consciousness as a method of learning from historical mistakes. This trend was clear with both groups of students. This study also shows that a majority of students had difficulties with the future’s role in historical consciousness. One out of the eight students made clear and continuous references between the three tenses past, present and future. The result reveal that the teacher education should focus more on the three tenses past, present, and future in relation to practical teaching situations. This to make historical consciousness more practical for the student teachers.