Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar: * Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa? * Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter? * Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet? * Vilka kostvanor uppger studenterna att de har? Metod Undersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten. Därefter har resultaten tolkats utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat Våra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, satt stilla fler timmar per dygn och utövade mer skärmaktiviteter år 2012 än år 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var fysiskt aktiva sex till sju dagar i veckan istället för tre till fyra dagar i veckan, gick mindre på idrottsevenemang, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare. Slutsats Den upplevda hälsan var i stort sett oförändrad 2012 jämfört med 2008. De skattade att de var regelbundet fysiskt aktiva, hade ett bra socialt nätverk, samt åt frukt och grönsaker regelbundet. Det kan vara så att genomförandet av en idrottslärarutbildning kan påverka individers grad av fysiska aktivitet och kostvanor. Utifrån Bourdieus teorier kan de olika fält som studenterna befinner sig i samt det kapital som skapats, hjälpt till att påverka dem, utifrån forskningen sett, en bättre hälsa. Däremot kan vi inte säga vad det är som har gjort att respondenterna förändrat sina vanor. / Abstract Aim The aim of the study was to, from a sociological perspective, examine the experienced health and lifestyle among physical education teacher education students who have finished at least three years of higher education studies characterized by health. Another aim was to analyze if there had been a difference from when they were in the beginning of their education 2008 until they were about to finish their education four years later. Questions: *How do students rate their physical and psychological health? *What social and cultural involvement do students experience that they have in different activities? *How do students rate their own level of physical activity? *What food habits do students report that they have? Method There were 46 students who answered a questionnaire regarding health, spare time activities, physical activity and diet. The results were analyzed in the statistical program SPSS version 19.0, and were compared with the results from the same questionnaire and population year 2008. Furthermore, the results were analyzed from a sociological view of Bourdieus theories regarding habitus, symbolic capital and field. Results Our result showed that there were differences between year 2008 and year 2012. The significant differences were the fact that students tend to cook food at home more often, went out dancing less often, increased their amount of time of their sedentary behavior, and also, the screen activities had increased. Results also showed that students tend to; were physically active six to seven days a week instead of three to four days a week, visit sport events less frequent, and ate snacks and fruit and vegetables more frequent. Conclusions The experienced health was almost unchanged when comparing results from year 2008 to year 2012. When looking at results from recent researches, about the different factors affecting health, students should be in good health. They rated themselves to be regular physical active, have a good social network, also, that they ate fruit and vegetables regularly. The implementation of the education to become a physical education teacher might affect the individuals’ level of physical activity and food habits. With the help of Bourdieu’s theories the students might have been affected to get, when looking at researches, a better health.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters? Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters? Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004? Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004. Enkäten besvarades 2012 av 117 nyantagna GIH-studenter och resultaten från denna enkätundersökning jämfördes sedan med resultat från den tidigare undersökningen som genomfördes på GIH-studenter antagna 2004. Siffrorna bearbetades med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat: Studien visade att studentgrupperna är lika på många områden. Likheter som kunde ses handlade främst om idrottslig bakgrund, nästan alla studenter hade idrottat. Många hade även ledarerfarenheter från tidigare. Intresset för motion var också någonting som studentgrupperna delade. Studentgrupperna skilde sig även åt på flera områden. År 2004 var det fler kvinnor än män som blev antagna vid GIH, år 2012 var detta förhållande omvänt. Studenterna 2012 var i snitt två år yngre än studenterna 2004. Studenternas boendesituation och utbildningsnivå skilde sig åt. Studenterna 2004 hade i större utsträckning barn. Studenterna 2004 skattade att de hade större färdigheter inom idrottsliga moment. Generellt hade 2012 års studenter högre krav på eleverna när det gäller bedömning och betyg. Slutsats: De studenter som sökte sig till idrottslärarutbildningen vid GIH hade generellt en bakgrund inom idrott och ägnade i stor utsträckning sin fritid åt idrott och motion. Det var vanligt att studenterna hade ledarerfarenheter. Skillnader kunde ses inom ålder och övrig bakgrund samt betygsättning och bedömning. I övrigt indikerade resultaten att 2004 års studenter var bättre rustade för högskolestudier och bättre förberedda för GIH:s fält än studenterna 2012. Detta enligt analyserna som genomfördes av resultatet utifrån Bourdieus teorier. / Abstract Aim: The aim of the study was to examine who the newly admitted student s at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in 2012 and the differences and similarities between this group and the admissions 2004. We will also focus on the students opinions about children’s health, assessment and grading in the subject of Physical education. A part of the aim was to analyze the results based on Bourdieu's theory of habitus, capital and field. What kind of background do the 2012 students have in comparison with 2004 students? How do the 2012 students estimate their sporting skills and leadership experiences compared to 2004 students? What kind of understanding do the 2012 students have regarding children's health, and assessment in physical education compared to students in 2004? Method: The study used a quantitative method in the form of a survey. The questionnaire was created from a questionnaire that was used in a survey in 2004. It was answered in 2012 by 117 newly admitted GIH-students and the results of this survey were compared with results from a survey that was made with the GIH-students admitted 2004. The figures were processed using SPSS 19.0, and then analyzed by Bourdieu's theory of habitus, capital and field. Result: Our study showed that the student groups are similar in many areas. The similarities were mainly about athletic background, as almost all students are or were active in some kind of sport. Many also had leadership experience from the past. Additionally, interest in exercise something that the student groups shared. The student groups also differed in several areas. In 2004, there were more women than men who were admitted at GIH, in 2012, this ratio were reversed. Students in 2012 were on average two years younger than the students 2004. Differences were also seen in students living situation and level of education. A greater proportion of students in 2004 had children. Students 2004 estimated their abilities in sports to be higher. Conclusions: The students who applied to Physical Education teacher education at GIH generally had a background in sports and often spend their spare time doing sports and exercise. It is common that students had leadership experience. Differences were seen in age and other background, and also in grading and assessment. Furthermore, the results indicate that the 2004 students were better prepared for higher education than students 2012, this according to our analyzes about Bourdieus theories of habitus, capital and field.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa. 1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan? 2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa? 3. Hur skiljer sig attityden till momenten i det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa? 4. Kan man se skillnad mellan studenternas attityd hos de som är i början av sin lärarutbildning (år1) och de som är i slutet (år 4-5)? Metod Studien är en kvantitativ undersökning baserad på en enkät med 11 slutna frågor. Resultatet sammanställdes i Excel. Enkäten har besvarats av 122 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), studenterna gick år 1 och år 4-5. I undersökningen har vi valt att utgå från de centrala delarna i idrott och hälsa som innehåller momenten rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Resultat Studenterna var positiva till sin tidigare idrottsundervisning då över 50 procent av studenterna upplevde sin idrottsundervisning i grund- gymnasieskolan som mycket positiv och 36-38 procent som ganska positiv. 93 procent av studenterna valde idrottslärarprogrammet genom sitt idrottsintresse. Majoriteten av studenterna visade sig ha en positiv attityd till de centrala delarna inom ämnet, exempelvis var 36 procent av studenterna mycket positiva till momentet rörelse, 40 procent till momentet friluftsliv och 42 procent till momentet hälsa och livsstil. I jämförelsen mellan studenternas attityder i år 1 och år 4-5 så visade resultatet inte några större skillnader, förutom att studenterna i år 4-5 var något mindre negativa till de centrala delarna som ingår i ämnet. Slutsats Studenterna hade en positiv upplevelse av sin tidigare idrottsundervisning och det visade sig att de flesta hade valt att studera till lärare i idrott och hälsa på grund av sitt idrottsintresse. Studenterna hade en positiv attityd till alla centrala delar, mest positiv attityd till momentet hälsa och livsstil, därefter friluftsliv och utevistelse och därefter rörelse, men skillnaderna var små. Det var inga skillnader på studenternas attityder då år 1 och år 4-5 jämfördes.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund. Vi lottade fram våra respondenter och använde oss av en strukturerad intervjumetod där respondenterna mötte likartade teman i förhållande till studiens syfte. Resultat Friluftsliv är ett upplevelsebaserat ämne som ska vara avkopplande och genomföras utomhus utan tävlingsmoment. Det mest centrala begreppet, säkerhet, innebar för respondenterna kunskaper om vad som är lämplig utrustning, hur man planerar och genomför friluftsaktiviteter. Möjligheten att få prova på nya aktiviteter, arbeta i nya gruppkonstellationer och upplevelser de fått av friluftsliv påverkade intresset positivt. Det som påverkat intresset för friluftsliv negativt var: att friluftslivet framställs som något allvarligt och nästan farligt, att friluftslivet blev tävlingsinriktat, dåliga förkunskaper och negativ inställning innan kursstart. Våra respondenter upplevde att de utvecklat sina personliga färdigheter i friluftslivsaktiviteter (t.ex. paddling, skidåkning) samt lärt sig om vad som är lämplig utrustning.  Tre av fyra respondenter upplever att den utbildning i friluftsliv som bedrivs på GIH är relevant för deras kommande yrkesroll. Mycket av den undervisning som bedrivs på lärarprogrammet kan användas i grund- och gymnasieskolan med vissa anpassningar. Våra respondenter upplever att de didaktiska kunskaperna faller i skymundan. Fler lärtillfällen med fokus på de didaktiska färdigheterna inom idrottsläraryrket skulle öka relevansen av friluftslivsundervisningen på GIH. Slutsats Friluftslivsundervisningen på GIH ger positiva upplevelser och ökar många studenters intresse för friluftsliv. Undervisningen fokuserar på personliga färdigheter och den didaktiska delen av idrottsläraryrket faller i skymundan. Vi anser att fler diskussioner, reflektionsuppgifter och en bättre återkoppling hade bidragit till ett ökat lärande, varit bra för helhetsupplevelsen av friluftslivsundervisningen på GIH samt ökat utbildningens relevans för studenternas kommande yrkesroll.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på läraryrket och på ämnet idrott och hälsa samt om synen utmanas eller förändras under studietiden. Frågeställningen i uppsatsen var dels att undersöka om studenternas bild har förändrats under tiden de studerat på universitetet samt varit ute på sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning), dels vilka utmaningar studenterna ser med sitt kommande yrke.   Den tidigare forskningen pekar på att brister finns inom lärarutbildningen där mer behöver göras för att studenterna ska rustas för yrket. Tidigare forskning pekar även på att det hos studenterna finns ett starkt habitus som antingen stämmer väl överens med, eller kockar med det habitus som lärarutbildarna besitter.    Metoden i uppsatsen har varit kvalitativ samtalsintervju med sju studenter som studerat sitt första ämne på universitetet under ett och ett halvt år samt varit ute på praktik. Frågorna handlade om den idrottsliga bakgrunden både från den egna skoltiden och på fritiden, om deras val att börja läsa idrott och hälsa som ämne, hur bilden av ämnet de hade innan utbildningen startade har förändrats eller bekräftats och hur studenterna ser på det kommande yrket.   Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus begrepp habitus och fält för att analysera den empiri som insamlats vid intervjuerna. Tidigare forskning visar på att det är en homogen grupp som söker sig till utbildningen och att studenterna habitus ofta stämmer väl överens med de principer och strukturer som finn inom universitetet som fält samt lärarutbildarnas habitus.   Resultatet visar på att studenterna i uppsatsen inte har ett gemensamt starkt habitus utan är en heterogen grupp med väldigt olika bakgrund och relation till idrott och hälsa. Resultatet visar även att det tycks finnas en krock mellan universitetet och skolans skilda fält. Alla studenter upplever att bilden av ämnets innehåll och syfte förändrats sedan de började studera. En sådan förändring är att det finns olika sätt att se på ämnet inom universitetets väggar och ute på skolorna som studenterna har haft sin praktik på. Utmaningarna som studenterna ser med yrket är flera men några exempel som går att urskilja är frågor som berör betyg och bedömning. En annan utmaning handlar om den egna förmågan i olika moment och personlig lämplighet. Tidsbristen i yrket och frågor som berör inkludering och motivering är andra utmaningar som studenterna ser. Flera av studenterna upplever att universitetet trycker mycket på de problem som finns inom skolan idag utan att ge så mycket svar på hur problemen ska lösas. Studenterna får ofta med sig ett tydligt svar på ”varför-frågor” men inte lika tydligt kring ”hur-frågor” utan lämnas till att testa olika problemlösningar ute i arbetet. ”De självlärda problemlösarna” syftar på att flera av studenterna uppger att de vill ha med sig mer verklighetstrogna scenarion och moment där de tränar mer på situationer med eleverna som kan uppstå ute i yrkeslivet sedan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011. Vad har GIH-studenten för bakgrund? Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten? Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten? Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?   Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.   Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.   Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier. / Aim: The aim of this study was from a sociological approach examine differences and similarities between the students who started the Physical Education Teacher Program at the Swedish School of Sports and Health Sciences (GIH) in 2008 and 2011. What background has the GIH-student? What sport experience has the GIH-student? What are the student’s perceived knowledge and skills in Physical Education? What attitude towards the subject Physical Education and the Physical Education Teacher Program does the GIH-student have?   Method: The method used for this study was a quantitative method and the research was carried out through a questionnaire. The questionnaire was answered by 100 students who were accepted in 2011 at the Physical Education Teacher Program (GIH). In 2008, data was collected through the same questionnaire answered by 77 students who started their education in 2008. The results from the questionnaire conducted in 2008 were compared with the results conducted in this study. Moreover, the responses were processed in SPSS 19.0 and then analyzed by Bourdieu's three concepts habitus, capital and field. Results: The results of the study showed that those students who began the Physical Education Teacher Program at GIH in 2008 and in 2011 were individuals with great interest in sport. There were more students in 2011 who grew up in Stockholm and there were also more students with a foreign background. It was also noted that it has been significantly easier to become accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH in 2011 than in 2008. A lower amount of students had experience of competition and leadership in sport in 2011. We could also see that the spread of knowledge and skills related to Physical Education was greater among the students accepted in 2011 than in 2008. Why the students applied to GIH were because it is situated in Stockholm and because of the good reputation the school has. However we could see that this good reputation is not that strong reason for the students in 2011. The majority of the students in both 2008 and 2011 considered that their pupils’ knowledge and skills should be assessed.   Conclusions: A firm conclusion could not be drawn regarding how the increased number of students who gets accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH affects the type of students who apply to the program. The tendency found was that in 2008 the student groups were more homogeneous. In both groups there was deficient knowledge in central parts in Physical Education. Therefore it will be higher requirements on the education to make sure that the knowledge reaches an acceptable ground level in the end of the education.

Momentet dans har enligt tidigare forskning inte så hög status i skolan trots att den har en givenplats i läroplanen. Samtidigt visar även forskning på att intresset för dans bland ungdomar ökar.Syftet med studien är att undersöka idrottslärares och idrottslärarstudenters perspektiv påmomentet dans i ämnet idrott och hälsa. Den här studien har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med två idrottslärare och tre idrottslärarstudenter.Resultatet visade på att digitala verktyg är ett användbart hjälpmedel när det kommer tillplanering och undervisning kring dans. För att få eleverna mer intresserade av ämnet dans visaräven resultatet på att det är viktigt att lärarna väljer musik som har en tydlig takt som passareleverna. När det kommer till val av undervisningsform visar resultatet även på att de intervjuadeidrottslärarna och idrottslärarstudenterna gärna använder/kommer använda sig av egenskapandedanser i undervinsnigen. / Dance does not have a high status in school, despite the fact that it has a given place in thecurriculum and that research shows that dance does not get as much space in education.Research also shows that interest in dance among young people is increasing.The purpose of the study is to examine the perspectives of physical education teachers andphysical education students on the element of dance in the subject of Physical education andhealth. This study was conducted using semi-structured interviews with two physicaleducation teachers and three physical education students. The results show that digital toolsare a useful implement when it comes to planning and teaching about dance. To get thestudents more interested and to help the students in the teaching, the results also show that itis important that the teachers choose music that has a clear tempo which suits the students.When it comes to choosing a form of teaching, the results also show that the interviewedphysical education teachers and physical education students are willingly to use/will use owncreated dances.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka hur bilden och aktiveringen av friluftsliv ser ut hos dagens förstaårsstudenter vid idrottslärarprogrammen i Sverige och hur de upplevt sin egen friluftsundervisning under åren i skolan. Frågeställningarna som undersöks i studien är: Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv? Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan? Vilka drivkrafter påverkar lärande och utövande av friluftsliv för idrottlärarstudenter? Metod Studien har genomförts på förstaårsstudenter vid de nationella utbildningarna till idrottslärare. Där 90 studenter deltog i en kvantitativ enkätstudie för att ge en större bild över hur aktiveringen och den upplevda friluftsundervisningen var under skolåren. Vilket kompletterades med 6 stycken intervjuer, där en närmare bild kring motivet till friluftsliv undersöktes i form av upplevelser och känslor från både fritid och skolår. Resultat Resultatet från datainsamlingen visar att två tredjedelar introducerats till friluftsliv genom familj och det näst intill alla upplevde någon form av friluftsundervisning under sina skolår. Skogen är den dominerande platsen för skolans undervisning och aktiviteterna orientering, skridskor och skogsvandringar sker. Sett till eget friluftsutövande är det i skogen aktivering för friluftsutövande sker i form av vandringar och motion i elljusspår. Känslor kopplade till utövandet är lugn och harmoni tillsammans med drivkrafterna att få uppleva och tillhöra en gemenskap. Slutsats Resultatet tyder på att fortsatt utövande går i linje med positiva upplevelser, vilket återspeglas i formerna av naturmöten från skolan efterliknas i det egna utövandet. Studien pekar på att den främsta anknytningen till friluftsliv är skogen vilket även är den grad (till störst del) elever möter genom friluftsundervisningen i skolan. Motivet till utövandet är upplevelse genom positiva minnena och den harmoni, lugn och stresslindrande effekt naturen för fram. / Aim The purpose of this study is to investigate the depiction and activation of outdoor life looks like in today's first-year students at the sports teacher programs in Sweden and how they experienced their own outdoor education during their schoolyears. The issues that will be examined are: How do first-year students own vision of their outdoor life look like? What memories do first-year students have of outdoor education from their school years? What forces affect the learning and practice of outdoor life for physical education teacher students? Method The study was conducted on first-year students at the national educations for PE-teachers. Where 90 students conducted a quantitative questionnaire to provide a wide picture of how the own activation and the experienced outdoor education was during the school years. Which was supplemented with six interviews, where a closer look at the motive for outdoor life was examined in the form of experiences and feelings from both leisure and school years. Results The results from that data showed that two thirds were introduced to outdoor life through family and almost everyone experienced outdoor education during their school years. The forest is the dominant place in school and the activities orienteering, skating and hikes take place. In terms of own outdoor activities, it ́s the forest where most activation takes place through hiking and exercise. Emotions connected to the outdoor life are peace and harmony together with the driving forces to experience and belonging to a group. Conclusions This indicates that continued practice is in line with positive experiences, which is reflected in the fact that the forms of nature encounters from the school are imitated in one's own practice. The study indicates that the main connection to outdoor life is the forest, which is also what most students meet through outdoor education at school. Motive for outdoor life is experience through positive memories and the harmony, calm and stress-relieving effect nature bring.