Syfte Syftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är: Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)? Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv? Metod Metoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare. I ett av samtalen var jag moderator tillsammans med en assisterande moderator från Örebro univer­sitet. I den andra gruppen fanns moderatorer från Örebro universitet. Inter­vjuguiden som använts har utarbetats av mig med syn­punkter från forskargruppen i Örebro. Resultat Resultatet från studien visar att hemmiljön har haft stor betydelse för deltagarnas fysiska akti­vitet. Idrotten i skolan beskrevs däremot som något som inte haft större bety­delse för deras fortsatta fysiska aktivitet och det gäller för både kvinnor och män. Några av deltagarna minns att den var dålig och inte speciellt positiv, men överlag så klarade deltagarna undervisningen bra. Båda grupperna betonar dessutom det fak­tum att det är hälsosamt och att man mår bra av motion. En annan viktig faktor för fortsatt fysisk aktivitet var den sociala samvaron. Detta gällde främst kvinnorna. För en del av männen var också tävlingsmomentet en motiverande faktor. Slutsats Av den här studien dras följande slutsatser. Idrottsundervisningen har överlag hos deltagarna i studien inte haft någon stor betydelse för deras fysiska aktivitet senare i livet. Det avgörande för att de har blivit fysiskt aktiva handlar mer om upp­växtförhållanden, stöd hemifrån och det sociala um­gänget. Sedan dessa personer lämnat skolan har idrottsundervis­ningen förändrats. Men fortfarande är det viktigt att fundera vidare över hur vi motiverar ungdomar att i sitt fortsatta liv vara fysiskt aktiva?

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011. Vad har GIH-studenten för bakgrund? Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten? Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten? Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?   Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.   Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.   Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier. / Aim: The aim of this study was from a sociological approach examine differences and similarities between the students who started the Physical Education Teacher Program at the Swedish School of Sports and Health Sciences (GIH) in 2008 and 2011. What background has the GIH-student? What sport experience has the GIH-student? What are the student’s perceived knowledge and skills in Physical Education? What attitude towards the subject Physical Education and the Physical Education Teacher Program does the GIH-student have?   Method: The method used for this study was a quantitative method and the research was carried out through a questionnaire. The questionnaire was answered by 100 students who were accepted in 2011 at the Physical Education Teacher Program (GIH). In 2008, data was collected through the same questionnaire answered by 77 students who started their education in 2008. The results from the questionnaire conducted in 2008 were compared with the results conducted in this study. Moreover, the responses were processed in SPSS 19.0 and then analyzed by Bourdieu's three concepts habitus, capital and field. Results: The results of the study showed that those students who began the Physical Education Teacher Program at GIH in 2008 and in 2011 were individuals with great interest in sport. There were more students in 2011 who grew up in Stockholm and there were also more students with a foreign background. It was also noted that it has been significantly easier to become accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH in 2011 than in 2008. A lower amount of students had experience of competition and leadership in sport in 2011. We could also see that the spread of knowledge and skills related to Physical Education was greater among the students accepted in 2011 than in 2008. Why the students applied to GIH were because it is situated in Stockholm and because of the good reputation the school has. However we could see that this good reputation is not that strong reason for the students in 2011. The majority of the students in both 2008 and 2011 considered that their pupils’ knowledge and skills should be assessed.   Conclusions: A firm conclusion could not be drawn regarding how the increased number of students who gets accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH affects the type of students who apply to the program. The tendency found was that in 2008 the student groups were more homogeneous. In both groups there was deficient knowledge in central parts in Physical Education. Therefore it will be higher requirements on the education to make sure that the knowledge reaches an acceptable ground level in the end of the education.