Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans självskattade förmåga att utföra suicidriskbedömningar inom den psykiatriska vården och om utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och arbetsmiljöfaktorer påverkar denna förmåga. Metod: En kvantitativ design där webbenkäter användes för datainsamling. Mann Whitney U-test användes för att analysera skillnader i variabler mellan oberoende grupper. Spearmans rangkorrelationskoefficient användes för att undersöka om det fanns samband mellan variabler.  Resultat: Det fanns ett samband mellan högre ålder, högre utbildningsnivå, längre arbetserfarenhet och att känna sig mer säker på att utföra suicidriskbedömningar. Det framkom att de som arbetat mer än 10 år som sjuksköterskor, arbetat mer än 10 år inom psykiatrisk vård samt de som hade specialistsjuksköterskeutbildning inom psykiatrisk vård kände sig mer säkra på att utföra suicidriskbedömningar. Det fanns även indikationer på att de som upplevde sig mer skickliga på sitt arbete även kände sig mer säkra på att utföra suicidriskbedömningar. Detta gällde även för de som upplevde sig ha bra stöd från sina kollegor. Inga samband eller signifikanta skillnader mellan grupper kunde ses avseende arbetsbelastning och hur säkra sjuksköterskorna kände sig på att utföra suicidriskbedömningar. Det framkom även att behov fanns för mer utbildning inom ämnet samt mer möjlighet till reflektion med kollegor.  Slutsats: Generellt sett anser sjuksköterskorna inom den psykiatriska vården att de känner sig säkra på att utföra suicidriskbedömningar. Trots detta framkommer ett tydligt behov av förbättring inom utbildning, arbetsbelastning och stöd från kollegor. Det krävs kontinuerliga satsningar från arbetsgivare på kompetensutveckling och på att skapa en god arbetsmiljö.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

<p>The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience? </p><p>I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews. </p><p>Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace. </p><p>The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.</p>

The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience?  I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews.  Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace.  The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.

Redovisningsskandaler leder till ett ökat tryck på etik inom revisionsbranschen. Denna studie intresserar sig för vad som påverkar det etiska förhållningssättet hos revisionsassistenter. Syftet är att beskriva och analysera om och i så fall hur revisionsassistenters syn på etiskt förhållningssätt påverkas av universitetsutbildning, byråintern utbildning och arbetserfarenhet. Detta testades med regressionsanalyser på basis av utskickade enkäter. Urvalet bestod av 34 revisionsassistenter anställda på revisionsbyråer i Sundsvall och Östersund. Studien ger indikationer på att internutbildning har en positiv inverkan på det etiska förhållningssättet. Studien ger dock inget stöd för ett samband att en högre utbildning (magisterutbildning i förhållande till kandidatutbildning) leder till ett bättre etiskt förhållningssätt eller att anställningstid påverkar det etiska förhållningssättet till det bättre. Studien ger inga generaliserbara resultat på grund av det begränsade urvalet. / Accounting scandals leads to increased pressure on ethics in the audit industry. This study is interested in what influences the ethical approach of audit assistants. The purpose is to describe and analyze whether and, if so, how audit assistants view of ethical behavior is influenced by university education, internal agency education and work experience. This was tested with regression analyzes on basis of sent questionnaires. The sample consisted of 34 audit assistants employed at audit firms in Sundsvall and Östersund. However, the study does not provide support for a relationship that a higher education (master’s education in relation to a bachelor’s education) leads to a better ethical approach or that employment time affects the ethical approach for the better. The study does not provide generalizable results due to the limited sample.

Inom den kommunala revisionen samarbetar förtroendevalda och externa revisorer för att tillsammans genomföra en granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning. Kommunfullmäktige utser politiskt utvalda förtroendevalda revisorer och de ska enligt kommunallagen biträdas av externa revisorer för att kunna fullgöra sitt uppdrag utifrån god revisionssed. Majoriteten av kommunerna i Skåne väljer att upphandla en extern revisionsbyrå på marknaden, där PwC, KPMG samt EY tillhörande the Big 4 konkurrerar om att bli upphandlade. Relationen mellan de externa och förtroendevalda revisorerna är outforskad och syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de externa revisorerna, och vidare granska hur samarbetet fungerar och för vem revisionen skapar värde.   Tre kommuner i Skåne har medverkat i uppsatsen där tre förtroendevalda samt fyra externa revisorer från kommunernas upphandlade revisionsbyrå intervjuats. Utifrån studiens empiriska material har tre aspekter av relationen identifierats: relationens uppkomst, relationens utformning samt relationens slutliga framställning. Relationen uppstår efter en upphandlingsprocess där relationens utformning bland annat influeras av de fem elementen reliance, competence, independence, earlier work performancesamt trust. De förtroendevalda revisorerna måste uppleva en tillit till det arbete som de externa revisorerna utför eftersom de externa framställer underlag, rapporter och revisionsberättelsen åt de förtroendevaldas vägnar. Competence, independence, earlier work performancehar en inverkan på graden av upplevd relianceoch trustär ett element som är av stor vikt för ett effektivt samarbete och revisionskvalitén. Relationens slutliga framställning är en revisionsberättelse som är tänkt att bidra som underlag till kommunfullmäktige och skapa värde för allmänheten. / The municipal audit system in Sweden consists of political appointed and external auditors that together audit the municipality's accounts and management. The municipal council elects politically appointed auditors, which are assisted by external auditors in order to fulfill their assignment according to the Swedish municipal law. The majority of the municipalities acquire external auditors from PwC, KPMG or EY. The relationship between the political and the external auditors is unexplored and the purpose of this thesis is to investigate the relationship between the political and the external auditors, and examine how the cooperation works and to whom the audit system creates value for.  Three political auditors and four external auditors from three municipalities were interviewed. Based on the empirical material, three aspects of the relationship have been identified: the origin of the relation, the relationship's configuration and the relationship's final output. The relationship begins when the municipality selects an external audit firm. The relationship's configuration is influenced by five elements: reliance, competence, independence, earlier work performance and trust. The political auditors experience a high level of confidence in the work made by the external auditors, as the external auditors construct the audit reports on behalf of the political auditors. Competence, independence and earlier work performance have an impact on the extent of reliance and trust is of great importance for an effective collaboration. The output of the relationship is an audit report that is intended to be of value for both the council and the public.