Denna rapport beskriver en analys av dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) och de stora förändringar som denna förordning medför. Rapporten beskriver en diskussion kring denna förordning samt hur ett företag bör tänka för att GDPR-anpassa utvecklingen av ett system som hanterar personlig information. Utöver detta beskrivs även den anpassning som har gjorts i Nethouse ärendehanteringssystem Serviceportalen samt de delar som har utvecklats för utbyggnaden av detta system, Medarbetarportalen. / This report describes an analysis of the GDPR (General Data Protection Regulation) and the major changes this Regulation implies. The report describes a discussion about this regulation and how a company should reason when adapting GDPR in the development of a system that manages personal information. In addition, the adaptation made in Nethouse's case management system "Serviceportalen" and the parts developed for the extension of this system, "Medarbetarportalen", are described.

Diss. Göteborg : University, 2003.

Det rapporteras om en ansträngd hälso- och sjukvård på grund av begränsat med personalresurser och ett ökat vårdbehov. Statens offentliga utredningar lyfter att svensk sjukvård behöver effektiviseras för att kunna hantera problem med exempelvis överbeläggningar. Digitalisering av svensk hälso- och sjukvård förväntas bidra med bland annat beslutsunderlag för planering och resursfördelning. Digitalisering har visat på bättre effektivitet, genom att använda IT-system. Det behövs dock mer forskning om IT-systems stöd inom sjukhus, eftersom forskningen tidigare har fokuserat på IT-stöd för behandling av patienter snarare än planering av personalresurser. För att säkerställa att IT-systemen stödjer verksamheten finns utmaningar som måste hanteras. Syftet med denna fallstudie är därför att undersöka IT-system som stöd för personaladministration för en effektivare sjukvård genom frågeställningen: Vilka utmaningar med personaladministration på sjukhus kan hanteras med stöd av IT-system? För att undersöka frågeställningen har en kvalitativ ansats använts. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och analyserats med processanalys. Resultatet visar på att den främsta utmaningen med personaladministration som kan hanteras med stöd av ett IT-system är inkorrekta och irrelevanta data. Andra utmaningar som framkommit är att samordna läkare och sjuksköterskor samt personalbrist. Att hitta lösningar på personalbristen är viktigt, men eftersom problemet ligger på en sådan hög nivå kan IT-system endast tillhandahålla underlag för diskussioner kring personalbrist. / Today’s healthcare is strained due to a limited amount of workforce and an increased need for medical care. Official reports of the Swedish government calls for a more efficient healthcare in order to cope with for example overcrowding. Digitalisation of Swedish healthcare is expected to contribute with management information for planning and resource allocation. Digitalisation has shown improved efficiency by using information systems. There is however a need for additional research on the effects of information systems in healthcare, since previous research has focused on information systems for patient care and not workforce allocation. In order to ensure that the information systems support the organisation, there are a number of challenges that needs to be handled. The aim of this case study is therefore to examine information systems as a way to support workforce planning for a more effective health care. This is done through the research question: Which challenges with workforce administration in a hospital can be handled with support from information systems? In order to answer the research question a qualitative research method has been used. Empirical material has been collected through interviews and analysed using process analysis. The results show that the main challenge with workforce administration that can be handled with the support of information systems is incorrect and irrelevant data. Other challenges are coordination of doctors and nurses as well as staff shortage. Finding a solution to the overall problem of understaffing is important, but information systems can only provide a basis for discussions.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.