Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring användningen av digitala spel i fritidshemsverksamheten. Då barn och vuxna inte delar samma syn på digitala spel blir det svårt att bestämma om det är något som kan eller inte kan användas inom fritidshemsverksamheten. Vår studie utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att se om det finns möjligheter att använda sig av de digitala spelen inom fritidshemsverksamheten och i så fall till vad. Vi ser även till ett barns perspektiv för att försöka förstå deras syn av de digitala spelen. Vi har frågat både barn och lärare hur och varför de använder digitala spel. Vi har valt att använda oss av en omgjord variant av ”walk and talk” och samtalspromenader, vi benämner detta play-and-talk med barnen och intervjuer med lärarna. Studien visar att det finns flera användningsområden för digitala spel men att det även finns negativa följder av dess användning. Till exempel nämnde deltagande i studien att det är bra för språkutveckling och sociala interaktioner. Vår studie utgår från följande syfte och forskningsfrågor:   Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring användningen av digitala spel i fritidshemmets verksamheten.   Vilka för- och nackdelar finns med att använda digitala spel inom fritidshemsverksamheten?   Hur beskriver lärare digitala spel i fritidshemsverksamheten?

The objective of this study was to examine how an IT department has been affected by the changes of increased local usage of IT, and how the usage have affected municipalities IT departments demands of IT support. In the study we explore how both the IT department and the IT support works by interviewing present and former employees at the local IT department. The current IT department have undergone a series of local changes over the last 20 years, the department has gone from only having internal users to getting the entire municipalitiy’s agencies of IT as users. It started with how the municipality began to dig down fiber optic cable in the middle of the 1990’s, and today has started to develop solutions as to how to meet the demands of future usage of IT. The goal of this study is to contribute to getting a better understanding of how IT-support has changed over time when the work assignments has increased. The main impact that we have identified is the development of IT-solutions and the increase of employees IT competence.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur banker använder BSc. Tanken är att denna beskrivning ska visa om banker använder BSc på sättet som allmänna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sätt att använda BSc på. Detta för att antingen stärka eller finna skillnader till allmänna teorier i verkligheten. Avgränsningar: Vi har valt att studera finansiella tjänsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen. Slutsats: Bankerna kan till viss del använda BSc för samordning, mätningar och jämförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillräckligt tydliga riktlinjer till hur något ska utföras och därmed inte kan användas i verkligheten på det sätt som är tänkt. BSc får enligt oss en subjektiv prägel genom att det anpassas efter den som använder det.

No description available.

Detta är en studie som behandlar pedagogers resonemang kring användande av datorplattan i förskolans verksamhet. Syftet har varit att ta reda på hur pedagoger resonerar kring detta och vad de reflekterar kring hur det kan spela roll för barnens möjligheter att använda datorplattan i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där fyra intervjuer med pedagoger har genomförts. Sedan har det resultat som intervjuerna gett analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begrepp som proximal utvecklingszon, mediering, artefakt och affordance. Resultatet visar att de reflektioner som pedagogerna gör ser olika ut utifrån deras eget förhållningssätt, intressenivå och kunskapsbakgrund. Pedagogernas resonemang visar på att deras användande av datorplattan och möjligheterna för barnens användande påverkas av deras egna tankar kring hur datorplattan bör användas i förskolans verksamhet. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning som belyser datorns och datorplattans plats i förskolan, hur barnens användande av datorplattan i förskolan ser ut och hur pedagoger söker kunskap online för att utveckla användandet av datorplattan i förskolan. Slutligen kommer slutsatsen av studien som visar på att pedagogers resonemang kring hur datorplattan bör användas i förskolan påverkas av var deras egen närmaste utvecklingszon ligger och hur deras egen uppfattning om datorplattans för och nackdelar ser ut.

I detta examensarbete studeras matematiklärare på gymnasiet. Syftet är att undersöka deras förståelse av begreppet sannolikhet, och deras insikter om styrkan och användbarheten av begreppet. Den empiriska undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Intervjuerna analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på de historiskt sett vanligaste tolkningarna av begreppet sannolikhet, tillsammans med kategorier som tidigare forskning ställt upp för lärares innehållsliga ämneskunskaper om sannolikhet. Resultatet visar att de fem gymnasielärarna har begränsade insikter om betydelsen av begreppet sannolikhet för oss som samhällsmedborgare, privatperson och yrkesmänniska. Vidare visar studien att lärarnas förståelse av sannolikhetsbegreppet är teoretiskt orienterad och fokuserad på objektivitet och beräkningar. Deras tolkning medför svårigheter att koppla samman matematiska modeller och konkreta sannolikhetsbetingade situationer, och besvär att tolka vissa sannolikhetsmässiga påståenden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende. Beröringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. Beröringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en högre grad av välmående. Beröringen gav däremot ingen effekt på fysiskt aggressivt beteende. Användning av beröring förstärkte relationen mellan vårdare och patient. Beröringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta beröringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsförfattarna drog var att beröring gav positiva effekter, oberoende var på kroppen beröringen gavs samt vilken sorts beröring som gavs. Beröringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen för att uppnå bäst resultat.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur eWOM (Electronic Word-of- mouth), det elektroniska sättet att sprida information samt erfarenheter av ett resmål via internet, påverkar oss som individer vid val av ett resmål. Genom användandet av kvalitativa intervjuer, enkätundersökning samt litteraturstudier inom ämnet har författarna för denna uppsats undersökt användandet av eWOM utifrån tre punkter: Hur stor påverkan eWOM har på en individ vid val av resmål, När använder sig individen av eWOM samt Vilken slags information inhämtar individen med hjälp av eWOM.  Efter utförandet av intervjuerna, så väl som enkätundersökningen, kom författarna till denna uppsats fram till slutsatsen att hur personer använder sig av samt sprider eWOM beror helt och hållet på vem man är som person, dock finns eWOM med genom hela beslutsprocessen vid val av ett resmål på ett eller annat sätt. Den information som respondenterna av de kvalitativa intervjuer samt enkätundersökning tog mest till sig samt det som de ansåg var viktigt, var kommentarer om tidigare erfarenheter samt åsikter kring de resmål respondenterna söker information om.

<p>Vi, två studerande vid Karlstads universitet, har efter önskemål från IBM intervjuat tre representanter från utvalda svenska tillverkningsföretag om hur de ställer sig till Linux på klientsidan och sedan jämfört detta med vad IT-analysföretag anser om Linux och en</p><p>övergång till detta på klientsidan. Vi har även utfört en djupintervju med en anställd på IBM för att ta del av deras syn och åsikter om varför de valt att satsa på Linux på klientsidan och vägt in detta i våra intervjuer med tillverkningsföretagen.</p><p>Vi frågar oss, är det någon skillnad i uppfattning mellan hur olika IT-analysföretag ser och skriver om Linux och hur markanden ser på Linux och vad de egentligen tycker?</p><p>Att Linux kommer gå en ljus framtid till möte är samtliga involverade parter i vår uppsats eniga om. Trots detta skiljer sig deras åsikter om vilket operativsystem som är det mest kostnadseffektiva, IT-analysföretagen säger Linux, tillverkningsföretagen säger Microsoft. En ökad konkurrens på marknaden ser samtliga som positivt men poängterar att det måste finnas ett verkligt skäl till en övergång då det kostar mycket pengar och att det är så pass mycket att tänka på.</p>

No description available.