Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.

No description available.

<p>Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.</p>

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.

Bakgrund: Ett lämpligt näringsintag är viktigt för främjandet och bevarandet av både den allmänna och orala hälsan. Karies är en multifaktoriell sjukdom där kosten har en betydelsefull roll. Kosten kan bidra till både kariesförekomst och kariesprevention. Functional food definieras som ”livsmedel som ger hälsovinster utöver basnutritionen” och ”livsmedel som har en eller flera tillsatser som modifierats för att bidra till en hälsosam kosthållning”. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga kunskapsnivån och tillämpningen av information till patienterna om Functional food i det kariesförebyggande arbetet inom Folktandvården, Landstinget Kronoberg. Metod: Enkätstudiens urval bestod av tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor, totalt 106 deltagare, från 17 olika Folktandvårdskliniker tillhörande allmäntandvården i Landstinget Kronoberg. Enkäten bestod av 24 frågor som bedömdes enligt ett graderat poängsättningssystem. Resultatet redovisades deskriptivt med hjälp av tabeller och diagram. Statistiska analyser utfördes med hjälp chitvåtest. Resultat: Majoriteten av deltagarna kategoriserades i grupperna: låg kunskapsnivå samt låg till medelhög tillämpningsnivå av Functional food i det kariesförebyggande arbetet. Merparten av deltagarna hade ett stort intresse av att få ytterligare kunskap. Slutsats: Tandvårdspersonalen önskade mer kunskap om Functional food för en ökad tillämpning i patientarbetet, givet att vetenskaplig evidens uppnås. / Background: An adequate nutrition is essential for the promotion and maintenance of the general and oral health. Dental caries is a multifactorial disease in which diet is a important factor. Functional foods are defined as "foods that provide health benefits beyond basic nutrition" and "foods that has one or more additives, modified to contribute to a healthy diet". Aim: The aim of the study was to identify the level of knowledge and application regarding information to patients about Functional food in caries prevention work in Public dental services, County Council of Kronoberg. Method: The survey included 106 participants consisted of dentists, dental hygienists and dental nurses from 17 different Public dental services. The survey consisted of 24 questions. The results were presented descriptive, with tables and charts, as well as statistically analyzes using chi-square tests. Results: The majority of participants were categorized into the groups: low level of knowledge and medium or low application level of Functional food in the caries prevention work. Most of the participants had a great interest in obtaining additional knowledge. Conclusion: Dental professionals would like to get more knowledge about Functional food for an increased application in patient care, provided that scientific evidence is obtained.

Prepaid dental care - a questionnaire on dentalstaff attitudes and contract management   Abstract Background: In order to get young people to maintain a continued regular contact with dental care, after they are regarded as paying adults, prepaid dental care was introduced in Västra Götaland in 2007. Prepaid dental care is a payment model in which patients pay a specific amount for their dental care over a three-year period, monthly or annually. Since prepaid dental care is a major part of the daily work in public dental care, it is important to examine the dental staff's attitudes to this payment model.  Purpose: The purpose of this study was to investigate the dental staff's handling of prepaid dental care and their attitudes regarding this payment model in the Public Dental Service in Region Kalmar County. Method: A questionnaire study based on a quantitative approach with certain issues analysed by qualitative method was performed. Surveys were sent to all employees at all 18 general dental clinics belonging to Region Kalmar County Public dental service. In total 133 employees answered the questionnaire.  Result: Respondents generally had a positive view on prepaid dental care. Regarded as positive was for example the opportunity of regular individualized treatment independent of costs. The main drawback, according to the respondents, was that patients who do not have prepaid dental care are not given any priority for being summoned for examination. Most respondents offer contracts to the majority of the patients and regardless of the price class. Conclusion: Prepaid dental care was considered positive, favouring both the clinic and the patients who chose this payment model. Although it should be taken into consideration that patients without prepaid dental care are not prioritised to be summoned for treatment compared to patients with prepaid dental care. The majority of the respondents are in agreement that prepaid dental care can impair the care situation of patients without contract.     Keywords: Dental Insurance payment, Dental staff, Prepaid dental care, R2, Region Kalmar Län / Bakgrund:För att få ungdomar att behålla en fortsatt regelbunden kontakt med tandvården, efter det att de betraktas som betalande vuxna, startades 2007 Frisktandvård i Västra Götaland. Frisktandvård innebär en betalmodell där patienter under en 3 årsperiod, månadsvis eller årsvis betalar en specifik summa för sin tandvård. Eftersom Frisktandvård utgör en stor del av det dagliga arbetet inom folktandvården är det viktigt att undersöka tandvårdspersonalens hantering och attityd till Frisktandvård. Syfte:Syftet med denna studie var att inom Folktandvården i Region Kalmar Län undersöka tandvårdspersonalens hantering av Frisktandvård och deras attityder gällande denna betalmodell. Metod: Enenkätstudie med både slutna och öppna frågor som analyserades genom både kvantitativ och kvalitativ metodik. Enkäter skickades ut till samtliga medarbetarna på 18 allmänna tandvårdskliniker i Region Kalmar Län. Totalt besvarade 133 medarbetare enkäten. Resultat: Respondenterna hade överlag en positiv syn på Frisktandvård. Som positivt ansågs möjlighet för regelbunden individanpassad behandling oberoende av kostnader. Den främsta nackdelen med Frisktandvård enligt respondenterna var att patienter som inte har avtal ej heller prioriteras vid kallelser. Merparten respondenter erbjuder Frisktandvård till de flesta patienter samt i alla prisklasser. Slutsats: Frisktandvård ansågs som en positiv möjlighet enligt respondenterna som i sin helhet gynnar både kliniken och de patienter som har avtal. Det bör dock beaktas att kallelser för patienter utan avtal inte prioriteras i jämförelse med patienter med avtal Majoriteten av respondenterna anser att Frisktandvård kan försämra vårdsituationen för patienter utan avtal.     Nyckelord: Frisktandvård, R2, Region Kalmar Län, Tandvårdspersonal, Tandvårdsstöd

Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst av självrapporterade muskuloskeletala besvär(MSDs) hos tandhygienister. Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med en webbaserad enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av alla legitimerade tandhygienister inom den privata sektorn i Region Skåne som var sökbara via klinikernas hemsidor. Det var 92 tandvårdskliniker som kontaktades där det fanns totalt 159 möjliga deltagare. Resultat: Antalet tandhygienister som besvarade enkäten var 30 och av dessa hade 23 (77%) av deltagarna MSDs eller hade haft tidigare. Resultatet visade ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Resultatet visade dock att ju äldre individen var desto högre var förekomsten av MSDs då besvären ökade från 43 års ålder. Det framkom även att de flesta deltagare utvecklade MSDs efter åtta år som yrkesverksammatandhygienister. Slutsats: Det var vanligt förekommande med MSDs hos deltagarna i studien.Ytterligare forskning med en större population krävs för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. / Aim: The purpose of the study was to investigate the occurrence of musculoskeletal disorders (MSDs)among dental hygienists. Method: It was a cross-sectional study with a quantitative approach with aweb-based survey as a measuring instrument. The sample consisted of licensed dental hygienists in the private sector in Skåne County that could be identified via the clinic’s websites. There were 92 dental clinics that were contacted and a total of 159 possible participants. Results: The number of dental hygienists who answered the survey was 30 and of these, 23 (77%) of the participants had MSDs or had it before. The results showed no statistically significant correlation between the variables age, working years as a dental hygienist and the amount of exercise regarding the prevalence of MSDs. It showed that MSDs increased when the individual got older, more specific from the age of 43. Most participants developed MSDs after eight years as working dental hygienists. Conclusion: MSDs was common among the participants in the study. Further research with a larger population is required to be able to ensure if there is a relationship between the variable age, occupational year as a working dental hygienist, amount of exercise and the prevalence of MSDs.

Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II). Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys. Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga. Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.

Syfte: Syftet var att undersöka tandvårdspersonals erfarenhet, agerande och faktorer vid misstanke om att barn far illa samt vilka hinder som påverkar beslutet att göra en orosanmälan. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna DOSS, CINAHL, MEDLINE, PubMed och Google Scholar. Urvalet begränsades med inklusions- och exklusionskriterier. Valda artiklar besvarade litteraturstudiens syfte, var publicerade mellan år 2017-2022 och kvalitetsgranskades för att säkerställa hög kvalitet. Resultat: Majoriteten av tandvårdspersonalen hade erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa. Vanliga ageranden vid misstanke var att dokumentera skador, rapportera till polis eller klinikchef, fråga barnet och föräldrarna samt följa upp observationerna. Anmälningsfrekvensen till barnskyddsmyndigheter var genomgående låg. Hinder för orosanmälan var oro för negativa konsekvenser, osäkerhet om misstankens tillförlitlighet, bristande kunskap samt att riktlinjer och rutiner saknades. Slutsatser: Tandvårdspersonals erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa, tydliga riktlinjer och rutiner, kunskap i ämnesområdet och den subjektiva uppfattningen är faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten. Vidare forskning behövs för att undersöka vilka åtgärder som kan leda till en ökad anmälningsbenägenhet hos tandvårdspersonal och på så vis möjliggöra att fler barn kan få leva ett liv fritt från våld. / Aim: The aim was to examine dental healthcare professionals experience, actions and factors when suspecting child maltreatment and to determine barriers that affect the decision to report a concern. Method: A literature study based on 20 scientific articles of a quantitative approach. Data collection was performed using the databases DOSS, CINAHL, MEDLINE, PubMed, and Google Scholar. Inclusion and exclusion criteria were used to limit the sample. The selected articles that answered the purpose of the literature study were published between 2017-2022 and were quality-reviewed to ensure high quality. Results: The majority of dental professionals had experienced suspected cases of child maltreatment. Common actions in case of suspicion were to document injuries, report to the police or clinic manager, question the child and the parents and follow up the observations. The frequency of reports to the child protection authorities was consistently low. Barriers to reporting were concern about negative consequences, uncertainty about the reliability of the suspicion, lack of knowledge, guidelines, and routines. Conclusions: Dental professionals experiences of meeting children who are suspected of being maltreated, clear guidelines and routines, knowledge in the subject area and the subjective perception are factors that influence the tendency to report. Further research is needed to investigate which measures can lead to an increased propensity to report among dental professionals and in such a way enable more children to live a life free of violence.