Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst av självrapporterade muskuloskeletala besvär(MSDs) hos tandhygienister. Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med en webbaserad enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av alla legitimerade tandhygienister inom den privata sektorn i Region Skåne som var sökbara via klinikernas hemsidor. Det var 92 tandvårdskliniker som kontaktades där det fanns totalt 159 möjliga deltagare. Resultat: Antalet tandhygienister som besvarade enkäten var 30 och av dessa hade 23 (77%) av deltagarna MSDs eller hade haft tidigare. Resultatet visade ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Resultatet visade dock att ju äldre individen var desto högre var förekomsten av MSDs då besvären ökade från 43 års ålder. Det framkom även att de flesta deltagare utvecklade MSDs efter åtta år som yrkesverksammatandhygienister. Slutsats: Det var vanligt förekommande med MSDs hos deltagarna i studien.Ytterligare forskning med en större population krävs för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. / Aim: The purpose of the study was to investigate the occurrence of musculoskeletal disorders (MSDs)among dental hygienists. Method: It was a cross-sectional study with a quantitative approach with aweb-based survey as a measuring instrument. The sample consisted of licensed dental hygienists in the private sector in Skåne County that could be identified via the clinic’s websites. There were 92 dental clinics that were contacted and a total of 159 possible participants. Results: The number of dental hygienists who answered the survey was 30 and of these, 23 (77%) of the participants had MSDs or had it before. The results showed no statistically significant correlation between the variables age, working years as a dental hygienist and the amount of exercise regarding the prevalence of MSDs. It showed that MSDs increased when the individual got older, more specific from the age of 43. Most participants developed MSDs after eight years as working dental hygienists. Conclusion: MSDs was common among the participants in the study. Further research with a larger population is required to be able to ensure if there is a relationship between the variable age, occupational year as a working dental hygienist, amount of exercise and the prevalence of MSDs.

SAMMANFATTNING Under 1900-talets första hälft kom Skellefteåbyggden i Västerbotten att genomgå en dramatisk förändring när ett omfattande fynd av malmförande berg påträffades ca 3 mil utanför Skellefteå stad. Snart etablerades gruvbolaget Boliden AB för att påbörja brytning av malmen. Gruvan kom övertid att visa sig vara en av Europas rikaste guldgruvor och ett smältverk etablerades på ön Rönnskär utanför Skelleftehamn för att smälta ned och förädla malmen. Snart efter det att gruvdriften påbörjats upptäcktes det dock att malmen även innehöll en hög grad av arsenik och svavel. Detta innebar att när malmen bearbetades så uppstod arsenik, svavel och giftgaser vilket ledde till att arbetsmiljön på smältverket blev synnerligen farlig för arbetarna som, över tid, kom att drabbas av ett antal olika negativa hälsoeffekter och ett förkortat liv.    Målet för denna uppsats har varit att belysa maktrelationerna mellan arbetare, fackförbund och företag i samband med arbetsmiljöfrågor vid Rönnskärsverket mellan 1930 och 1950. För att göra detta har följande två frågor ställts: Hur arbetade Metallindustriarbetareförbundet för att dokumentera den hälsovådliga arbetsmiljön vid smältverket och på vilka sätt och i vilken utsträckning åtnjöt arbetarna på Rönnskärsverket stöd från Metallindustriarbetareförbundet? Materialet som har använts för att besvara dessa frågor har varit material producerat av förbundet under denna period. Materialet har lästs igenom och analyserats i jakt på strategier som förbundet använt sig av.   Resultatet från analysen har visat att förbundet, i huvudsak, använde två strategier för att dokumentera hur skadlig arbetsmiljön var, nämligen omfattande undersökningar av smältverkets arbetsstyrka samt mindre omfattande studier av individuella arbetares hälsa genom läkarundersökningar. Analysens resultat angående uppsatsen andra frågeställning har visat att förbundet arbetade för att säkerställa att arbetarna som led av negativa hälsoeffekter fick ekonomisk kompensation samt att förbundet försökte influera lagstiftning så att den skulle gynna dessa arbetare. / ABSTRACT During the first half of the 20th century the municipality of Skellefteå in West Bothnia was dramatically transformed as massive ore deposit was discovered ca 30 km northwest of the city. Soon mining began by the mining company Boliden AB. The ore deposit would, overtime, prove to be one of Europe’s richest gold mines and a smelter was built on the island of Rönnskär outside Skelleftehamn to process the ore. However, soon after mining had begun it was discovered that the ore contained a high amount of arsenic and sulphur as well. This meant that processing the ore would result in much arsenic, sulphur and toxic gases. This created a hazardous working environment for the smelters labourers and would, overtime, prove to cause a number of health problems and even a premature death.  The aim of this essay is to understand the power dynamics between the workers, the union and the company in relation to questions regarding the work environment between 1930 – 1950. In order to understand this two questions have been asked; how did the Swedish metal industry labourer´s union document and gathered evidence about the negative health effects that the environment on Rönnskär had on its members and how did the union work to help members whose health had been damaged by the hazardous working environment? The source material used to answer these questions has been material produced by the union during this period. The material was read and analysed in search of strategies that the union used. The result from the analysis proved that the union used two main strategies to document the hazardous working environment, namely comprehensive studies about the health of the smelters workforce as well as less extensive studies performed through medical examinations of individual labourers. The result from the analysis, with regards to the second aim of this essay, proved that the union worked to make sure that the members that suffered from negative health effects would receive financial compensation as well as trying to influence legislature in a way that would benefit these labourers.