Denna studie undersöker faktorer som har bidragit till varför storstrejken som drabbade Sverige under år 1909 bröt ut vid Munkfors bruk.Syftet med studien är undersöka faktorer som bidrog till att strejken bröt ut vid Munkfors bruk år 1909. Studien bygger på en kvalitativ metod eftersom analyser av mötes- och styrelseprotokoll och korrespondens taget från arkivmaterialet sker. Avgränsningen som sker lägger fokuset för studienpå månaderna innan strejken bröt ut, närmare bestämt tiden mellan april fram till juli 1909. Detta görs också för att arbete inte ska bli för brett och för att arkivmaterialet ska hinna gås igenom.Begrepp som gås igenom är tvist, lockout och Järnbruksförbundet då en förståelse för dessa behövs för att förstå vad som menas när dessa nämns i olika kontexter. I bakgrunden stöts författarna Lindgren och Schiller på. Lindgrens skrivelse är mycket partisk, då boken skrivs på begäran avmetallindustriarbetarförbundsstyrelsen. Både Lindgren och Schiller skriver mycket om hur det var innan storstrejken bryter ut. Lindgren har två dedikerade kapitel till just Munkfors bruk. I undersökningsdelen presenteras styrelse- och mötesprotokoll som är skrivna med hjälp av skrivmaskiner. I dessa protokoll belyses tvister som har uppstått vid Munkfors bruk, men även hur de olika organisationernas deltagande representanter ska lösa dessa. Tvistefrågorna som diskuteras handlar om söndagsstillestånd, avskedande vid arbetsvägran och om kollektivavtalet följs av de olika organisationerna. I undersökningen återfinns också telegram där korrespondens mellan Svenska Metallindustriarbetarförbundet och Järnförbundet sker. Det framgår också förslag på lösningar av de olika tvisterna som har inträffat. I analysdelen analyseras undersökningen och de viktigaste delarna presenteras för att komma fram till följande: de faktorer som hittats och som i sin tur bidragit till att strejken har bröt ut vid Munkfors bruk är: söndagsstilleståndet, avskedandet av arbetarna och att dessa inte fick tillbaka sitt arbete trots påtryckning från Metallindustriarbetarförbundet och slutligen konflikten om kollektivavtalet har följts eller inte.Slutligen diskuterarars analysens resultat och här framkommer det även andra faktorer som är värda att nämna. Metallindustriarbetarförbundet och Järnbruksförbundet skyller på varandra angående avtalskonflikten. Efter fyra månader av försök till lösning av tvisterna svararMetallindustriarbetarförbundet att deras styrelse inte kunde godkänna uppgörelseförslaget.

SAMMANFATTNING Under 1900-talets första hälft kom Skellefteåbyggden i Västerbotten att genomgå en dramatisk förändring när ett omfattande fynd av malmförande berg påträffades ca 3 mil utanför Skellefteå stad. Snart etablerades gruvbolaget Boliden AB för att påbörja brytning av malmen. Gruvan kom övertid att visa sig vara en av Europas rikaste guldgruvor och ett smältverk etablerades på ön Rönnskär utanför Skelleftehamn för att smälta ned och förädla malmen. Snart efter det att gruvdriften påbörjats upptäcktes det dock att malmen även innehöll en hög grad av arsenik och svavel. Detta innebar att när malmen bearbetades så uppstod arsenik, svavel och giftgaser vilket ledde till att arbetsmiljön på smältverket blev synnerligen farlig för arbetarna som, över tid, kom att drabbas av ett antal olika negativa hälsoeffekter och ett förkortat liv.    Målet för denna uppsats har varit att belysa maktrelationerna mellan arbetare, fackförbund och företag i samband med arbetsmiljöfrågor vid Rönnskärsverket mellan 1930 och 1950. För att göra detta har följande två frågor ställts: Hur arbetade Metallindustriarbetareförbundet för att dokumentera den hälsovådliga arbetsmiljön vid smältverket och på vilka sätt och i vilken utsträckning åtnjöt arbetarna på Rönnskärsverket stöd från Metallindustriarbetareförbundet? Materialet som har använts för att besvara dessa frågor har varit material producerat av förbundet under denna period. Materialet har lästs igenom och analyserats i jakt på strategier som förbundet använt sig av.   Resultatet från analysen har visat att förbundet, i huvudsak, använde två strategier för att dokumentera hur skadlig arbetsmiljön var, nämligen omfattande undersökningar av smältverkets arbetsstyrka samt mindre omfattande studier av individuella arbetares hälsa genom läkarundersökningar. Analysens resultat angående uppsatsen andra frågeställning har visat att förbundet arbetade för att säkerställa att arbetarna som led av negativa hälsoeffekter fick ekonomisk kompensation samt att förbundet försökte influera lagstiftning så att den skulle gynna dessa arbetare. / ABSTRACT During the first half of the 20th century the municipality of Skellefteå in West Bothnia was dramatically transformed as massive ore deposit was discovered ca 30 km northwest of the city. Soon mining began by the mining company Boliden AB. The ore deposit would, overtime, prove to be one of Europe’s richest gold mines and a smelter was built on the island of Rönnskär outside Skelleftehamn to process the ore. However, soon after mining had begun it was discovered that the ore contained a high amount of arsenic and sulphur as well. This meant that processing the ore would result in much arsenic, sulphur and toxic gases. This created a hazardous working environment for the smelters labourers and would, overtime, prove to cause a number of health problems and even a premature death.  The aim of this essay is to understand the power dynamics between the workers, the union and the company in relation to questions regarding the work environment between 1930 – 1950. In order to understand this two questions have been asked; how did the Swedish metal industry labourer´s union document and gathered evidence about the negative health effects that the environment on Rönnskär had on its members and how did the union work to help members whose health had been damaged by the hazardous working environment? The source material used to answer these questions has been material produced by the union during this period. The material was read and analysed in search of strategies that the union used. The result from the analysis proved that the union used two main strategies to document the hazardous working environment, namely comprehensive studies about the health of the smelters workforce as well as less extensive studies performed through medical examinations of individual labourers. The result from the analysis, with regards to the second aim of this essay, proved that the union worked to make sure that the members that suffered from negative health effects would receive financial compensation as well as trying to influence legislature in a way that would benefit these labourers.