No description available.

No description available.

Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité. Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa. Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes. Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter. Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa. Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård.

No description available.

Tandhygienistyrket etablerades i slutet på 1960-talet. Sedan dess har utbildningen till tandhygienist förändrats och arbetsuppgifterna utökats. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsuppgifter yrkesverksamma, legitimerade tandhygienister utför, inom ramen för formell kompetens. En enkätstudie skickades till 200 tandhygienister, slumpmässigt utvalda av Sveriges tandhygienistförening. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om ålder, kön, omfattning av tandhygienistutbildning, examensår, yrkesverksamma år som tandhygienist, omfattning av arbetstid, arbetsgivare samt frågor om arbetsuppgifter och vilka patientkategorier man arbetade med.173 enkäter (86 %) inkluderades i studiens resultat. Den vanligaste arbetsuppgiften som tandhygienister utför dagligen är att diagnosticera parodontit kliniskt (78 %). Slutsatsen av studien blev att yrkesverksamma tandhygienister i Sverige utför alla arbetsuppgifter inom ramen för formell kompetens, dock i varierande utsträckning. Dagliga arbetsuppgifter som tandhygienister vanligen utför är att diagnosticera, risk/prognosbedöma och profylaxbehandla karies och parodontit på vuxna och barn.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar. Den första delen bestod av Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) som användes för att mäta tandvårdsrädsla. Det fanns också två frågor om kön och ålder. Andra delen bestod av Visual Analogue Scale (VAS) som användes för att mäta smärtupplevelsen under fem behandlingsmoment, tandstensborttagning, röntgen, injektion, fickdjupsmätning samt behandling i helhet. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan upplevelsen av smärta och tandvårdsrädsla (p=0,000) samt smärta och tandvårdsrädsla relaterat till ålder (p=0,011) (p=0,002). Ingen statistisk signifikant skillnad sågs gällande smärta och tandvårdsrädsla i samband med kön (p=0,682) (p=0,064). Slutsatsen var att ett samband kunde ses mellan smärta och tandvårdsrädsla. Den yngre åldersgruppen upplevde högre grad av smärta och tandvårdsrädsla än den äldre gruppen. Ingen skillnad kunde ses mellan kvinnors och mäns upplevelser av smärta och tandvårdsrädsla.

No description available.

Det finns en begränsad mängd vetenskapliga studier om äldres uppfattning av tandhygienistbesök. Därför är det viktigt att belysa och få vetskap om vad äldre personer har för uppfattning av tandhygienistbesök för att få en ökad förståelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka äldre personers uppfattning av tandhygienistbesök. Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med användning av en enkät som innehöll 22 frågor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionärsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 äldre personer från åldern 65 år och däröver. Studien visade att majoriteten av respondenterna uppfattade att tandhygienisten hade ett mycket bra bemötande och att de uppfattade att de hade fått det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ha en god munhygien. En stor del av respondenterna var nöjda med det senaste besöket och de trivdes mycket bra hos tandhygienisten. Det var ett mindre antal som uppfattade tandhygienistbesök som obehagliga och smärtsamma. Studiens slutsats visar att majoriteten har en positiv uppfattning av tandhygienistbesök och att de anser att det är viktigt att besöka en tandhygienist.

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ”oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat”. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.