Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan. 30% av ungdomarna som deltog i studien uppgav sig röka dagligen, av 45% flickorna och 17% av pojkarna. Studien visade att det är fler flickor än pojkar som röker. Eleverna hade relativt goda kunskaper om rökningens skadeverkan.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Över 300 miljoner människor världen över beräknas ha sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrån en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp där barn med och utan astma jämfördes. Övriga två artiklar studerade antingen hur den orala hälsan påverkades av kombinationsbehandling med specifika läkemedel eller jämförde den orala hälsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma. Resultat: Några av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jämfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna. Avseende plack, blödning och kariesrelaterade bakterier var resultaten också motstridiga. Barn med astma som medicinerades med β2-stimulerare kombinerat med kortikosteroider hade ett minskat salivflöde och en ökad nivå av kariesrelaterade bakterier. Slutsats: Det finns motstridigheter kring om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma. Kombinationsbehandling med β2-stimulerare och kortikosteroider medför ett reducerat salivflöde och en ökad nivå av kariesrelaterade bakterier hos barn med astma. / Background: Asthma is a chronic inflammatory airway disease which is common in all ages. Over 300 million people worldwide are estimated to have the disease. Aim: The aim of this study was to investigate whether the oral health differs between children with and without asthma. Method: The method used was a literature review and the literature searches were made in the medical database PubMed. The results were based on a compilation of 13 clinical scientific studies and 11 of these compared children with and without asthma. The remaining articles studied either how the oral health was affected by the combination treatment with specific drugs or compared the oral health of children with different duration and medication for asthma. Results: Some of the included studies found that children with asthma had an increased cariesprevalence compared with children without asthma, while other studies showed that there was no difference between the groups. Regarding the plaque, bleeding and caries-related bacteria, the results were also conflicting. Medication with β2-agonist combined with corticosteroids contributed to a reduced salivary flow and an increased level of caries-related bacteria among children with asthma. Conclusion: There are conflicting results regarding whether the oral health differs between children with and without asthma. Combination treatment with β2-agonists and corticosteroids contributed to a reduced salivary flow and an increased level of caries-related bacteria.

<p>Många äldre behöver idag hjälp med sin munhygien, då de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfällig munvård och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprätthållande av god oral hälsa hos äldre. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvården utförs, samt på viket sätt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. Många gånger kan sjukvårdspersonal negligera behovet av en god munvård. Orsakerna till detta är bland annat brist på tid, personal och resurser. I diskussionen diskuteras konsekvenser av en bristande munvård och vilken roll sjuksköterskan har genom att vara en nyckelperson i omvårdnaden av äldre. I konklusionen tas konsekvenserna av en bristfällig munvård upp vilka är mycket allvarliga, och många gånger livshotande, om problemen inte upptäcks i tid.</p> / <p>Many elderly people need a lot of help with their oral care. Otherwise there is a risk that they will be suffering from several consequences like a lack of oral care and hygiene causes. The purpose of this study was to describe the nurse’s sense for maintaining a good oral health among elderly. The method was a literature study. The result showed that there are big lacks around how the oral care is provided, thus different ways of how the nurse can prevent problems related to the oral cavity, through preventive work. Many nurses and hospital persons neglect the needs for oral care, the reasons for this is among other things lack of time, lack of personnel and lack of resources. In the discussion argues consequences the lack of oral care and the nurses roll, with being a key person in the care among elderly. In the conclusion discusses the consequences of an inadequate oral care, witch can be very serious, and many times life threatening, if the problems not explores in time.</p>

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur studenter som dagligen röker minst tio cigaretter upplever det egna tobaksbruket. Ett ytterligare syfte var att belysa studenternas uppfattning om cigarettrökningens påverkan på den orala hälsan. Material och metod: En empirisk studie med kvalitativ design tillämpades. Datamaterial samlades in genom intervjuer där åtta studenter från Högskolan Kristianstad deltog. Intervjuerna baserades på en intervjuguide på tolv frågor, som varade i cirka 10-15 minuter. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framgick att deltagarna upplevde lugnande och avslappnande känslor i samband med sin cigarettrökning. Dessa känslor framgick främst vid rökning under stressfulla situationer och var huvudanledningen till att deltagarna fortsatte röka. I samband med sin rökning upplevde majoriteten av deltagarna försämrad kondition och svårigheter att vara ifrån rökningen i fem timmar eller mer.  Studenternas uppfattningar om hur rökning påverkar oral hälsa var att det medförde främst gula tänder och dålig andedräkt. Slutsats: Studenterna hade en positiv syn på sin cigarettrökning där de upplevde främst avslappnande och lugnande känslor. Deras uppfattningar om rökningens effekter på orala hälsan var bristande där främst missfärgningar och dålig andedräkt framgick.

Introduktion: Tobaksbruk orsakar tidig dödlighet och sjukdomar. Tobaksvanor bland ungdomar i Sverige ser olika ut från en individ till en annan, när det gäller förekomsten av bruket av cigarrett, vattenpipa och även snus. Många nationella och internationella studier har påvisat tobaksbrukets påverkan på den allmänna och orala hälsan. Syfte: Att studera tobaksvanor och kunskaper om tobakens inverkan på den orala hälsan bland ungdomar i årskurs nio. Frågeställning: Vilka tobaksvanor har ungdomar och vilka kunskaper har ungdomarna om tobakens inverkan på den orala hälsan. Metod: En empirisk tvärsnittsundersökning med en kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat påvisade att endast 2(5,3 %) elever av de tillfrågade i enkätundersökningen rökte dagligen. Däremot visade undersökningen att 18(47,4%) av de tillfrågade ungdomarna aldrig hade rökt cigarrett eller använt tobak i form av vattenpipa 24(63,2 %) eller snus 29(78,4%). Resultatet av elevernas svar visade att majoriteten visste om tobakens negativa inverkan på den orala och allmänna hälsan. Konklusion: Studien visade att cigarett- och vattenpiparökningen är vanligare än snus hos ungdomar som går i årskurs nio. Eleverna hade varierande kunskaper om olika sorters tobak. Därför blir tandhygienistens roll viktigare vid motivation om tobaksprevention som inriktas mot barn och ungdomar, för att ha ett rökfritt samhälle inom kommande decenniet.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka tandtrådens effekt på plack och gingivit. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån elva vetenskapliga artiklar. Tandtrådens effekt på plack och gingivit utvärderades, i form av reduktion av: plackmängd och blödning hos såväl barn, ungdomar som vuxna individer. Tio av artiklarna visade att tandtråd hade en effekt på ovanstående parametrar medan den kvarstående artikeln inte kunde visa några sådana effekter. Slutsatsen är att användning av tandtråd i samband med tandborstning har en effekt med avseende på reduktion av plackmängd och gingivit. Ytterligare forskning krävs för en noggrann utvärdering av tandtrådens effekt.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva rökande gymnasieelevers självupplevda orala hälsa samt uppfattning om rökningens effekter på den orala hälsan. Ett ytterligare syfte var att beskriva gymnasieelevernas upplevelse av det tobakspreventiva arbete som bedrivs på en skola i södra Sverige. Material och metod: Studien är en empirisk studie med kvalitativ design, där metoden för datainsamlingen är en semistrukturerad intervju med åtta informanter i åldrarna 16–19 år på en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde dålig andedräkt och missfärgade tänder i samband med rökning. Uppfattningen om rökningens effekter på den orala hälsan stämde överens i stora delar med deras egna självupplevda orala hälsa. Informanterna bortser därmed från allvarligare orala sjukdomar med inställning att det inte händer nu utan senare i livet. Informanterna anser att tobakspreventionen är ointressant och osynlig och väljer bort sin orala hälsa i förmån för rökning. Slutsats: Informanterna upplevde att deras orala hälsa har blivit sämre av rökning och att de hade fått negativa effekter av rökning i form av dålig andedräkt och missfärgade tänder. Studien visade även att informanterna upplevde tobaksprevention på skolan som ointressant och inte tillräckligt lockande, då de ansåg rökning som en social samhörighet med vänner och att rökningens negativa effekter på den orala hälsan bortsågs till förmån för rökningen.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens avseende parodontal sjukdom och depression hos vuxna. Två frågeställningar formulerades; Visade kvantitativa studier ett samband mellan parodontit och depression hos vuxna? Vilken parodontal status uppvisade vuxna med depression? Metod: Sökningar på relevanta sökord i databaserna DOSS, PubMed, och PsycINFO utfördes i februari 2020. I de inkluderade artiklarna undersöktes parodontal status genom plackindex (PLI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BoP), fickdjup (PPD), klinisk fästeförlust (CAL). Depression var antingen diagnostiserat eller framkom vid användning av kliniskt instrument. Resultat: 13 artiklar valdes ut, där majoriteten påvisade samband mellan depression och parodontit. Parodontala status hos vuxna med depression visade främst höga PPD, CAL, PLI och GI-värden. Slutsats: Det fanns ett samband mellan depression och parodontit. Vuxna individer med depression uppvisade ett parodontalt status med fler ytor med fördjupade tandköttsfickor, inflammation, och plack. Denna information är viktig för hela tandvårdsteamet att känna till, för att erbjuda en evidensbaserad tandvård till de här individerna.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis är för drog samt en överblick över fysiologisk påverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhålan. Exempel på sjukdomstillstånd som cannabisbrukare är utsatta för är gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans.Cannabis påverkar nästintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulära- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt påverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) på det kardiovaskulära systemet kan leda till en hjärtrusning på grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har även en direkt påverkan på immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt på makrofager, T- och B-lymfocyter.Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan. Detta kan vara svårt att se eftersom cannabis maskerar de inflammatoriska kardinaltecknen. En annan bieffekt av cannabisbruk som kan ses i munnen är candida albicans, en svamp som förekommer mer frekvent hos cannabisrökare än hos tobaksrökare och icke-rökare. Eftersom drogen har en parasympatisk egenskap kan det skapa kliniska symptom för xerostomi i både mun och hals.Sammanfattningsvis är det viktigt för en vårdgivare att känna igen en missbrukare för att kunna ge en adekvat behandling. Behandling av påverkade individer kan resultera i att patienten upplever akut ångest, dysfori och psykosliknande paranoida tankar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.