Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt. Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan? Metod: Enkätstudie Resultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak. Tolv (50 %) av dessa individer uppgav att de brukade snus, 8 (33 %) att de brukade cigaretter och 4 (17 %) uppgav ett blandbruk. Studien visade på ett dagligt tobaksbruk. Deltagranas upplevelse av den orala hälsan angavs på en skala 1-10 och där medelvärdet bland deltagarna var 8,66. Konklusion: Snus var den vanligaste tobaksformen följt av cigaretter, båda brukades främst dagligen. Upplevelsen av den orala häslan var bra hos majoriteten av deltagarna där 45 (87 %) individer uppgav ett värde mellan 7-10 på vas-skalan.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar. Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt. En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa. Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom. Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013. Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd. Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa.

Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.

No description available.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla. Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. Konsekvenser: Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.

Bakgrund Ett sätt att mäta patienternas upplevelser av bemötande är att mäta tillfredsställelsen. Under bemötande ingår humanistiskt arbetssätt och ett professionellt förhållningssätt. Enligt kompetensbeskrivningen bör en tandhygienist bemöta och behandla alla människor likvärdigt med respekt oavsett individuella förutsättningar. Genom gott omhändertagande kan tillfredställelsen bland patienterna höjas. Syftet var att undersöka patienternas grad av tillfredställelse av bemötandet från tandhygienister inom Folktandvården (allmäntandvården), samt hur patienterna upplever tandhygienisternas professionella förhållningssätt. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av personer som var 18 år eller äldre. Fem folktandvårdskliniker valdes strategiskt ut genom klusterurval. Deskriptiv statistik gjordes av bakgrundsvariabler och redovisades i tabeller. Jämförelser av variabler ålder, upplevd munhälsa samt väntetid utfördes med chi-två-tester. Resultat Majoriteten av deltagarna var tillfredsställda med tandhygienisternas bemötande. Samtliga deltagare uppgav att de blivit bemötta på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Statistiskt signifikant skillnad avseende bemötande i relation till väntetid kunde påvisas. Gruppen där besöket började i tid var mer tillfredsställda än dem som fick vänta. Genom självbedömningen av Humanismskalan påvisades att tandhygienisterna bemötte dem utifrån ett humanistiskt förhållningssätt. Slutsats Studien visade att majoriteten av deltagarna visade tillfredsställelse med tandhygienisternas bemötande och professionella förhållningsätt samt att väntetid påverkade graden av tillfredställelse. / Background A way to measure the patients’ experiences regarding treatment is to measure the satisfaction. Treatment includes humanistic view and professional approach. According to the competence description, dental hygienists should treat all people equally with respect. Patient satisfaction can be increased through good care. Aim To investigate patients’ degree of satisfaction from dental hygienists’ in the Public Dental Service, and how patients experienced their professional approach. Method The study was a quantitative cross-sectional study. The sample consisted of people ≥ 18 years old. Five dental clinics were chosen strategically by cluster selection. Descriptive statistics was conducted to map background variables. Age, self-perceived oral health and waiting time were compared with chi-square tests. Results Most of the participants were satisfied with the dental hygienists’ treatment. All participants stated that they were treated in a respectful and considerate manner. Statistically significant difference regarding waiting time was detected. The group where the visit started on time was more satisfied than those who had to wait. Through self-assessment of Humanism Scale showed that dental hygienists’ treatment was based on humanistic approach. Conclusion Most of the participants showed satisfaction with the dental hygienists' treatment and professional approach. Waiting time affected the degree of satisfaction.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga munhygienvanor och tandvårdskontakten bland undervisande personal på Högskolan Kristianstad. Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 116 respondenter. Webbenkäten bestod av 11 frågor med fasta svarsalternativ som berörde den undervisande personalens munhygienvanor och tandvårdskontakt. Resultat: Majoriteten av respondenterna borstade tänderna två gånger om dagen med manuell tandborste och med fluortandkräm. Sextio procent använde inget annat fluortillskott. Plackers var det vanligaste hjälpmedlet som användes för att göra rent mellan tänderna. Drygt hälften av respondenterna besökte tandvården en gång om året. Slutsats: Studien visade att merparten av respondenterna i studien hade goda munhygienvanor och en relativt god tandvårdskontakt.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa. Resultatet visade att 43 (2.3 i medeltal range 0-6) tänder hade gått förlorade på fem år. Huvuddelen av de undersökta patienterna upplevde en påtaglig sänkt livskvalité efter genomgången radioterapi. Tänder har förlorats, lagats och ersatts. Låg salivsekretion, tugg- och sväljsvårigheter, karies samt osteoradionekros uppvisas som en sannolik följd av radioterapi.</p><p> </p> / <p>The purpose of this study was to examine the dental status in patients five years after completion of radiation therapy to the head and neck cancer and compare this with the dental status immediately before radiotherapy. A further aim was to investigate how patients perceived their oral health. A quantitative descriptive cross-sectional study was conducted on 21 patients treated with radiotherapy involving all or parts of the oral cavity, which was on tour to be invited for a five-year control. Patients were called from a patient associated at the dentist at the hospital on Käkkirurgiska clinic in Lund. The study was divided into three parts: a retrospective analysis of dental journals- and radiographs, a clinical examination and a questionnaire about oral health. In total 43 (2.3 teeth on average and range 0-6) teeth had been lost over five years.</p><p>Most of the investigated patients experienced a reducted in quality of life following after radiotherapy. Teeth was lost, repaired and replaced. Salivary secretion was low and they experienced difficulties in chewing and swallowing. Osteoradionecroses was found after therapy in individuals and may be a consequence of radiotherapy.</p><p> </p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är.</p><p><strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat:</strong> <em>Orsaker:</em> Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. <em>Konsekvenser:</em> Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa. Resultatet visade att 43 (2.3 i medeltal range 0-6) tänder hade gått förlorade på fem år. Huvuddelen av de undersökta patienterna upplevde en påtaglig sänkt livskvalité efter genomgången radioterapi. Tänder har förlorats, lagats och ersatts. Låg salivsekretion, tugg- och sväljsvårigheter, karies samt osteoradionekros uppvisas som en sannolik följd av radioterapi. / The purpose of this study was to examine the dental status in patients five years after completion of radiation therapy to the head and neck cancer and compare this with the dental status immediately before radiotherapy. A further aim was to investigate how patients perceived their oral health. A quantitative descriptive cross-sectional study was conducted on 21 patients treated with radiotherapy involving all or parts of the oral cavity, which was on tour to be invited for a five-year control. Patients were called from a patient associated at the dentist at the hospital on Käkkirurgiska clinic in Lund. The study was divided into three parts: a retrospective analysis of dental journals- and radiographs, a clinical examination and a questionnaire about oral health. In total 43 (2.3 teeth on average and range 0-6) teeth had been lost over five years. Most of the investigated patients experienced a reducted in quality of life following after radiotherapy. Teeth was lost, repaired and replaced. Salivary secretion was low and they experienced difficulties in chewing and swallowing. Osteoradionecroses was found after therapy in individuals and may be a consequence of radiotherapy.