Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

Introduktion: Sjögrens syndrom (SS) är en kronisk autoimmun sjukdom som kan påverka flera organsystem i kroppen. Sjukdomen drabbar exokrina körtlar som till exempel salivkörtlar, vilket resulterar i reducerat salivflöde. Sjukdomen delas in i primärt SS (pSS) och sekundärt SS (sSS). SS är globalt utspridd och beräknas drabba 1-3 % av befolkningen. Det är en multifaktoriell sjukdom och dess etiologi är ännu inte klarlagd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur Sjögrens syndrom påverkar oral hälsa ur ett kliniskt perspektiv genom objektiva odontologiska fynd. Frågeställning: Hur påverkas den orala hälsan ur ett kliniskt perspektiv för personer med Sjögrens syndrom gällande salivflöde, orala slemhinneförändringar, karies, parodontit och dental erosion? Metod: Litteraturstudie Resultat: Sjögren Syndrom ger försämrad oral hälsa i form av minskat salivflöde och ökad prevalens av orala slemhinneförändringar, karies, dental erosion och parodontit. Den främsta anledningen till den ökade risken för orala sjukdomar är försämrade saliv egenskaper. Konklusion: Sjögrens syndrom är förknippat med sämre oral hälsa. Detta visar att det finns behov av att ta fram effektiva behandlingsmetoder inom tandvården för att kunna förebygga och begränsa orala symtom hos personer med SS

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer med psykisk ohälsa upplever sin orala hälsa och vilka faktorer som kan påverka den. Metod: Studien utfördes på en psykiatrisk mottagning i södra Sverige där tio individer deltog och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat var ”Den orala hälsan – ett dilemma vid psykisk ohälsa”. Majoriteten av individerna upplevde muntorrhet, det fanns de som upplevde smärta i den orala regionen, svårigheter med att tugga och upplevde sociala begränsningar. Ekonomiska svårigheter samt otillräckligt med energi för att orka utföra basala hygienrutiner var faktorer som påverkade den orala hälsan till det sämre. Slutsats: Psykisk ohälsa påverkar den orala hälsan hos de individer som deltog i denna studie.

Den orala hälsan är en viktig del av den allmänna hälsan och kan påverka välbefinnandet. Plack kan bidra till en försämrad oral hälsa och orsaka parodontala sjukdomar och karies. Tandborstar är ett viktigt verktyg för att avlägsna plack och på marknaden finns elektriska och manuella tandborstar. Syftet med litteraturstudien var att utvärdera studier som jämfört den plackavlägsnande effekten mellan elektriska och manuella tandborstar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie som baserades på randomiserade kliniska vetenskapliga studier publicerade i databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på en större plackreducering med den elektriska tandborsten jämfört med den manuella tandborsten. Slutsatsen är att en elektrisk tandborste avlägsnar mera plack jämfört med en manuell tandborste.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisken hos barn 0-12 år i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en systematisk kvantitativ litteraturstudie, sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i PubMed. Resultat: Låg socioekonomisk status gav högre kariesrisk än hög socioekonomisk status. Barn till mödrar med låg utbildningsnivå hade 3.02 gånger ökad kariesrisk än barn till mödrar med hög utbildningsnivå. Barn med två utlandsfödda föräldrar hade 6.37 gånger ökad kariesrisk i förhållande till barn med föräldrar födda i Sverige. Slutsats: Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status hade högre kariesrisk än barn till föräldrar med hög socioekonomisk status oberoende av föräldrarnas/familjens inkomst, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas bakgrund, föräldrarnas/familjens hälsa/vanor/attityder eller geografiskt område.

<p>Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan. 30% av ungdomarna som deltog i studien uppgav sig röka dagligen, av 45% flickorna och 17% av pojkarna. Studien visade att det är fler flickor än pojkar som röker. Eleverna hade relativt goda kunskaper om rökningens skadeverkan.</p>

No description available.

No description available.

Många äldre behöver idag hjälp med sin munhygien, då de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfällig munvård och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprätthållande av god oral hälsa hos äldre. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvården utförs, samt på viket sätt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. Många gånger kan sjukvårdspersonal negligera behovet av en god munvård. Orsakerna till detta är bland annat brist på tid, personal och resurser. I diskussionen diskuteras konsekvenser av en bristande munvård och vilken roll sjuksköterskan har genom att vara en nyckelperson i omvårdnaden av äldre. I konklusionen tas konsekvenserna av en bristfällig munvård upp vilka är mycket allvarliga, och många gånger livshotande, om problemen inte upptäcks i tid. / Many elderly people need a lot of help with their oral care. Otherwise there is a risk that they will be suffering from several consequences like a lack of oral care and hygiene causes. The purpose of this study was to describe the nurse’s sense for maintaining a good oral health among elderly. The method was a literature study. The result showed that there are big lacks around how the oral care is provided, thus different ways of how the nurse can prevent problems related to the oral cavity, through preventive work. Many nurses and hospital persons neglect the needs for oral care, the reasons for this is among other things lack of time, lack of personnel and lack of resources. In the discussion argues consequences the lack of oral care and the nurses roll, with being a key person in the care among elderly. In the conclusion discusses the consequences of an inadequate oral care, witch can be very serious, and many times life threatening, if the problems not explores in time.