Bakgrund: Sju till 20 % av den svenska befolkningen har omfattande benförlust och 40 % har kronisk parodontit. Gingivit och viss förlust av tändernas stödjevävnader ses hos nästan alla vuxna. Syfte: Syftet med journalstudien var att beskriva parodontalt status hos patienter som undersökts av tandhygieniststuderande på tandhygienistprogrammet, Högskolan Kristianstad. Metod: En empirisk studie med kvantitativ metod har använts. Data från 103 patientjournaler har sammanställts. Resultat: Resultatet baseras på patienter med en ålder mellan 21-83 år. På patientnivå var medelvärdet för antal tänder 26,2, plackindex 45,7 % och blödningsindex 23,6 %. Tandköttsfickor 5-6 mm var vanligast vid tänderna 48 (13 %) och 38 (11,4 %). Tandköttsfickor >6 mm förekom vanligast vid tänderna 38 (2,3 %) och 26 (2 %). Slutsats: Medelvärdet för plackindex ligger mycket högt (45,7 %) och står inte i proportion till blödningsindex (23,6 %). Tandköttsfickor >6 mm var sällsynt och var vanligast förekommande vid molarer. Tandköttsfickorna tenderade att vara djupare posteriort i munnen och hos äldre individer. / Background: Seven to 20 % of the Swedish population have extensive bone loss and 40 % have chronic periodontitis. Gingivitis and some loss of tooth supporting tissues are seen with almost all adults. Aim: The aim of the journal study was to describe periodontal status in patients who were examined by dental hygiene students at the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. Method: An empirical study was done using a quantitative method. Data from 103 patient records were compiled. Result: The result is based on patients between the ages of 21-83. At the patient level, the mean value of teeth was 26,2, plaque index 45,7 % and bleeding index 23,6 %. Periodontal pockets 5-6 mm were most common in the teeth 48 (13 %) and 38 (11,4 %). Periodontal pockets >6 mm were most common in the teeth 38 (2,3 %) and 26 (2 %). Conclusion: The mean plaque index is very high (45,7 %) and is not in proportion to the bleeding index (23,6 %). Periodontal pockets >6 mm were rare and most common at molars. Gingival pockets tended to be deeper posterior in the mouth and in older individuals.

På en intensivvårdsavdelning vårdas bland annat patienter som är svårt sjuka, har allvarliga skador och kan ha genomgått omfattande operationer. Patienterna är oftast helt beroende av vårdpersonalen och att de sköter deras hygien. Med tanke på att de även kan vara infektionskänsliga är det extra viktigt att dessa patienter får en så individuellt anpassad munvård som möjligt. Studier tyder på bristande kunskaper kring oral hälsa och att munvården inte prioriteras inom vården trots att allvarliga komplikationer kan uppstå. Syftet med denna studie var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa och vilka rutiner som finns för munvård på patienter vid en intensivvårdsavdelning. Åtta intervjuer ägde rum som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att munvård prioriteras högt på avdelningen och att undersköterskorna har kunskaper om varför det är viktigt att patienterna har en god munhygien. Det framgick också att munvårdsrutiner finns på avdelningen och tycks utföras till stor del tillfredsställande.

Bakgrund: Övervikt/fetma är ett hälsoproblem som snabbt ökar i Sverige och hela världen. Övervikt/fetma, karies och parodontit är alla kroniska och multifaktoriella sjukdomar. Dessa sjukdomar är vanligt förekommande hos både barn och ungdomar. De orala sjukdomarna är förknippade med ohälsosamma kostvanor som påverkar både orala- och allmänna hälsan och som i sin tur kan påverka vikten hos barn och ungdomar. Syfte: Att studera om det finns ett eventuellt samband mellan övervikt/fetma och orala sjukdomar hos barn och ungdomar. Metod: Detta arbete var en litteraturöversikt. För sökning av vetenskapliga artiklar användes DOSS och PubMed. Totalt genererades 393 träffar varav 50 artiklar valdes ut till fulltextgranskning. Med hjälp av en modifierad granskningsmall granskades sedan artiklarnas bevisvärde och analyserades för att avgöra om graden på artiklarna var svag, måttlig eller stark. Slutligen inkluderades 19 artiklar i studien. Resultat: Socioekonomi, BMI hos barn och föräldrar, utbildningsnivå, etnicitet, hygien- kostvanor och hälsotillstånd var av stor betydelse till utvecklingen av övervikt/fetma samt karies. Övervikt/fetma hade en direkt inverkan på parodontit men då studierna inom detta område var få anser författarna till denna litteraturstudie att ytterligare forskning inom detta område krävs. Slutsats: Merparten av dessa 19 studier har visat ett statistiskt signifikant samband mellan övervikt/fetma och orala sjukdomar och detta samband visades vara beroende av flera faktorer. / The link between overweight/obesity and oral diseases in children and adolescents   Background: Overweight/obesity is a health problem that is increasing rapidly in Sweden and around the world. Overweight/obesity, dental caries and periodontitis are all chronic and multifactorial diseases. These diseases are common in both children and adolescents. The oral diseases are linked to unhealthy dietary habits that affect both oral- and general health, which in turn may affect the weight of children and adolescents. Aim: To study whether there is a possible link between overweight/obesity and oral diseases in children and adolescents. Me-thod: This work was a literature review. DOSS and PubMed were used for search of scientific articles. Total generated hits were 393 of which 50 articles were selected for fulltext review. Using a modified review the articles were then examined for probative value and analyzed to determine if the the articles are weak, moderate or strong. Finally, 19 articles were included in the study. Results: Socioeconomi, BMI in children and parents, level of education, ethnicity, hygiene, nutrition and health status was of great importance in the development of overweight/obesity and dental caries. Overweight/obesity had a direct impact on periodontal disease but because of the studies in this area being few the authors of this study believe that further research in this area is required. Conclusion: The majority of these 19 studies have shown a statistically significant association between overweight/obesity and oral diseases and the relationship was shown to be dependent on several factors.

Syfte: Att enbart jämföra klinisk undersökning med klinisk undersökning i kombination med bitewingundersökning avseende initial och manifest approximalkaries på premolarer och molarer hos 15-åriga barn i Da Nang, Vietnam. Metod och material: En tvärsnittsstudie. Röntgenbilder har använts som material i denna studie. Studien bygger delvis på kliniskt insamlat material från en randomiserad epidemiologisk studie. Studien bestod av sammanlagt 200 slumpmässigt utvalda 15-åriga deltagare. Undersökningen bestod av fyra röntgenbilder med bitewingteknik. Studien fokuserar på mesiala och distala ytor på premolarer och molarer. Resultat: Vid jämförelse av klinisk undersökning med bitewingundersökning hittades ytterligare 152 approximala initiala kariesangrepp respektive 71 approximala manifesta kariesangrepp vid bitewingundersökningen. Total kariesprevalens på molarer och premolarers alla ytor visar ett medelvärde för initialkaries på 2,1 ytor per barn och vid manifest karies ett medelvärde på 4,6 ytor per barn vid klinisk undersökning i kombination med bitewing. Karies förekom oftast på bettets första molarer vid klinisk undersökning och bitewingundersökning. En statistisk signifikant skillnad, p-värde <0,001 fanns mellan klinisk undersökning och klinisk undersökning i kombination med bitewingundersökning av approximal initial och manifest karies. Slutsatser: En kombinerad undersökningsstrategi (klinisk undersökning och bitewingundersökning) är säkrare som metod vid undersökning av initial och manifest approximal karies. / Title: The importance of radiographic examination (bitewing) combined with clinical examination of 15-year old children in Da Nang, Vietnam. Aim: Comparing only clinical examination with clinical examination combined with radiographic examination (bitewing) in initial and manifest proximal caries on premolars and molars of 15-year-old children in Da Nang, Vietnam. Methods: A cross-sectional study. X-ray images were used as material in this study. This study includes partly data from a randomized epidemiological study. The subjects were 200 children, 15 years old. A set of standard posterior bitewing radiographs was taken. Two surfaces (mesial and distal approximal surfaces) of premolars and molars were noted and recorded. Results: On comparing clinical examination findings with radiographic examination, radiographic examination found an additional 154 approximal initial surfaces and 71 approximal manifest surfaces that were not evident clinically. Caries prevalence of molars and premolars on all surfaces with clinical examination combined with radiographic examination showed a mean value of 6,8 decayed surfaces per child. The proximal surfaces most often affected by caries at the radiographic and clinical examination were the first molars. A statistically significant difference, p-value < 0,001 was when comparing the clinical examination alone and clinical examination combined with radiographic examination of proximal initial and manifest caries lesions. Conclusions: The use of bitewing radiographs combined with careful clinical examination is of great advantage in detection of proximal initial and manifest caries of premolars and molars in children.

Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att studera attityder och erfarenheter om munhygien hos en grupp vuxna med utländsk bakgrund i Sverige. Material och Metod: Intervjuer utfördes med tio informanter på en SFI-utbildning i Sverige. En frågeguide med öppna frågor användes. Intervjuerna utfördes på svenska och engelska. Resultat: Det visade sig att det fanns ett antal bidragande faktorer till informanternas attityder och erfarenheter kring munhygien. Dessa faktorer/subkategorier ingick under fem huvudkategorier. Huvudkategorierna var hälsomedvetenhet, motivation, social påverkan, pris och munhygienrutiner. Informanterna ansåg att det var svårt att bryta gamla vanor. De var vana vid att använda både tandborste och Miswak, men de var inte vana vid approximal rengöring. Slutsatser: Tandvårdspersonal bör vara lyhörd för vad migranter kan och tycker, men även kunna delge inflyttande information om svenska tandvårdskulturen på ett bra sätt. / The aim: The aim of this qualitative study was to study the attitudes and experiences about oral care in a group of adults with a foreign background in Sweden. Method: Interviews were conducted with ten informants on a SFI training in Sweden. An interview guide with open questions was used. The interviews were conducted in Swedish and English. Results: There were a number of contributing factors to the informants’ knowledge, attitudes and experiences regarding oral hygiene. These factors were termed as subcategories and were listed below five main categories. The main categories were health awareness, motivation, social influence, prices and oral hygiene practices. The informants felt that it was difficult to break old habits. They were accustomed to using both toothbrush and Miswak, but not inter dental cleaning aids. Conclusions Dental professionals should be sensitive to the knowledge and the capabilities of migrants but also be able to convey the Swedish dental culture in a good way.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters användning av alternativ kompletterande kommunikation i form av bildstöd i möte med barnpatienter. Metod och material: En digital enkät bestående av 15 frågor skickades ut till samtliga (102 stycken) verksamma tandhygienister i Region Jönköpings län. Antal deltagare var totalt 57 stycken, 54 kvinnor och 3 män. Resultatet redovisades i absoluta – och relativa frekvenser, samt medelvärde. p-värde ≤ 0,05 ansågs statistiskt signifikant. Chi2test användes för jämförelse mellan grupper. Resultat: Intresse för användning av bildstöd fanns bland tandhygienisterna. Totalt var det 32 % som använde bildstöd. Inom specialisttandvård använde samtliga tandhygienister bildstöd och bland tandhygienisterna inom allmäntandvård användes bildstöd av 23,5%.. Resultatet visade även att 55,6% av tandhygienisterna använde bildstöd på alla barn inte bara enstaka grupper. Det fanns inget statistisk signifikant samband mellan användning av bildstöd och längden på tandhygienistutbildningen, men tandhygienister med en treårig utbildning använde sig av bildstöd i större utsträckning än tandhygienister med kortare utbildning. Slutsats: Bildstöd har visat sig vara ett bra hjälpmedel vid möte med barnpatienter inom tandvården. Trots detta använder inte alla tandhygienister sig av bildstöd pga. bland annat tidsbrist. Därför behövs mer kunskap om bildstöd samt om deras användning och fördelar inom tandvården. / Aim: The aim of the study was to evaluate the use of pictorial support among dental hygienists when meeting children in a dental environment. Method and material: A digital questionnaire with 15 questions was send out to all (102) actively working dental hygienists in the county of Jönköping. There were a total of 57 participants, 54 women and 3 men who answered the questionnaire. Results were presented with absolute and relative frequencies, mean value and Chi-square test. Results: There was an interest in using pictorial support among dental hygienists. All dental hygienists in special dental care used pictorial support. Among dental hygienists in public dental care 23.5% used pictorial support. Results showed that the majority of dental hygienists preferred using pictorial support on all children. There was no statistically significant difference between using pictorial support and the length of dental hygienist education, but participants who finished a three-year education used pictorial support more often. Conclusion: Pictorial support has found to be a useful tool in dental care, still there are dental hygienists that don’t use it. More knowledge and research are needed about pictorial support so the effect of augmentative and alternative communication can be evaluated.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga tobaksvanor och uppfattningen om tobakens påverkan i munhålan bland grundlärarstuderande. Material och metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten delades ut till 76 grundlärarstudenter där samtliga valde att delta. Resultat: Resultatet visade att det var 13 respondenter som rökte och 4 som snusade, varav en var blandbrukare av snus och cigaretter. Debutåldern för rökning var mellan 11-20 år och för snusning mellan 16-20 år. Den övervägande delen av respondenterna hade uppfattningen att tobak har någon form av påverkan i munhålan. En stor del av respondenterna uppfattade att rökning har en mycket stor betydelse för att utveckla tillstånden dålig andedräkt (73,3%) och missfärgning av tänderna (78,9%), medan majoriteten av respondenterna uppfattade att missfärgning av tänderna (82,7%) har en mycket stor betydelse vid användningen av snus. Slutsats: Resultatet visar att det var fler tobaksanvändare i denna studie i förhållande till tobaksvändningen i övriga Sverige. Studien visar att den övervägande delen av grundlärarstudenterna uppfattade att rökning och snusning påverkar utveckling av olika tillstånd i munhålan. / Objective: The aim of the study was to identify tobacco habits and the perception of its effects in the oral cavity among elementary teacher students at Kristianstad University. Material and methods: A cross-sectional study with quantitative design was performed with a questionnaire survey. It was distributed to 76 elementary teacher students where all participated. Results: The results showed that 13 respondents smoked and 4 used snus, one of those was using both cigarettes and snus. The debut age for smoking was between 11-20 years and 16-20 years when using snus. The vast majority of the respondents perceived that the use of snus and cigarettes effects the oral cavity. Many of the respondents perceived that smoking had very great importance in the development of halitosis (73,3%) and discoloration of the teeth (78,9%), while the majority of the respondents had the perception that the discoloration of the teeth (82.7%) was of very great importance in the use of snus. Conclusion: The result shows that there were more tobacco users in this study in relation to tobacco use in the rest of Sweden. This study shows that the vast majority of the elementary teacher students perceived that smoking and snus had an effect for developing various states in the oral cavity.

Introduktion: Femtonåringar experimenterar mycket med sin livsstil vilket kan påverka den orala hälsan negativt. Studier har även visat att 15-åriga ungdomar med utländsk bakgrund har en ökad kariesförekomst vilket gör det viktigt att få en inblick i ungdomars munhygienvanor och kostvanor. Syfte: Att undersöka kost- och munhygienvanor hos en grupp 15-åringar i ett mångkulturellt område. Frågeställningar: Hur såg 15-åringars kost- och munhygienvanor ut? Fanns det skillnader i 15-åringars kost och munhygienvanor i förhållande till etnisk bakgrund? Fanns det några könsskillnader gällande 15-åringarnas kost- och munhygienvanor? Metod: Kvantitativ enkätstudie där 70 stycken 15-åringar i Mellansverige har deltagit i studien. Resultat: Majoriteten av ungdomarna hade en intagsfrekvens på 1-3 mål utöver huvudmålen. De flesta respondenterna uppgav att de åt/drack godis/läsk några gånger i veckan. Den största törstsläckaren bland respondenterna var vatten. Av populationen borstade 21,5 % endast tänderna en gång per dag. De flesta respondenterna använde approximala hjälpmedel mer sällan än några gånger i månaden. Det kunde inte ses någon stor procentuell skillnad överlag på vanorna gällande kön eller bakgrund. Konklusion: Ungdomarna angav goda tandborstvanor och relativt goda kostvanor. Användande av approximala hjälpmedel var bristfällig och användning av fluorpreparat förekom inte i så hög grad. Frekvensen av godis- och läskintag var högre än rekommenderat.

Introduktion: Att ha goda munhygienvanor är viktigt för att hålla munsjukdomar som karies och parodontit borta. För att undvika att få karies är det också viktigt med goda kostvanor och att intagsfrekvens av kariogen kost inte sker för ofta.Syfte: Att undersöka munhygien- och kostvanor samt intagsfrekvensen av kariogen kost hos en grupp universitetsstudenter.Metod: En tvärsnittsstudie som genomfördes på 85 studenter vid ett universitet i Mellansverige med hjälp av ett frågeformulär innehållande 14 frågor.Resultat: Totalt deltog 85 studenter och fördelningen mellan könen var jämn. Svarsfrekvensen var låg då 43 procent svarade av de 199 tillfrågade. Av deltagarna var det 97 procent som borstade sina tänder två gånger per dag och majoriteten använde fluortandkräm. Cirka en tredjedel utförde approximal rengöring 1–2 gånger i månaden i övrigt varierade svaren. De allra flesta (68 %) åt tre huvudmål och de flesta (67 %) åt 1–2 gånger mellan huvudmålen. Beträffande söta drycker och sötsaker varierade intagen allt mellan inga intag till 2 gånger per dag.Konklusion: Studenternas tandborstsvanor och användning av fluortandkräm var goda. Mindre goda vanor sågs vid rengöring approximalt samt extra fluoranvändning. Det var varierade kostvanor bland studenterna där intagsfrekvensen av sötsaker var hög. Kommande studier bör innehålla en fullständig undersökning för att se hur munhygien- och kostvanor påverkar orala hälsan. Även fördjupade studier om extra fluoranvändning samt studier som jämför kunskaper, attityder och könsskillnader vore intressant.

Syfte: Studiens syfte var att utforska tv och internets påverkan avseende synen på, intresset för samt val kring oral hälsa hos unga vuxna vid Jönköping University. Metod: En pappersenkät delades ut till 100 unga vuxna vid Jönköping University i åldrarna 20-30 år. Av dessa var 66 kvinnor, 33 män och 1 med annan könsidentitet. Enkäten bestod av 10 frågor rörande tidskonsumering av tv och internet samt i vilken grad dessa medier påverkar synen på och intresset för oral hälsa. Frågorna berörde även vilken information kring oral hälsa som intresserar mest, samt i vilken grad tv och internet upplevs som trovärdig och påverkar individens orala hälsoval. Resultat: Resultatet av studien visade att Hela och rena tänder var den orala hälsoinformation som intresserade respondenterna mest. En viss påverkan kunde ses avseende syn på, intresse för samt val kring oral hälsa. Ingen skillnad kunde ses mellan tv och internet avseende påverkan, inte heller någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Ingen koppling kunde ses avseende respondenternas syn på oral hälsa och konsumtionsgrad av tv och internet. Slutsats: Tv och internet hade en viss påverkan på respondenterna avseende syn på, intresse för samt val kring oral hälsa. / Aim: The aim was to explore the influence of television and internet regarding the view of, interest in and oral health choices among young adults at Jönköping University. Method: A questionnaire were distributed to 100 young adults at Jönköping University in the ages of 20-30 years. Of these, 66 were women, 33 men and 1 with different gender identity. The questionnaire concerned time consuming of television and internet and the extent to which these media influence the view of and interest in oral health. The questions also addressed what oral health information respondents found most interesting, and the extent to which television and internet are perceived as credible and affect the individual's oral health choices. Result: The study indicated that whole and clean teeth were the most interesting oral health information. Some impact could be seen regarding view of, interest in, and choices regarding oral health. There was no difference between television and internet concerning the impact, without significant difference between men and women. No connection was found regarding respondents’ views of oral health and consumption of these media. Conclusion: Television and internet had some impact on the respondents regarding their views of, interest in and choices regarding oral health.