Bakgrund: Rökning är en av de största riskerna för att utveckla ohälsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs väl beprövade metoder. Tobaksfri duo är en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den på tre skolor i Uppland. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo.   Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper från två skolor med totalt sju deltagare. Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nå framgång i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mångfacetterade metoden. Hittills har implementeringen fungerat bra, det har varit lättarbetat och samarbetet har i regel fungerat väl med alla inblandade parter. De lärdomar som kan dras är att inkludera fler skolpersonal i informationen angående implementeringen och fundera på hur ännu fler föräldrar kan engageras. För att metoden ska kunna fortskrida på skolorna behövs både tid och resurser. Slutsats: För att tobaksfri duo i framtiden ska bli en del av skolarbetet och finnas kvar på skolorna behövs motiverad personal, bra handlingsmaterial, någon huvudansvarig på skolan med förmåga att entusiasmera, samarbeta och stötta samt att det för skolpersonalen inte upplevs betungande.

Att sluta röka är inte en lika lätt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för varför rökare vill lägga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrån en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 år. För att få en ytterligare fördjupad förståelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förändringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var påverkade av inre eller yttre motivation. Vi kom fram till att de främsta orsakerna var sjukdomsrelaterad rädsla och fysisk välbefinnande, majoriteten av de vi intervjuade ansåg som de viktigaste faktorerna. Det kom även fram andra faktorer såsom kostnad, sociala och estetiska faktorer som påverkat beslutet av att sluta röka. De mest använda strategier ansågs vara socialt stöd och stimulikontroll. I analys av respondenternas tankegångar under avvänjningsprocessen kom vi även fram till att yttre motivation kan förändras till inre motivation ju längre man har kommit i sin process.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man? Metod Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien. Resultat Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år. Slutsats Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa om det finns skillnader mellan elever som läser specialidrott på gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, när det gäller användning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frågeställningar: (1) Hur stor andel av eleverna som läser specialidrott- respektive inte läser specialidrott, har använt eller använder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta använder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen när det gäller tobaks- och alkoholanvändning och hur ser dessa skillnader i så fall ut? (4) Vilka är de främsta anledningarna till varför eleverna använder eller inte använder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att ämnet specialidrott har påverkat deras beslut att inte använda tobak och alkohol?   Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och en gruppenkät genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i två grupper utifrån hur de svarat på enkäten, en grupp med elever som läste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.   Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter. Skillnaderna i användandet av snus var små mellan grupperna, 21 procent respektive 28 procent. Betydligt mindre andel specialidrottselever hade någon gång druckit alkohol, 66 procent jämfört med 83 procent. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter eller snusade gjorde det oftast mer sällan än en gång i månaden medan eleverna som inte läste specialidrott oftast gjorde det varje dag. När det gäller att dricka alkohol så var det vanligast bland specialidrottseleverna att dricka mer sällan än en gång i månaden och bland eleverna som inte läste specialidrott att dricka en till tre gånger i månaden. Det fanns en del skillnader mellan könen men den enda skillnaden som var signifikant var att fler pojkar i gruppen som inte läste specialidrott hade snusat någon gång. Av de eleverna i båda grupperna som inte rökte, snusade eller drack alkohol uppgav de flesta att de inte gjorde det på grund av hälsoskäl. Specialidrottseleverna drack alkohol för att bli mer sociala medan eleverna som inte läste specialidrott drack alkohol för att det är gott. Majoriteten av specialidrottseleverna anser att ämnet specialidrott inte påverkat deras beslut att avstå från tobak och alkohol.   Slutsats Färre elever som läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter och druckit alkohol jämfört med de som inte läste specialidrott. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter och drack alkohol, gjorde det mer sällan än de elever som inte läste specialidrott. Eleverna i grupperna dricker alkohol av olika anledningar. Hälsan och att kunna prestera bra i sin idrott är av stor betydelse för specialidrottseleverna och de främsta anledningarna till att så få elever använde tobak och alkohol. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Hälsoäventyrets pedagogiska arbete påverkar kunskaper och attityder hos barn i åldrarna 12-13 år gällande tobak och tobaksanvändning. I studien genomfördes enkätundersökningar på tre olika skolklasser som besökt Hälsoäventyrets program “Typ tobak, liksom... ”. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor och svaren analyserades med hjälp av programmet Webropol samt genom en tematisk analys. Resultatet visar på att barnen uppskattar Hälsoäventyrets pedagogik för att den är varierad, lekfull och praktisk. En majoritet av barnen anser dessutom att deras attityd mot tobak påverkats. De främsta anledningarna är att barnen har fått mer kunskap och förståelse om tobak och dess negativa inverkan på kropp, miljö och ekonomi, detta har även påverkat barnen till att inte vilja använda tobak i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands län, detta med utgångspunkt från två frågeställningar: om grundskolorna i Hallands län hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrån statens folkhälsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingå i ett policydokument gällande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrågade skolor angav att de hade ett policydokument innehållande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade någon policy på området och 13 av 49 svarade inte på förfrågan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gällande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick från ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nämnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast låg på alkohol och narkotika. Av de totalt 33 skolor som deltog i studien hade endast en skola i de närmsta nått upp till alla konkretiserade faktorer som dataanalysmetoden åberopat med utgångspunkt i statens folkhälsoinstituts rekommendationer. Två skolor utgav sig för att ha ett policydokument men ansågs bristfällig i dess omfattning utifrån dataanalysen. För att inte riskera att underminera det tobakspreventiva arbetet i skolverksamheten ser jag därmed ett behov av ett mer omfattande forskningsarbete kring tobakspolicys för att med ett bredare angreppssätt, och med hjälp av lärare-, elev- och övriga skolpersonal, kunna skapa en gemensam grund att utgå ifrån i arbetet kring tobak.

Bakgrund: Oral hälsa definieras som ett tillstånd där individen är fri från orala sjukdomar samt störningar som påverkar munhålan negativt. Inom tandvården har oral hälsa länge setts utifrån ett biologiskt synsätt. Idag inriktas den på ett mer holistiskt synsätt som innefattar en individs välbefinnande och upplevelse av den egna orala hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa rökarens självupplevda orala hälsa samt uppfattning om rökningens påverkan på den orala hälsan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer som datainsamling. Åtta rökare i åldrarna 27-65 inkluderades. Inklusionskriterier var rökare som hade rökt i minst fem år, minst fem cigaretter dagligen och som kunde uttrycka sig på svenska. Resultat: Samtliga informanter upplevde obehag och orala besvär i munnen som hade en påverkan på deras välbefinnande. Obehagen kunde upplevas som muntorrhet, dålig andedräkt samt missfärgningar. Orala besvär upplevdes som karies, blottlagda tandhalsar och tandköttsinflammation. Informanterna uppfattade också att rökning hade konsekvenser på den orala hälsan. Vissa informanter hade inte tillräckligt med kunskaper om hur rökning påverkade den orala hälsan. Slutsats: Informanterna upplevde obehag och orala besvär i munnen och att det hade en påverkan på deras välbefinnande. Studien visade även att informanterna uppfattade att rökning hade en påverkan på den orala hälsan.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit.Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit. Studier har visat att rökningen har en påverkan på flera olika funktioner/komponenter som är nödvändiga för parodontiets vitalitet och välbefinnande. Denna påverkan på parodontiet kännetecknas av försämring/skada på PMN-celler, kollagen, C-vitamin, mikrofloran i plack, blödning, osteoklasternas aktivitet samt lymfocyternas funktion. Skador på dessa komponenter försämrar parodontiets funktion genom nedsättning av immunförsvaret och därmed försämring av återbildning av förstörda beståndsdelar av parodontiet.Läkningen på fördjupade tandköttsfickor är nedsatt hos rökare vilket tyder på att rökningen spelar en viktig roll både för utvecklingen och för progressionen av parodontit samt prognosen för den parodontala behandlingen. Eftersom tobaksbruk är en stor riskfaktor för utvecklingen av parodontit leder det till försämrad parodontal hälsa och mindre effektiv parodontal behandling. Patienter som slutar röka uppnår bättre parodontal hälsa jämfört med patienter som fortsätter röka. Studier som rapporterar ett eventuellt samband mellan snusning och parodontit är oeniga. Vissa studier tyder på att snus har en direkt parodontitframkallande effekt medan andra studier rapporterar ingett samband mellan snusning och parodontit. Den indirekta påverkan sker genom att balansen på produktion av makrofager rubbas samt tillväxten av fibroblaster försämras. Snusare har ökad förekomst av tandsten, gingivit samt gingivaretraktioner.

Riksidrottsförbundet och viss forskning menar att idrottsmiljöer har som effekt att skydda mot riskbruk av alkohol och tobak. Trots det visar annan forskning på att det finns korrelationer mellan föreningsidrott, främst fotboll, och en tillåtande alkoholkultur. Studien har haft som syfte att undersöka hur det ser ut inom fotbollsföreningar och hur drogpolicys implementerats ner på deltagarnivå. Studiens syfte har varit att undersöka attityder och normer bland 15–18 åriga ungdomar utifrån kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Resultaten i studien styrker det som tidigare forskning påvisat, nämligen att deltagarna inte fått ta del av idrottsföreningarnas alkoholpolicy. Resultatet visar att det finns tillåtande attityder och normer inom de två undersökta fotbollsföreningarna när det kommer till alkoholbruk, men att tvärtom gäller för tobak. Slutsatsen av studien är att idrottsföreningarna, trots uttalade drogpolicys inte följer dem, och att fotbollsföreningar tenderar att ha en tillåtande alkoholkultur. Studiens slutsats är följaktligen att det krävs mer arbete för att förbättra ungdomars attityder och normer gällande alkohol och tobak inom fotbollsföreningar. / Association of active young adults in soccer clubs seems not always protect alcohol consumption. Previous research intends that the field sometimes seem to encourage substance use instead. In Swedish county’s they offer an association grants if the union approved a policy against alcohol and tobacco, but if the policy is implemented in the daily basis is not a further requirement. This study aims to investigate attitudes and behaviour towards alcohol and tobacco use in two different football clubs among young adults in 15–18 years old. Qualitative methods thru two focus group interviews mainly seem to answer how policy seem to implemented to the active compounds. The results exhibit that players cognizanced a policy and experienced that their coaches had different views. This aim also demonstrated gender differences, the older guys socializing with alcohol while the girls celebrating and hanging around with games. The conclusion of this aim implies that there is a lot of work to improve public health regarding young adult’s attitudes and behaviour in relation to alcohol and tobacco.