No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagarna i ett hälsofrämjande pilotprojekt upplevde deltagandet samt att undersöka deras upplevelse av att ha en individuell coach tillgänglig under processen. Studien som gjorts är en kvalitativ forskningsstudie med aktionsforskning som ansats. Datainsamlingen skedde kontinuerligt under studien av pilotprojektet, i form av formativa utvärderingar samt observationer. De formativa utvärderingarna och observationerna var en del av planeringen inför nästkommande aktion under pilotprojektet. Pilotprojektet utvärderades även i slutet med hjälp av en summativ utvärdering. Allt material som samlades in under studien av pilotprojektet bildade sedan studiens resultat. Resultatet visade att deltagarna upplevde det lärorikt och intressant att delta i pilotprojektet. De ansåg det vara positivt att ha en individuell coach tillgänglig och att det varit en stor hjälp i förändringsprocessen. Deltagarna menade att det var bra att ha både gruppaktiviteter och individuella aktiviteter i en hälsofrämjande intervention, men upplevde de individuella samtalen som mest givande. Motivation var något som påverkade deltagandet positivt och hög arbetsbelastning påverkade deltagandet negativt.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.</p>

Sammanfattning Forshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds. Utvärderingen visar att det är stor variation både i deltagande och effekter på hälsan för de olika insatser som erbjuds. Massage är den hälsofrämjande insats som nyttjats mest och har visats ge bäst hälsoeffekter enligt respondenterna. Övriga aktiviteter har god effekt på dem som deltar, men aktiviteternas utformning bör ses över för att locka fler deltagare.

No description available.

No description available.

Rektorers höga arbetsbelastning kan påvisas genom svårigheter att finna tid eller resurser för implementering av hälsofrämjande insatser på skolor. Hälsofrämjande insatser för lärares hälsa och utveckling på arbetet, anses vara en väsentlig del av rektorns arbete utifrån arbetsmiljöarbetet. Forskning belyser mer mot elever och lärare och mindre mot hur rektorer arbetar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva hur rektorer arbetar med att främja lärarnas utveckling och hälsa. Metoden för studien grundar sig i en hermeneutisk ansats och det metodologiska angreppssättet som användes i analysen var abduktiv ansats i en kvalitativ innehållsanalys. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisar att rektorer arbetar med hälsofrämjande insatser på olika vis i syfte att främja lärarnas hälsa, välbefinnande, utveckling och lärande. Konklusionen är att rektorer ständigt strävar efter att arbeta hälsofrämjande för att lärarna ska må bra och trivas på arbetet, men även för att verksamheten ska uppnå mål och kunna bedrivas vidare.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen

Ur pandemin har ett nytt arbetssätt vuxit fram, hybridarbete, detta har kommit att bli det nya arbetssättet för många organisationer. Ordet hybridarbete har använts genom hela studien och definieras av författarna som att företaget ger sina anställda möjligheten att arbeta på valfri plats, delvis i företagets lokaler men likaså hemma eller på annan ort. Denna möjlighet har medfört att nya krav ställs på chefers ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur chefer arbetar med hälsofrämjande insatser och lärande vid hybridarbete. Studiens teoretiska utgångspunkt är hälsopromotion och teorin om lärandets tre dimensioner. Studien har haft en hermeneutisk ansats och den metodologiska utgångspunkten för studien har varit abduktion. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visade på att chefer beskriver att de arbetar med flera pedagogiska hälsofrämjande insatser vid hybridarbete, vilka är en pedagogisk kommunikation som hälsofrämjande insats, öppet samtalsklimat, olika mötesformer, synliggörande av sina medarbetare, individanpassade åtgärder och ett uppföljningsarbete. Resultatet visade även att cheferna anser att samspel, social interaktion och drivkraft är viktiga faktorer i relation till lärande vid hybridarbete, vilket de aktivt arbetar för att främja genom gemensamma aktivtiter, föreläsningar, temadagar samt möten.

Studien syftar till att undersöka det åtgärdsprogram, i form av en kompetenstrappa, som Socialnämnden i Umeå kommun satt in på utredningsenhet barn och unga. Detta med anledning till den personalomsättning som under en tid pågått. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre stycken socialsekreterare, två som i dagsläget arbetar på utredningsenheten samt en som har jobbat där tidigare. En intervju har även genomförts med Andreas Lundgren, ordförande för Individ och familjenämnden, Umeå Kommun för att få en heltäckande bild av anledningarna till åtgärdsprogrammet. Intervjuerna är det som stått för den sammanfattade empirin i studien. Materialet har därefter analyserats med hjälp av de teoretiska modeller vi använt oss av, vilka är krav, kontroll och stödmodellen samt ansträngning- och belöningsmodellen. Utifrån empirin kan vi se att socialsekreterarna har en gynnsam inställning till åtgärdsprogrammet. Med tanke på att programmet ännu inte hunnit etablerat sig, finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter som personalen själva anser är viktiga.