Denna studie syftar till att öka förståelsen kring interaktionen mellan hybridarbete och anställdas motivation. Hybridarbete kan bli normen för många organisationer, tidigare forskning problematiserar att det moderna arbetssättet kan medföra potentiella utmaningar när företag går från platsarbete till hybridarbete. Tidigare forskning belyser även att det finns olika sätt att motivera anställda på en arbetsplats och användandet av belöningar kan vara ett exempel på detta. Med det nya moderna arbetssättet finns det fortfarande många outforskade områden vad gäller arbetarnas motivation under hybridarbete. Denna studie har genom intervjuer med fem anställda på avdelningen “Prospects and planning” på Scania Aktiebolag undersökt hybridarbetets påverkan. Studiens resultat visar att interaktion mellan hybridarbete och motivation är starkt kopplat till arbetsorganisationens utformning. Ytterligare från studiens resultat dras slutsatsen att interaktionen mellan hybridarbete och anställdas motivation varierar på grund av olika faktorer och belöningar.

I takt med kontinuerlig samhällsförändring och en accelererande digitalisering sker förändringar inom arbetslivet, där hybridarbete har blivit en framträdande följd av denna utveckling. Hybridarbete är en flexibel arbetsform som möjliggör kombinerat arbete på kontor och distans. Möjligheten till ett flexibelt arbetsliv är något som värdesätts högt av arbetssökande idag, vilket också leder till att arbetsformen blir alltmer efterfrågad. Däremot innebär hybridarbete nya utmaningar som ställer andra krav på ledning och organisationer. En av dessa utmaningar är att utvärdera och kontrollera hur väl de anställda presterar, vilket är en viktig faktor i ledarskapet. Det finns nämligen en risk att man som ledare upplever en tappad kontroll över verksamheten när arbetet sker både på plats och distans. Utifrån denna bakgrund identifierades ett forskningsgap vad gäller att kombinera de tre fälten organisatorisk kontroll, ledarskap och hybridarbete som arbetsform. Studien syftar därför till att utforska hur ledare upplever arbetet med organisatorisk kontroll i hybrida arbetssammanhang med betoning på vilka utmaningar och möjligheter det medför. Där följande frågeställning besvaras: Hur upplever formella ledare arbetet med organisatorisk kontroll vid hybridarbete? I denna kvalitativa studie utfördes nio semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på både kvinnliga och manliga ledare som verkar i organisationer där hybridarbete erbjuds. I studiens teoretiska referensram behandlas den etablerade litteraturen om organisatorisk kontroll i olika arbetsformer samt ledarskap i olika arbetsformer, detta eftersom det finns begränsad forskning som behandlar samspelet mellan dem. Den begränsade forskningen inom ämnesområdet innebar att ett induktivt angreppssätt antogs. Den data som samlades in analyserades med en tematisk metod och genererade fyra huvudsakliga teman som ligger till grund för studiens resultat. Studiens slutsatser visar på att ledares upplevelser av arbetet med organisatorisk kontroll vid hybrida arbetssammanhang generellt sett är positiv, där den hybrida arbetsplatsens utformning, synen på ledarskap, mänskliga interaktioner samt prestationsmätning och styrning tillhör deras upplevelser. En konceptuell modell tas fram för att illustrera hur dessa faktorer samspelar med varandra, samt hur de kan medföra möjligheter och utmaningar i ledares arbete med organisatorisk kontroll. Baserat på dessa slutsatser presenteras praktiska rekommendationer för hur både ledare och organisationer kan förenkla hanteringen av arbetet med organisatorisk kontroll. Slutligen ges ett bidrag till framtida forskning om att genomföra liknade studier men där organisationskontexten inkluderas, detta eftersom våra resultat indikerar på att det kan ha en betydelse för ledares upplevelse.

Bakgrund och syfte: Hybridarbete innebär att medarbetare alternerar mellan kontors- och distansarbete, detta arbetssätt förväntas bli allt vanligare till följd av covid-19-pandemin. När arbetet sker både på kontoret och på distans förändras kraven på arbetsmiljön. Studien syftar till att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv undersöka och därmed bidra med en fördjupad förståelse för hybridarbete och medarbetares arbetsvillkor vid hybridarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från två kommunala organisationer som tillämpar hybridarbete. Intervjuerna har analyserats inspirerat av tematisk analys.  Resultat: Hybridarbete är en uppskattad arbetsform. Utmärkande drag för hybridarbetet är exempelvis att självständiga arbetsuppgifter associeras med distansarbete medan samarbete förknippas med kontorsarbete. Hybridarbetet underlättas av tydliga riktlinjer, goda kommunikationsmöjligheter och stödjande ledarskap. Något som kan försvåra hybridarbetet är risken att det uppstår en “vi” och “dem”-känsla. Slutsatser: Vid hybridarbete har tre oumbärliga arbetsvillkor identifierats, dessa är flexibilitet, kommunikation och ledarskap.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

Sammanfattning Hybridarbete är ett relativt nytt begrepp som introducerades under Covid-19 pandemin.Begreppet innebär att arbeta både på kontoret och på distans och antalet människor somomfattas av arbetsformen i Sverige har ökat. Eftersom det är ett nytt fenomen finns en begränsadforskning på området. Syftet med studien är att undersöka hybridarbetarens upplevelser frånhybridarbetet och att utforska hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Vårafrågeställningar tar sikte på hybridarbeternas upplevelser av arbetsformen och hurgränsdragningar mellan privatliv och arbetsliv påverkas av hybridarbetet. Teorin i studien utgårfrån Goffmans dramaturgiska perspektiv och krav-kontrollmodellen som används för attanalysera sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa. Den kvalitativa studiens underlag är sjusemistrukturerade intervjuer med respondenter i varierande åldrar, kön och yrkesroller från ettinternationellt företag med kontor i Stockholm.Resultatet pekar på att hybridarbetsformen har gjort att balansen mellan arbete och privatliv harförbättrats. Detta kopplas till ökad flexibilitet i arbetet, främst när det kommer till att styra överegen tid och prioritera bland arbetsuppgifter. Studien visar också att den fysiska interaktionenpå kontoret är mer ansträngande än den digitala, samtidigt som den fysiska interaktionen ärsaknad om/när den uteblir. Den fysiska interaktionen kopplas till att bli störd av kollegor vilketinnebär en ansträngning som inte upplevs vid arbete på distans. Resultatet visar avslutningsvisatt professionalism är viktig när det kommer till fysisk självpresentation på kontoret medandigitala självpresentationen tillåts vara mer avslappnad. I hemmet är medarbetarna i sin“naturliga” miljö vilket upplevs som avslappnande jämfört med på kontoret då inramningenoch interaktionen inte är självvald.Slutligen kan vi konstatera att tidigare forskning och studiens resultat pekar på att medarbetarevill jobba i en hybrid arbetsform framöver. Detta talar för att mer forskning inom områdetbehövs vilket kan bidra till ytterligare ökad livskvalitet för medarbetare i Sverige och världen.

Increased use of remote work as a result of the Covid-19 pandemic has changed the work structure globally. Despite initial challenges such as lack of motivation and impaired communication, remote work has shown positive results. In today's working life, a hybrid model is increasingly used that combines remote work with work at the office. Hybrid work can have an impact on communication and unity, which are important components in the auditing industry. Hybrid work increases employee flexibility but can lead to technical problems and increased isolation and can have an impact on audit quality. In order to ensure high audit quality, it is therefore important to find a balance between remote work and presence in the office. Since the audit aims to give increased credibility to customers' financial information, it is important to have good communication throughout the work. The hybrid model should be adapted according to which tasks are best suited for remote work and which should be performed at the office. The purpose of the study is to increase understanding of how hybrid work affects communication between employees, and thus also audit quality. The study is based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted with a total of eight respondents. The results of the study show that the quality of audit tasks performed in a hybrid form can be affected both positively and negatively, depending on several different factors. The results of the study emphasize the importance of having open discussions, working with continuous feedback and effective communication between all members of the team to identify problems and areas of risk and to ensure that the audit maintains a high quality.

Till följd av covid-19 pandemin har det växt fram ett nytt arbetssätt som kombinerar kontors- och distansarbete vilket benämns som hybridarbete. Det är ett flexibelt arbetssätt som har många fördelar och tycks därför vara uppskattat av många, men kan samtidigt innebära en del utmaningar. Tidigare forskning visar till exempel att den flexibilitet som hybridarbete medför kan utgöra en möjlighet för medarbetares hälsa genom ökad balans mellan privat- och arbetsliv. Forskning visar också att interaktionen mellan kollegor kan minska vid hybridarbete vilket kan utgöra en utmaning för medarbetares lärande och hälsa. Syftet med studien är att belysa medarbetares upplevelser av hybridarbete inom en kommunal verksamhet avseende informellt lärande och hälsa. I studien utgörs den teoretiska referensramen av det sociokulturella perspektivet på lärande och teorin känsla av sammanhang (KASAM). Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att medarbetarna upplevde att livspusslet var enklare att få ihop vid hybridarbete. Gällande utmaningar upplevde medarbetarna att interaktionen mellan kollegor minskar. Slutsatsen är att hybridarbete tycks vara ett komplext arbetssätt som både kan möjliggöra och utmana informellt lärande och hälsa hos medarbetaren

Flera företag har idag implementerat vad som benämns för hybridarbete som präglas av en kombination av kontorsarbete och distansarbete. En svårighet med implementeringen blir dock hur företag ska styra verksamheten samt hur detta påverkar medarbetarnas engagemang. Denna studie har till syfte att undersöka hur ett företag som har implementerat hybridarbete väljer att styra verksamheten genom förtroende och kontroll, för att uppnå företagets uppsatta mål, samt hur detta kan kopplas till medarbetarnas engagemang. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer hos det valda revisionsföretaget EY. Denna studie visar på att EY, som nyligen har implementerat hybridarbete, behöver en kombination av förtroende och kontroll i sin styrning av verksamheten. Genom att cheferna anpassar sin styrning utefter medarbetarna kan medarbetarnas förtroende för cheferna öka och därmed medarbetarnas engagemang.

Ur pandemin har ett nytt arbetssätt vuxit fram, hybridarbete, detta har kommit att bli det nya arbetssättet för många organisationer. Ordet hybridarbete har använts genom hela studien och definieras av författarna som att företaget ger sina anställda möjligheten att arbeta på valfri plats, delvis i företagets lokaler men likaså hemma eller på annan ort. Denna möjlighet har medfört att nya krav ställs på chefers ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur chefer arbetar med hälsofrämjande insatser och lärande vid hybridarbete. Studiens teoretiska utgångspunkt är hälsopromotion och teorin om lärandets tre dimensioner. Studien har haft en hermeneutisk ansats och den metodologiska utgångspunkten för studien har varit abduktion. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visade på att chefer beskriver att de arbetar med flera pedagogiska hälsofrämjande insatser vid hybridarbete, vilka är en pedagogisk kommunikation som hälsofrämjande insats, öppet samtalsklimat, olika mötesformer, synliggörande av sina medarbetare, individanpassade åtgärder och ett uppföljningsarbete. Resultatet visade även att cheferna anser att samspel, social interaktion och drivkraft är viktiga faktorer i relation till lärande vid hybridarbete, vilket de aktivt arbetar för att främja genom gemensamma aktivtiter, föreläsningar, temadagar samt möten.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE74E, Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2022.  Författare: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström & Lina Matzewska Handledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: Ledarskapets anpassning vid hybridarbete - En kvalitativ studie om ledarskap vid kombinerat arbete på plats och distans ur ett chefsperspektiv  Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur chefer anpassar sitt ledarskap vid ett kombinerat arbete på plats och distans, ett så kallat hybridarbete. Samt vilka förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik.  Metod: En studie som beskriver ledarskapets anpassning ur ett chefsperspektiv genomförd med en induktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer där nio chefer från sex organisationer har varit delaktiga.  Slutsats: Studien har visat att chefer anpassar sitt ledarskap vid hybridarbete genom: ledarskap under ökad frihet & ett större förtroende, ett mer observerande ledarskap, tydligare mål, visioner & förväntningar, en ökad tillgänglighet, ett öppnare sinne till förändring samt upprätthållning av relationen mellan chef och medarbetare. Följt av förutsättningar som kan göra anpassningen framgångsrik: fungerande teknologi, digitala arbetsverktyg, ett lättillgängligt informationsforum, en allt mer planerad kommunikation och att integrera virtuellt för att upprätthålla relationen mellan chef och medarbetare.  Nyckelord: ledarskap, anpassningar, förutsättningar, hybridarbete, chefsperspektiv. / Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE74E, School of Economics Linnaeus University in Kalmar, Spring 2022.  Authors: Elisabeth Nilsson, Ellen Sagerström & Lina Matzewska Advisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: Leadership's adaptation at hybrid work - A qualitative study on leadership in combined work at physical workplace and remotely from a managerial perspective  Purpose: The aim of the thesis is to describe and explain how managers adapt their leadership in a combined work at physical workplace and remotely, a hybrid work. As well as which conditions that can make the adaptation successful.  Method: A study describing the adaptation of leadership from a managerial perspective conducted with an inductive research approach. The data collection has been done through a qualitative research strategy with semi-structured interviews in which nine managers from six organizations have participated.  Conclusion: The study has shown that managers adapt their leadership in hybrid work through: leadership under increased freedom & major trust, more observant leadership, clearer goals, visions & expectations, increased availability, open minded for change and maintaining the relationship between manager and employee. Followed by conditions that can make the adaptation successful which are: functional technology, digital work tools, an easily accessible information forum, an increasingly planned communication and to integrate virtually for the purpose of maintaining the relationship between manager and employee.  Keywords: leadership, adaptations, conditions, hybrid work, managerial perspective.