Denna studie syftar till att förklara hur unga vuxna skapar, bygger upp och presenterar sin identitet i sociala medier men också hur sociala medier påverkar unga vuxnas sätt att se på andra människor. För att uppfylla detta syfte så har fyra frågeställningar preciserats: Hur presenterar sig unga vuxna i sociala medier, det vill säga vad är viktigt att tänka på då de ska publicera inlägg eller bilder? Hur påverkas unga vuxnas syn på sig själva och på andra människor av sociala medier? Hur ser gränsen mellan den främre och bakre regionen ut för unga vuxna vid användning av sociala medier? Finns det någon skillnad på hur unga vuxna agerar nu, i förhållande till när de var tonåringar, på sociala medier? Det teoretiska perspektivet har varit litteratur kopplad till det dramaturgiska perspektivet, begreppen identitet, social responsivitet, den generaliserande andre, spegeljaget samt självkänsla. Tidigare forskning som berör fenomenet sociala medier behandlas dessutom. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som är aktiva inom sociala medier. Resultatet från insamlad empiri redovisas genom övergripande återgivningar och citat. Detta analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen. Studiens frågeställningar återges och besvaras vilket således är slutsatserna. Denna studie kom att visa att unga vuxna presenterar sin identitet genom att presentera den kollektiva identiteten. Vid presentation så tar man hänsyn till samhällets attityd och man använder dessutom intrycksstyrning vid sin självpresentation. Studien visar också att det finns en tydlig gräns mellan den främre och bakre regionen som respondenterna inte vill överskrida. Därför undertrycker man vissa delar av sitt jag. Att använda sociala medier innebär att känslor av självvärde kan komma att både höjas men också svikta. Detta är tätt kopplat till likefunktionen. Studien kom slutligen att visa att respondenterna agerar på ett annorlunda sätt inom sociala medier gentemot när de var yngre. Idag är allt mer genomtänkt medan man tidigare i livet agerade med en större spontanitet. Nyckelord: Identitet, självpresentation, intrycksstyrning Begreppsförklaring: En like inom sociala medier är en funktion och konkret så innebär användning av denna funktion att en användare trycker på en knapp för att visa att man gillar en annan persons bild eller inlägg. Detta är något som personen som publicerat bilden eller inlägget då kan se.

No description available.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp av kamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder. Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sig av bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan vara en del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg för självpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverket bygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddens teori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform där jaget och identiteten kan konstrueras. Vidare belyser resultatet att våra respondenter väljer vilka bilder deras följare ska få ta del av, vad dessa bilder ska visa samt hur dessa bilder ska se ut och på så vis medvetet styr den uppfattning de vill att deras följare ska få av dem. Resultatet påvisar även att dessa självpresentationer i form av bilder framställs i självbekräftande syfte.

I dagens samhälle har internet och Facebook blivit allt mer utbrett vilket fångat vårt intresse med avseende på hur individer väljer att framställa sig själva där. Vi har i denna uppsats med hjälp av en deduktiv ansats tolkat och analyserat män och kvinnors självpresentationer på Facebook. I analysarbetet har teorier som behandlar självpresentation används, liksom teorier gällande genus, normer samt identitet. Intervjuer med tre män och tre kvinnor har utförts. Fokus har legat på vad de väljer att visa eller inte visa på sina facebookprofiler samt vad det är som styr dessa val. Analysen av intervjuerna har gjorts utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De manliga och de kvinnliga respondenterna gav uttryck för liknande åsikter gällande äkthet, idealisering och normer. Det finns normer som indikerar på att man som facebookanvändare bör publicera bra och intressant material för att uppfattas som en intressant person. Däremot uppfattas man inte som äkta om man publicerar för mycket positivt material. Det är heller inte önskvärt att publicera negativt material. Respondenterna var även överens om att det inte är ett äkta liv som presenteras på Facebook utan att det är polerat.

In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies. / I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.

Young adults have a negative attitude to interaction with a boss through Facebook. The perceived offline relationships were in this study found to have an insignificant impact on how young adults choose to act after an accepted friend request. Results from the study also showed that there is a restraint when it comes to removing a manager from Facebook. How the employee handles a received friend-request did not appear to have any impact on the perceived offline relationship. In conclusion, young adults' behavior on Facebook changes in some respects to a certain part when a manager obtains access to their profile. This study investigated whether, and if so how, young adults' Facebook usage might change if a manager obtained access to content on the user's profile. Another purpose of the study was also to examine the attitude of young adults about beginning friendly relationship with a manager on Facebook, and to examine how their offline relationships were affected by a friendship request through Facebook. Young adults are in this study defined as individuals between the age of 18 and 30. Age range and social network were chosen on the basis that Facebook is the most used social network in people aged 18-30 years. This age group is relatively new to the labor market, and comes from a stage in life when they may not have had to think about this kind of interaction between personal life and working relationships before. A requirement for participation in the study was that the respondents have now or previosly held a job. Data were collected by a survey published on the Karlstad University student platform. 164 respondents in the target group participated. The collected empirical data were processed and analyzed by SPSS. The theories that this study's research questions are based on comprises labor relations and private life and the balance between them. How people choose to showcase themself and sometimes adapt different personalities to different audiences. The theories that have been used as the basis of the study is the FIRO model, communication privacy management, social capital, self-presentation and impression management. / Unga vuxnas beteende på Facebook har visat sig förändras till viss del när en chef får tillgång till innehållet på deras profil. Det finns en negativ inställning hos unga vuxna inför att interagera med en chef via Facebook och resultatet från denna studie visar även att det finns en återhållsamhet när det handlar om att ta bort en chef från Facebook. Studien påvisar även att hur den anställde agerar vid en mottagen vänförfrågan inte verkar ha någon påverkan på den upplevda offline-relationen. Den upplevda offline-relationer visade sig i sin tur ha en obetydande inverkan på hur unga vuxna väljer att fortsätta sitt användande efter en accepterad vänförfrågan. Denna studie har syftat till att undersöka om, och i sådana fall hur, unga vuxnas Facebookanvändning eventuellt förändras då en överordnad får tillgång till innehållet på användarens profil. Studien syftade även till att undersöka vilken inställning unga vuxna har till att inleda en vänskaplig relation med en överordnad på Facebook, samt om en vänskaps-förfrågan via Facebook upplevs ha en påverkan på deras offline-relation. Unga vuxna definierades i denna studie som personer mellan 18 och 30 år. Specifik ålder och socialt nätverk bestämdes utifrån fakta som säger att Facebook är det mest använda sociala nätverket hos personer i åldrarna 18-30 år (Findahl & Davidsson, 2015). Denna åldersgrupp är i stor utsträckning relativt nya på arbetsmarknaden. De kommer från en tid i livet då de eventuellt inte behövt tänka på denna typ av interaktion mellan privatliv och arbetsrelationer och deras attityd i ämnet har varit intressanta att undersöka. Ett krav för att delta i studien var att respondenterna skulle ha, eller någon gång ha haft, en anställning. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning via Karlstads universitets studentplattform. 164 respondenter inom målgruppens åldersgrupp deltog. Den insamlade empirin bearbetades och analyserades genom statistikprogrammet SPSS. De teorier som studiens forskningsfrågor är uppbygga utifrån behandlar arbetsrelationer och privatliv och balansen där emellan, även hur personer väljer att visa upp sig själva och ibland anpassar sin personlighet efter olika publiker. De teorier som använts som grund i studien är FIRO-modellen, communication privacy management, socialt kapital, självpresentation och impression management.

No description available.

Abstract   Title: Communicators communication- A study on how Prime and Hero Kommunikation communicate on Facebook  (Kommunikatörernas kommunikation- En studie om hur Prime och Hero Kommunikation kommunicerar på Facebook)   Author: Lovisa Andersson Zimdahl and Olivia Karsten   Tutor: Anne-Marie Morhed   Period: Autumn 2015   University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University                                                 Aim: The aim of the thesis is to conduct a study on how the communication agencies Prime and Hero Kommunikation communicate on their Facebook profiles. Furthermore, how are these agencies presenting themselves and what are their purposes of being on the network?   Method/Material: The study is based on qualitative research where the methods of choice are netnografical observations and semi-structured interviews. The material collected and analyzed is Prime and Hero Kommunikation’s communication feed on their Facebook pages, and inteviews with people working at the bureaus.     Main results/Conclusions: The main result of this study is that the communication agencies are communicating differently from each other. Prime’s communication is characterized by a more serious tone where news reports are frequently being published. Furthermore, Prime is consciously associating themselves with important people and organisations. The study indicates that Prime is building their brand on Facebook through communication strategies. Hero Kommunikation, on the other hand, is communicating a more easy-going image of themselves by publishing events where they often mention their customers. Hero Kommunikation opines that only events are suitable for Facebook communication. This indicates that they have a respect for the network. Hero Kommunikation´s purpose is, unlike Prime’s, not to build their brand on the network. The main reason why the communication agencies’ communication differ from each other is due to the fact that they have different business ideas and different perspectives on social media.   Keywords: communication bureaus, social media, Facebook, strategic communication, self-presentation

Den här studien undersöker hur mikrokändisar presenterar sig själva på Instagram och vilka strategier för hur dessa mikrokändisar använder Instagram som är synliga. Studien analyserar bilder som publicerats av fyra svenska mikrokändisar under en månads tid. Netnografi används som insamlingsmetod och materialet analyseras med hjälp av en semiotisk text- och bildanalys. Teorier om självpresentation och attention economy används för att skapa en förståelse för hur de analyserade mikrokändisarna använder Instagram. Studien finner att mikrokändisarna presenterar sig själva som lyxiga och glamorösa. Strategier som de använder inkluderar att publicera bilder vid specifika tidpunkter, publicera bilder som ger ett intryck av att någon annan tagit bilden när de inte är medvetna om att bilden tas och tagga personer, platser, varumärken och inspirationskonton för att bli sedda av fler.

Den här uppsatsen syftar till att analysera personligt varumärkesbyggande på Facebok samt hur jaget kommodifieriats på Facebook. Jag använde mig av Goffmans teorier om självpresentation, och teorier om kommodifiering och personligt varumärkesbyggande. Metoden jag använt för att samla in mitt material var kvalitativ då jag gjort sex stycken enskilda djupintervjuer vara 4 kvinnor och 2 män i åldrarna 22-26. Slutsatsen är att jaget har kommodifierats i bland annat arbetsmarknaden. Mina intervjudeltagare visar upp en idealiserad och positiv bild av sig själva på Facebook och på så sätt sker personligt varumärkesbyggande. Analysen visar att bekräftelse är väldigt viktigt i personligt varumärkesbyggande i form av gillande och kommentarer. Facebook har visat sig vara en främre region då man visar en idealiserad bild av sig själv. Man lägger inte upp något som är för privat, utan det lämnas åt den bakre regionen. De problem som kommer upp med personligt varumärkesbyggande är kontroll av information, anonymitet, missledd eller otillräckligt varumärke och skildra budskap korrekt till sin målgrupp.