Young adults have a negative attitude to interaction with a boss through Facebook. The perceived offline relationships were in this study found to have an insignificant impact on how young adults choose to act after an accepted friend request. Results from the study also showed that there is a restraint when it comes to removing a manager from Facebook. How the employee handles a received friend-request did not appear to have any impact on the perceived offline relationship. In conclusion, young adults' behavior on Facebook changes in some respects to a certain part when a manager obtains access to their profile. This study investigated whether, and if so how, young adults' Facebook usage might change if a manager obtained access to content on the user's profile. Another purpose of the study was also to examine the attitude of young adults about beginning friendly relationship with a manager on Facebook, and to examine how their offline relationships were affected by a friendship request through Facebook. Young adults are in this study defined as individuals between the age of 18 and 30. Age range and social network were chosen on the basis that Facebook is the most used social network in people aged 18-30 years. This age group is relatively new to the labor market, and comes from a stage in life when they may not have had to think about this kind of interaction between personal life and working relationships before. A requirement for participation in the study was that the respondents have now or previosly held a job. Data were collected by a survey published on the Karlstad University student platform. 164 respondents in the target group participated. The collected empirical data were processed and analyzed by SPSS. The theories that this study's research questions are based on comprises labor relations and private life and the balance between them. How people choose to showcase themself and sometimes adapt different personalities to different audiences. The theories that have been used as the basis of the study is the FIRO model, communication privacy management, social capital, self-presentation and impression management. / Unga vuxnas beteende på Facebook har visat sig förändras till viss del när en chef får tillgång till innehållet på deras profil. Det finns en negativ inställning hos unga vuxna inför att interagera med en chef via Facebook och resultatet från denna studie visar även att det finns en återhållsamhet när det handlar om att ta bort en chef från Facebook. Studien påvisar även att hur den anställde agerar vid en mottagen vänförfrågan inte verkar ha någon påverkan på den upplevda offline-relationen. Den upplevda offline-relationer visade sig i sin tur ha en obetydande inverkan på hur unga vuxna väljer att fortsätta sitt användande efter en accepterad vänförfrågan. Denna studie har syftat till att undersöka om, och i sådana fall hur, unga vuxnas Facebookanvändning eventuellt förändras då en överordnad får tillgång till innehållet på användarens profil. Studien syftade även till att undersöka vilken inställning unga vuxna har till att inleda en vänskaplig relation med en överordnad på Facebook, samt om en vänskaps-förfrågan via Facebook upplevs ha en påverkan på deras offline-relation. Unga vuxna definierades i denna studie som personer mellan 18 och 30 år. Specifik ålder och socialt nätverk bestämdes utifrån fakta som säger att Facebook är det mest använda sociala nätverket hos personer i åldrarna 18-30 år (Findahl & Davidsson, 2015). Denna åldersgrupp är i stor utsträckning relativt nya på arbetsmarknaden. De kommer från en tid i livet då de eventuellt inte behövt tänka på denna typ av interaktion mellan privatliv och arbetsrelationer och deras attityd i ämnet har varit intressanta att undersöka. Ett krav för att delta i studien var att respondenterna skulle ha, eller någon gång ha haft, en anställning. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning via Karlstads universitets studentplattform. 164 respondenter inom målgruppens åldersgrupp deltog. Den insamlade empirin bearbetades och analyserades genom statistikprogrammet SPSS. De teorier som studiens forskningsfrågor är uppbygga utifrån behandlar arbetsrelationer och privatliv och balansen där emellan, även hur personer väljer att visa upp sig själva och ibland anpassar sin personlighet efter olika publiker. De teorier som använts som grund i studien är FIRO-modellen, communication privacy management, socialt kapital, självpresentation och impression management.

Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln. Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.

<p>Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idag</p><p>tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hur</p><p>relationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs. Dessa var öppenhet, alliansbildning och</p><p>övrig påverkan på relationer inom arbetsgruppen, informationsutbyte,</p><p>favorisering, interhierarkiska relationers påverkan, positiva effekter,avslutade relationer, samt policy och regleringar. Resultatet visade att centralt för att relationer inte ska upplevas påverka medarbetare eller organisation negativt är att relationerna är öppna. Även att de involverade individerna befinner sig på samma hierarkiska nivå i organisationen samt kan förhålla sig professionella såväl till varandra som till medarbetare är viktigt.</p>

Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idag tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hur relationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs. Dessa var öppenhet, alliansbildning och övrig påverkan på relationer inom arbetsgruppen, informationsutbyte, favorisering, interhierarkiska relationers påverkan, positiva effekter,avslutade relationer, samt policy och regleringar. Resultatet visade att centralt för att relationer inte ska upplevas påverka medarbetare eller organisation negativt är att relationerna är öppna. Även att de involverade individerna befinner sig på samma hierarkiska nivå i organisationen samt kan förhålla sig professionella såväl till varandra som till medarbetare är viktigt.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen. Materialinsamlingen gjordes genom deltagande observation och kvalitativa intervjuer med några av företagets anställda. I resultatet som kommit fram genom vår analys visade det sig att två subgrupper med skilda kulturer fanns på företaget, i form av dag- och nattpersonal, där det förekom sociala relationer i olika stor utsträckning. Bland nattpersonalen var sådana relationer vanligare pga. att denna grupp hade fler pauser i arbetet, då de passade på att socialisera sig. Dessutom var de inte lika styrda av ledningen som dagspersonalen, vilket också inverkade på gruppernas förutsättningar att skapa sociala interaktioner. De teorier vi använde oss av för att analysera materialet ifrån är: Organisationskultur av Mats Alvesson, konkret socialitet och abstrakt socialitet av Johan Asplund, Interaktionsritualer av Collins och Rollteori av Erving Goffman. Genom en hermeneutisk utgångspunkt har vi kunnat förstå på vilket sätt det sociala är sammanvävt med arbetsrelationer, samt sociala relationers betydelse för människors välmående. Vår studie kan bidra med kunskap till framtida socialpsykologisk forskning genom att lyfta fram den sociala dimensionen på stressiga arbetsplatser i likhet med den vi studerat. Slutsatsen av vår analys var att sociala relationer förekom i de båda studerade grupperna, men att den var mer framträdande bland nattpersonalen tack vare deras arbetsmässiga förutsättningar och strävan efter att socialisera sig. / In our thesis, we have been exploring the organization structure at a taxi company and focused on the interaction between labor relations and social relations. A starting point was the experience of one of us that there were social relations prominent in some departments in this company. With the help from Asplund’s (1987) theory, we asked ourselves: How do the social relations at this company look? The purpose of this study has been to contribute with knowledge of how social and work relationships interact, the conditions for the emergence of social relationships and to create an understanding of the importance of a community at this company that we made the study at. The answer to the main question, using mainly an inductive approach and a social psychological perspective, we investigated how the organizational culture was reflected in the company and how it affects the relationships among the staff. Materials were collected through participant observations and through interviews with some of the company’s employees. Results that emerged from the analysis showed that two subgroups with distinct cultures existed at the company: day-and night staff, which had developed social relations to different extents. These types of relations were more common among the night staff, because this group had more breaks during working time, in which they took the chance to socialize. Furthermore, they were not as strictly managed as the day staff, which also affected both groups conditions to create social interactions. The theories we used to analyze the material found is: Organizational Culture by Mats Alvesson in concrete sociality and abstract sociality by Johan Asplund, Interaction Rituals of Collins and Role Theory of Ervin Goffman. Through a hermeneutic starting point, we have been able to understand how the social is integral to labor relations, and how social relations are important for human wellbeing. Our study may contribute with knowledge to future social psychological research by highlighting the social dimension of stressful jobs, like the one we studied. Our conclusion of the analysis was that social relations existed in both studied groups, but most prominent among the night staff, due to their work conditions and aspiration to socialize.

När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

När ett projekt ska utföras skrivs kontrakt mellan de olika parterna. I kontrakten redogörs vilka arbeten som ska göras av respektive part och kallas därför kontraktsarbeten. Ofta tillkommer arbeten utöver dessa, antingen på grund av att uppdragsgivaren gjort en beställning efter kontrakten var påskriva eller att förutsättningarna på arbetsplatsen inte visade sig vara som de beskrivits i kontraktshandlingarna. När sådant arbete uppkommer åberopas de som ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten), vilket ger rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Rätten till sådan ersättning är helt beroende av hur väl dokumenterat arbetet är och i vilket skede underrättelse skett om dessa.Syftet med denna rapport var att klargöra om det fanns några specifika brister som ledde till att ÄTA-arbeten inte identifierades och dokumenterades i olika projekt. Vidare undersöktes det om relationen mellan fallföretaget och dess underentreprenörer var en anledning till att de juridiska bestämmelserna som föreskrivits om ersättning vid ÄTA-arbeten frångåtts. Parallellt med detta har det undersökts vad för typ av ÄTA-arbeten som varit mest återkommande i fallföretagets projekt, samt hur stort procentuellt utslag på kontraktssumman mellan fallföretaget och underentreprenörerna just ÄTA-arbeten gjort.I studien har två metoder använts för att besvara syftet. Den första bestod av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän där de fick reflektera över vilka brister som bidrog till sämre identifiering och dokumentering av ÄTA-arbeten, samt hur relationen till underentreprenörerna påverkar hur strikt de juridiska bestämmelser som finns följs. I den andra metoden har faktiska kostnader undersökts från fyra utvalda projekt tillsammans med en granskning av de mest återkommande ÄTA-arbetena från underentreprenörerna, utifrån dokumentation i fallföretagets projektmappar.Resultatet av intervjuerna visade att bristande kommunikation, samsyn i avtal, insyn i gränsdragningslistor och tidspress bidrog till sämre identifiering och dokumentation av ÄTA-arbeten. Vidare konstaterades att fallföretaget ofta frångår de juridiska bestämmelserna vid ÄTA-arbeten, främst för att hålla igång produktionen och främja goda relationer mellan de inblandade parterna. Samtidigt visade resultatet av projektundersökningen att fallföretaget i snitt betalat 6,1 % utöver kontraktssumman för ÄTA-arbeten. De arbeten som visat sig vara mest återkommande från underentreprenörerna var hjälparbeten, någonting som fallföretaget ofta, enligt informanterna, valt att frångå att ta betalt för.Det är därmed skäligt att fallföretaget tar betalt för fler arbeten under projekttiden, så länge det sker juridiskt rättvist. Underentreprenörerna tar betalt för hjälparbeten, då borde inte fallföretaget avstå från att ta betalt. / When a project is to be performed a contract is signed between the different parties, it explains who is responsible for each part in the process. On a regular basis, there are more work to be done beyond the contracts, either because of an order from the client after the contracts were signed or that it shows that the conditions of the workplace not were as it was described in the specifications. When such work occurs, one of the parties invokes those as change orders, which entitles the company to compensation in addition to the amount of the contract. The right to such compensation depends entirely on how well documented the work is and at which stage the notification has been given.The purpose of this report was to clarify whether there were any specific problems on the workplaces that makes changes from the contract not being identified and documented in various projects. Furthermore, it were investigated whether the relationship between the case company and its subcontractors was a reason to deviate from the legal provisions in the matter of compensation. In parallel with this, it has been investigated what type of change orders that been the most frequent in the projects of the case company, as well as how the costs for changes impacts the sum of the contract between the case company and their subcontractors in percentage.In the study, two methods have been used to answer the purpose. The first consisted of semi-structured interviews with officials where they had to reflect if there were any problems that contributed to a worse identification and documentation of changes from the contracts, also how the relationship with the subcontractors affects how tough the case company had been with the legal provisions that exist. In the second method, the actual costs of changes in four selected projects were investigated and the most frequent changes from the subcontractors has been documented. All based on change order documentations from the case company´s projects.The results of the interviews showed that lack of communication, an equal understanding in agreements and a stressful workplace contributed to a worse identification and documentation of change orders. Furthermore, it was concluded that the case company often deviates from the legal provisions of changes, primarily to keep the production going and maintain good relations between the parties involved. At the same time, the results of the project investigation showed that the case company on average paid 6,1 % beyond the contract for change orders. What found to be the most recurring change orders from the subcontractors were relief works, something that the case company often, according to the informants, chose not to require compensation for.It is therefore reasonable for the case company to take charge for more work during the projects period, as long as it is legally fair. The subcontractors demanded compensation for relief works. The case company should therefore not refrain from compensation for such works.

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig. Dessutom ska denne ha förmågan att ta tag i uppkomna problem och lösa dessa omgående. Den ideala ledaren visar engagemang, inte bara för sina medarbetare utan även för uppgifterna och verksamheten i sin helhet. Vidare för denne dialog med sina medarbetare och är tydlig i sin kommunikation. Ledaren bör ha ett kontrollerat men ej avståndstagande kroppsspråk, kunna variera och anpassa sitt tonläge och samtalstempo efter rådande situation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund och problem I tidigare forskning inom organisering av ledning antas ofta ett perspektiv utifrån ledaren. Då det är medarbetarna som utgör större delen av organisationen kan ett sådant perspektiv utelämna betydande delar av området, vilka kan inkluderas i begreppet medarbetarskap. Medarbetarskap avser hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och det egna arbetet samt relationen till kollegor. Forskning visar att det är av vikt att förstå begreppet medarbetarskap i sitt kontextuella sammanhang. Medarbetarskapets beroende av det kontextuella sammanhanget är nära förenat med förändringar och följaktligen förändras också medarbetarskapet kontinuerligt. Dialog och möjligheten att träffas fysiskt ses som förutsättningar som påverkar medarbetarskapet, dessa förutsättningar ser vid distansarbete annorlunda ut. Förändringar i arbetssätt som uppkommit i samband med COVID-19 pandemin gör det således intressant att studera hur medarbetarskap kan bevaras vid rekommenderat distansarbete. Syfte och metod Studiens syfte har varit att öka förståelsen för förutsättningar som är viktiga för att bevara medarbetarskap vid distansarbete. En kvalitativ forskningsansats valdes för att skapa en ökad förståelse för begreppet. Det empiriska materialet samlades in genom elva semistrukturerade intervjuer och genomfördes på en kommunal HR-enhet. Val av metod möjliggjorde en ökad förståelse för viktiga förutsättningar som bevarar ett väl utvecklat medarbetarskap. Resultat och slutsats Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att studieobjektet har ett väl utvecklat medarbetarskap. Det framkommer också att medarbetarskapet hos studieobjektet har skapat goda förutsättningar vid övergången till digitala arbetssätt vid rekommenderat distansarbete. Studiens slutsats redogör för förutsättningar som förändrats vid rekommenderat distansarbete. En medvetenhet kring dessa förändrade förutsättningar kan leda till värdefulla insikter för att bevara medarbetarskap även vid distansarbete grundat i andra orsaker. / Background and problem In previous research on the organization of management, a perspective is often assumed based on the leader. Since the employees make up the majority of the organization, such a perspective can omit significant parts of the area, which can be included in the concept of co-workership. Co-workership refers to how employees handle the relationship with their employer and their own work as well as the relationship with colleagues. Research shows that it is important to understand the concept of co-workership in its full context. The dependency of the co-workership on the conceptual context is closely linked to changes and consequently, co-workership are also continuously changing. Dialogue and the opportunity to meet physically, are considered as prerequisites that affect co-workership, these conditions change during teleworking. Changes in working conditions caused by the COVID-19 pandemic, therefore makes it interesting to study how co-workership can be maintained during recommended teleworking. Purpose and method The purpose of this study was to increase the understanding of conditions that are important for maintaining co-workership in teleworking. A qualitative research approach was chosen to create an increased understanding of the concept. The empirical material was collected through eleven semi-structured interviews and conducted at a municipal HR unit. The choice of method enabled an increased understanding of important conditions that maintain a well-developed co-workership. Results and conclusion The results of our study, based on the empirical material and theory, show that the study object has a well-developed co-workership. It is also clear that the co-workership of the study object has created good conditions for the transition to digital working methods for recommended teleworking. The conclusions of the study describe the conditions that have changed during recommended telework. An awareness of these changed conditions can lead to valuable insights to preserve co-workership also in telework based on other causes.

Denna uppsats berör ämnet pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Pedagogers välmående är ett viktigt och omdiskuterat ämne idag. Fler och fler pedagogers hälsa blir allt sämre och sjukskrivningarna ökar. För att pedagogerna i förskolan ska kunna utföra ett bra jobb tillsammans med barnen krävs det pedagoger som mår bra och därför är det viktigt att undersöka pedagogernas egna upplevelser av deras arbetssituation. Arbetet har avgränsats och undersökts utifrån fyra olika områden i förskolan; arbetsmiljö, arbetsrelationer, ljudnivå och barngruppens storlek. Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Frågeställningen studien har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna i förskolan stress på sin arbetsplats i relation till barngruppens storlek, ljudnivåer, arbetsrelationer samt arbetsmiljön och organisation? Studien utgår från en kvantitativ undersökning baserad på en enkät som skickats ut i två grupper på Facebook. Studiens resultat visar att pedagogerna upplever att de är stressade på sitt arbete. Resultatet visar även ett samband mellan framförallt pedagogernas upplevda stress och barngruppernas storlek, ljudnivån på förskolan samt arbetsmiljön. Avgränsningen arbetsrelationer visade att de flesta pedagogerna i studien trivdes med sina kollegor och sin chef, dock upplevde de fortfarande att de var stressade. Resultatet av pedagogernas egna upplevelser visar att det finns ett problem kring pedagogers arbetssituationer som behöver tas på allvar för att pedagogernas välmående ska förbättras.