Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

Vänskapsrelationer inom arbetslivet är ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt är dessa relationer inte nödvändiga. Därför syftar denna studie att öka förståelsen för sociala relationers betydelse på arbetsplatser och varför vänskap uppkommer i en liten arbetsgrupp på ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar också varför vänskapen uppkommer genom att undersöka vad vänskapen har för betydelse för arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och formella roller. Studien är kvalitativ och sex intervjuer samt två deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är hermeneutiken, vilket innebär att den är baserad på informanternas subjektiva upplevelser och därefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget där materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas. Informanterna utgör basen i pyramiden och är bolagets ansikte utåt. Materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv: Collins interaktionsritualer, Asplunds sociala responsivitet, abstrakt och konkret socialitet samt kulturbiologin. Resultatet visar att vänskapen har en betydelsefull funktion för de involverade individerna. Det indikerar att individerna har svårt att hantera de problematiska situationerna och dess tillhörande emotioner som uppstår i arbetet, så som i kontakten med hyresgästerna. Dessa problematiker bearbetas inom gruppen då de starka sociala banden gör att de kan vända sig till varandra. Vänskapen genererar många positiva konsekvenser, så som en känsla av välbefinnande och ett fördelaktigt samarbete. Det kan därför argumenteras för att dessa positiva konsekvenser är den huvudsakliga drivkraften till att informanterna söker sig till varandra och varför vänskapen uppkommer.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen. Materialinsamlingen gjordes genom deltagande observation och kvalitativa intervjuer med några av företagets anställda. I resultatet som kommit fram genom vår analys visade det sig att två subgrupper med skilda kulturer fanns på företaget, i form av dag- och nattpersonal, där det förekom sociala relationer i olika stor utsträckning. Bland nattpersonalen var sådana relationer vanligare pga. att denna grupp hade fler pauser i arbetet, då de passade på att socialisera sig. Dessutom var de inte lika styrda av ledningen som dagspersonalen, vilket också inverkade på gruppernas förutsättningar att skapa sociala interaktioner. De teorier vi använde oss av för att analysera materialet ifrån är: Organisationskultur av Mats Alvesson, konkret socialitet och abstrakt socialitet av Johan Asplund, Interaktionsritualer av Collins och Rollteori av Erving Goffman. Genom en hermeneutisk utgångspunkt har vi kunnat förstå på vilket sätt det sociala är sammanvävt med arbetsrelationer, samt sociala relationers betydelse för människors välmående. Vår studie kan bidra med kunskap till framtida socialpsykologisk forskning genom att lyfta fram den sociala dimensionen på stressiga arbetsplatser i likhet med den vi studerat. Slutsatsen av vår analys var att sociala relationer förekom i de båda studerade grupperna, men att den var mer framträdande bland nattpersonalen tack vare deras arbetsmässiga förutsättningar och strävan efter att socialisera sig. / In our thesis, we have been exploring the organization structure at a taxi company and focused on the interaction between labor relations and social relations. A starting point was the experience of one of us that there were social relations prominent in some departments in this company. With the help from Asplund’s (1987) theory, we asked ourselves: How do the social relations at this company look? The purpose of this study has been to contribute with knowledge of how social and work relationships interact, the conditions for the emergence of social relationships and to create an understanding of the importance of a community at this company that we made the study at. The answer to the main question, using mainly an inductive approach and a social psychological perspective, we investigated how the organizational culture was reflected in the company and how it affects the relationships among the staff. Materials were collected through participant observations and through interviews with some of the company’s employees. Results that emerged from the analysis showed that two subgroups with distinct cultures existed at the company: day-and night staff, which had developed social relations to different extents. These types of relations were more common among the night staff, because this group had more breaks during working time, in which they took the chance to socialize. Furthermore, they were not as strictly managed as the day staff, which also affected both groups conditions to create social interactions. The theories we used to analyze the material found is: Organizational Culture by Mats Alvesson in concrete sociality and abstract sociality by Johan Asplund, Interaction Rituals of Collins and Role Theory of Ervin Goffman. Through a hermeneutic starting point, we have been able to understand how the social is integral to labor relations, and how social relations are important for human wellbeing. Our study may contribute with knowledge to future social psychological research by highlighting the social dimension of stressful jobs, like the one we studied. Our conclusion of the analysis was that social relations existed in both studied groups, but most prominent among the night staff, due to their work conditions and aspiration to socialize.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.

Denna kvalitativa studie uppmärksammar det aktuella begreppet företagsidentitet, där fokus riktas mot upplevelserna av denna under en organisatorisk förändring. Tidigare forskning visar hur styrkan i en företagsidentitet påverkar men även påverkas av graden av engagemang hos medarbetare gentemot organisationen samt känslan av tillhörighet. Forskningsfältet lyfter hur drastiska organisatoriska förändringar påverkar identiteten och processen av hur identitetsförändringar ser ut. I kontrast till de fall forskningsfältet tar upp undersöker denna studie ett företag som går igenom en successiv tillväxt vilket präglas av en optimistisk anda. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur den upplevda företagsidentiteten påverkas av den pågående expansionen på detta enskilda företag. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med både fält- och kontorsbaserad personal. För att analysera materialet har teorier ur det symbolisk interaktionistiska perspektivet valts, vilka baseras på sociologerna Randall Collins och Richard Jenkins. Resultatet av undersökningen visar på en upplevd stark företagsidentitet som upprätthålls genom en kollektiv delad mening av vad företaget är och vad det står för. Vidare upplevs expansionen påverka främst den sagda sammanhållningen och gruppdynamiken i organisationen. Det lyfts även hur expansionen har resulterat i ett behov för ett mer processtyrt förhållningssätt till arbetet med identiteten, och då främst sett till hur den interna kommunikationen i organisationen förs.

I denna uppsats undersöks gemenskap online, närmare bestämt studeras den socialainteraktion som sker via streaming på webbplatsen Twitch och gemenskapen den genererar. Syftet är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka till vilken grad och på vilket sätt gemenskapen skapas i frånvaron av fysiska möten. Detta med bakgrund av digitaliseringen av den moderna världen som i och med Covid-19 på ett drastiskt sätt gjort att människans närvaro online ökat ytterligare. Den metod som används är den etnografiska metoden där materialet inhämtas genom att observera streamingsessioner och de valda kanalernas presentationssidor. Det teoretiska angrepp som används för att undersöka frågan ärhuvudsakligen Randall Collins teori om interaktionsritualer med avstamp i Émile Durkheims teori om det kollektiva medvetandet och Erving Goffmans teori om interaktionsritualer. Resultatet av studien visar att genom att använda teorin skapas en förståelse för dynamiken och delarna i den som formar samhörighet och gemenskap. Det i sin tur ger ett intressant perspektiv på upptakten till att en grupp presenterar delad moral eller delade åsikter. Genom att flytta fokus från individ till situation skapas en mycket bättre förståelse för vad det är som egentligen sker. Drivkraften till agerande från individernas sida bottnar i den moral som situationen skapar, inte i individernas personliga värdegrund. När det gäller hur gemenskap skapas finns det tillvägagångssätt som innebär att spänningar och avstånd mellan olikagrupper växer. Det finns andra typer av gemenskap där den aspekten inte alls är lika framträdande. I de sammanhangen har de stora delarna i gemenskapens grund en betydligt mer positiv karaktär. I den gemenskap där spänningar mellan grupper får näring i processen skapas gemenskapen på bekostnad av någon annan, individ eller grupp. I den andra typen av gemenskap skapas den med en stark betoning på de positiva känslor en individ, grupp eller aktivitet tillför medlemmarna.

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer. Studien bygger på deltagande observation och intervjuer med tio äldre resenärer i två närtrafiksområden: Gubbängen/Svedmyra och Lidingö. Resultatet visar att de främst förekommande sociala interaktionsmönstren i närtrafiken är s.k. interpersonella ritualer som hälsnings- och konversationsritualer. De sociala relationerna mellan resenärerna kan beskrivas som s.k. svaga band och s.k. känslomässiga-sekundära relationer. Relationen till föraren upplevs som särskilt betydelsefull och kan beskrivas som s.k. känslomässig-sekundär relation. Närtrafikens offentliga rum kan beskrivas som en informell social mötesplats som delar många av den s.k. tredje platsens egenskaper och är en miljö där interaktionsritualer kan skapas. Resultatet ger ett visst stöd för att lyckade interaktionsritualer har ägt rum i närtrafiken.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Uppsatsen utgår från upptäckten av ett mönster i Collins teori om interaktionsritualer. Mönstret består i att flera av idéerna och begreppen som används i Collins teori kan förstås som upplevelser av likhet mellan de samspelande individerna. Baserat på upptäckten av detta mönster formuleras uppsatsens syfte. Syftet är att utveckla grunddragen till en ny teori om interaktionsritualer som förklarar interaktionsritualer utifrån individers upplevelser av likhet. För att uppfylla syftet diskuteras fyra aspekter av interaktionsritualer. I anslutning till den första aspekten presenteras en förklaring till varför individer som upplever likhet ger varandra stöd i sina interaktionsritualer. I diskussionen kring den andra aspekten presenteras begreppet likhetens upprymdhet, som visar hur individers upplevelse av likhet är avgörande för interaktionsritualers genererande av emotionell energi. Genom den tredje aspekten framställs en komplett beskrivning av likhetsteorin, som förklarar interaktionsritualer utifrån individers upplevelse av likhet. Slutligen, i diskussionen kring den fjärde aspekten av interaktionsritualer, prövas likhetsteorin mot empiriska studier. I uppsatsens avslutande avsnitt framhävs hur likhetsteorin ger viktiga bidrag till förståelsen av interaktionsritualer och förslag på vidare forskning presenteras. / The subject of the thesis originates in the discovery of a pattern in Collins’ theory of interaction rituals. The pattern indicates that several important ideas and concepts in Collins’ theory can be conceived as individuals’ experiences of similarity. Based upon the discovery of this pattern, the aim of the thesis is to develop the basic features of a new theory that explains interaction rituals by centering upon individuals’ experiences of similarity. In order to accomplish the aim, the essay discusses four aspects of interaction rituals. In connection to the first aspect, an explanation is presented that reveals why individuals who experience similarity give each other support in their interaction rituals. Discussing the second aspect, the concept of effervescence of similarity is presented, which explains why experiences of similarity are crucial for generating emotional energy in interaction rituals. When developing the third aspect, a complete description of similarity theory is presented. Similarity theory explains interaction rituals by referring to individuals’ experiences of similarity. Finally, in the discussion of the fourth aspect, similarity theory is tested against empirical research. The concluding sections argue for ways in which similarity theory may contribute considerably to the understanding of interaction rituals. Also, suggestions for further research are presented.