Sammanfattning Denna studie består av en kvalitativ undersökning grundad på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesutövare inom mellanmänskliga arbeten. Studien har som syfte att undersöka vad som kan uppkomma i ett mellanmänskligt arbete om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet, analyserat utifrån ett antal omedvetna socialpsykologiska processer med psykodynamisk ansats. Studien har också syftet att försöka förstå vad som minskar risken för att yrkesutövare ska utsätta klienter för dessa omedvetna processer på grund av utbrändhet. Resultatet av studien pekar på att det lättare kan uppkomma omedvetna socialpsykologiska processer i klientarbeten om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet. Studien indikerar också att det finns faktorer som anses minska risken för att yrkesutövare ska utsätta sina klienter för omedvetna processer på grund av utbrändhet. / Abstract This study consists of a qualitative study based on semi-structured interviews with five professionals in interpersonal work. The study aims to explore what can occur in an interpersonal work on the professional experience of burnout and analyzed using a number of unconscious social psychological processes with psychodynamic assaulted. The study also aims to try to understand what reduces the risk that practitioners will expose clients for these unconscious processes because of burnout. Results of the study indicate that it can more easily occur unconscious social psychological processes in client work if the practitioner suffers from burnout. The study also indicates that there are factors that are considered to reduce the risk that professionals will expose their clients to unconscious processes because of burnout. Keywords: Professionals, clients, interpersonal relationships, social psychological processes, mentalizing.

<p>This is a theoretical study of changing relations between men and women in the context of modernisation. Ideas derived from a general theoretical discussion will be illustrated by examples from countries that are going through societal changes affecting the lives of men and women; Uganda, Morocco and Mexico. Focus will be on connections between changes in the public sphere and interpersonal relations in the private sphere. One part examines certain effects of women’s increased participation in politics and in the workforce, concluding that these changes may cause conflicts with traditional values and consequently tensions in inter-gender relations. The following part examines sexuality and respectability in relation to societal changes where people’s material conditions change and attitudes are affected by information flows from other countries. The examples in this part illustrate how young people, especially women, feel trapped between the demands from their new reality and traditional norms about how to behave. I then go on to discuss power structures that affect women’s possibilities to live the lives they want and also how it may affect their values and interests. The concept of empowerment will be discussed as well as the indicators used to measure women’s empowerment. In this section I will also briefly explain development projects directed towards women and how they sometimes fail to capture all dimensions necessary.</p><p>The conclusions are that the definition of modernisation that I had when I started this work is not sufficient to understand the processes that people go through. It is important to understand that changes in people’s material conditions, their economic environment etc. are not always caused by, or even followed by, changes in attitudes, values and interpersonal relations. When societal changes do not come from within the society they will cause conflicts between norms that shape peoples perceptions and the demands from their new material environment. Another conclusion is that in measuring women’s empowerment we need to look at other factors besides economic and political participation, such as women’s status in the family and their control over their own bodies.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

This is a theoretical study of changing relations between men and women in the context of modernisation. Ideas derived from a general theoretical discussion will be illustrated by examples from countries that are going through societal changes affecting the lives of men and women; Uganda, Morocco and Mexico. Focus will be on connections between changes in the public sphere and interpersonal relations in the private sphere. One part examines certain effects of women’s increased participation in politics and in the workforce, concluding that these changes may cause conflicts with traditional values and consequently tensions in inter-gender relations. The following part examines sexuality and respectability in relation to societal changes where people’s material conditions change and attitudes are affected by information flows from other countries. The examples in this part illustrate how young people, especially women, feel trapped between the demands from their new reality and traditional norms about how to behave. I then go on to discuss power structures that affect women’s possibilities to live the lives they want and also how it may affect their values and interests. The concept of empowerment will be discussed as well as the indicators used to measure women’s empowerment. In this section I will also briefly explain development projects directed towards women and how they sometimes fail to capture all dimensions necessary. The conclusions are that the definition of modernisation that I had when I started this work is not sufficient to understand the processes that people go through. It is important to understand that changes in people’s material conditions, their economic environment etc. are not always caused by, or even followed by, changes in attitudes, values and interpersonal relations. When societal changes do not come from within the society they will cause conflicts between norms that shape peoples perceptions and the demands from their new material environment. Another conclusion is that in measuring women’s empowerment we need to look at other factors besides economic and political participation, such as women’s status in the family and their control over their own bodies.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några elevers upplevelser och reflektioner av dialog i helklass i språkundervisning. Urvalet bestod av åtta språkstuderande gymnasieelever i åldern 16–20 år. En semistrukturerad intervjuform användes med efterföljande fenomenologisk tolkning. Martin Bubers dialogfilosofi användes som dominerande teori och stöttades av Vygotskijs sociokulturella teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet i föreliggande studie visar att det inte är helt enkelt att ge en tydlig bild av vad som underlättar eller hindrar elever att delta mer i dialog, eller vilka metoder som underlättar eller hindrar dialog, däremot har eleverna många individuella tankar. En av de huvudsakliga slutsatserna som ändock går att framhålla, handlar om läraren. Eleverna i studien anser att läraren utgör en mycket viktig aspekt och att relationerna i klassrummet har en avgörande roll för att eleverna ska vilja delta i dialog eller inte.

Introduktion Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som orsakar försvagat immunförsvar. Personer som lever med HIV (PLHIV) har fått utstå mycket stigmatisering i form av diskriminering, våld och social isolering. För att på ett så bra sätt som möjligt kunna möta dessa patienter är det av stor vikt att undersöka och förstå hur de själva upplever bemötandet från vården.    Syfte Syftet var att undersöka hur personer som lever med HIV beskriver upplevelsen av bemötandet inom vården.  Metodbeskrivning Litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar granskats. Huvudresultat För många PLHIV så var en av de viktigaste delarna i ett gott bemötande att vårdpersonalen de mötte hade kunskap och erfarenhet av att jobba med HIV. När personalen var kompetent kände sig deltagarna trygga, väl omhändertagna och bemötta. De slapp oroa sig för irrelevanta och integritetskränkande frågor och kränkande behandling, vilket var något de upplevde från vårdpersonal som hade en bristande kunskap. Många PLHIV undviker att söka vård vid behov på grund av det dåliga bemötandet de fått vid tidigare tillfällen. Deltagare vittnar även om att de har nekats eller fått vänta lång tid på att få vård. Slutsats Bemötandet av PLHIV har förbättrats inom vården, men är fortfarande inte bra. Detta grundar sig troligtvis i en kunskapsbrist hos vårdpersonal som inte är vana att arbeta med PLHIV. Att bli illa bemött av vårdpersonal har orsakat att många PLHIV undviker att söka vård. Utbildning till vårdpersonal samt information till samhället behövs för att minska stigmatiseringen.

Bakgrund Bröstcancer drabbar omkring 8000 kvinnor i Sverige varje år och är därmed den mest förekommande cancersorten hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2019). För många kvinnor innebär diagnosen och behandlingen av bröstcancer förändringar i den sexuella hälsan samt samlivet, något som många kvinnor känner ett behov av att samtala kring. Det har dock visat sig att det finns en brist i form av osäkerhet och okunskap hos vårdpersonal för att kunna bemöta detta. Vilket i sin tur kan leda till ett onödigt lidande för kvinnor i situationen. Syfte Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av sexuell hälsa och samlevnad genom och efter behandling av bröstcancer. Metod Ett flertal databaser användes vid datainsamlingen i litteraturöversikten. Artiklar som var relevanta utifrån studiens syfte samt höll en tillräckligt hög kvalité kom sedan att ingå i resultatet. Samtliga artiklar var publicerade mellan 2013 och 2020, skrivna på engelska samt peer-reviewed. Datan bestod av artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats, även studier som tillämpat ”Mixed method” användes. Vid analysering av de 19 artiklar som inkluderas i resultatet tillämpades en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultat Hos kvinnor som genomgått en behandling av bröstcancer framgick ett flertal förändringar i den sexuella självkänslan, kroppsuppfattningen och samlivet. Dessa bidrog i sin tur till att kvinnor fick en försämrad sexuella hälsa som även kom att påverka deras förhållanden. En del av dessa förändringar tillkom på grund av sjukdomen i sig. Majoriteten uppstod dock till följd av diverse behandlingsformer. Slutsats Många kvinnor med bröstcancer drabbas till följd av sjukdomen och dess behandling av ett flertal sexuella förändringar. Detta bör sjuksköterskor vara medvetna om för att sedan kunna möta patientgruppen i samtalet kring ämnet.

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården finns det ibland behov av tvångsåtgärdersom direkt strider mot patientens autonomi och rättigheter.Syfte: Syftet är att lyfta fram och presentera erfarenheter och upplevelser hospatienter som utsatts för tvångsåtgärder under sin vistelse inom psykiatrisk vård.Metod: Litteraturgenomgång baserad på 10 vetenskapliga artiklar med enkvalitativmetod. Data samlades in genom Cinahl och PubMed. De utvaldaartiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Patienterna rapporterade olika typer av upplevelser av tvångsåtgärdersom nästan enhälligt föll under det negativa spektrumet, dessa negativaupplevelser var relaterade till deras tid under och efter tvångsåtgärden, denansträngande relationen mellan patient och vårdgivare och ytterligare faktorerrelaterade till hur tvångsåtgärden åtgärd upplevdes sådan och brist påkommunikation och stöd.Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visar på att flesta av patienternasupplevelser och erfarenheter av tvångsåtgärder beskrivs som negativa. För att ökachansen att patienten ska uppleva tvångsåtgärden som positiv enligt patientbehöver vårdpersonalen säkerställa att patienten är välinformerad, upplever sigdelaktig, har tillit till personalen genom att patienten känner sig respekterad, seddoch hörd.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Bakgrund: En psykossjukdom är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras med tillkommande symtom som vanföreställningar, hallucinationer samt förvirring. Vårdpersonal har generellt en sämre attityd mot patienter med psykossjukdomar och det finns begränsad med forskning om hur patienterna upplever detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på fem patografier. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren Graneheims modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier. Resultat: Analysen ledde fram till fyra kategorier och två underkategorier. Tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och patient, Bristen på information och förtroende, Negativa affekter och negativ tillvaro och Medmänsklighet från vårdpersonal med tillhörande underkategorier vikten av goda handlingar och bevarad värdighet och självbestämmande. Slutsats: Studien visade att patienterna hade delade upplevelser av att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården. De negativa upplevelserna var fler än de positiva. Det framkom dock ur de positiva upplevelserna att vårdpersonal som utgick från Joyce Travelbees human-to-human-relationship model, om än omedvetet, gjorde att patienterna och vårdpersonalen etablerade betydelsefulla vårdrelationer och att patienterna då fann en mening med att vara inlagda.