Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.

Bakgrund: 700 000 människor i Europa lever med någon form av stomi. I samband med en stomioperation kan kroppsuppfattningen förändras och därmed också attityden till sin egen kropp. Detta kan leda till problem med den sexuella hälsan i form av minskad lust, rädsla att samlaget ska orsaka smärta och att personen med en kolostomi kan känna sig mindre attraktiv. Det ingår i sjuksköterskans roll att samtala kring den sexuella hälsan men sjuksköterskorna kan uppleva detta problematiskt då ämnet kan anses vara känsligt och privat.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samtala kring sexuell hälsa med personer som har kolostomi.Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två stycken kategorier och sju stycken underkategorier. Kategorin samtalets innehåll fick tre stycken underkategorier när frågan ställs och om samtalet blir av, patientens upplevelser enligt sjuksköterskan och tips och råd. Kategorin faktorer som påverkar samtalet fick fyra stycken underkategorier så som ålder, genus, efterfrågar andra resurser och fokus på annat.Slutsats: Det rådde delade meningar gällande om samtal kring den sexuella hälsan tillhörde sjuksköterskeprofessionen eller inte. Samtalet var viktigt att ta upp men att det fanns brister som att sjuksköterskorna efterfrågade andra resurser. Det visade sig att det fanns olika faktorer som påverkade samtalet och ifall samtalet ägde rum eller inte. Faktorer så som patientens ålder, genus, miljön runt samtalet och även att sjuksköterskorna och patienterna fokuserade på annat. Slutligen förekom det funderingar på om denna studie är applicerbar på andra sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtinfarkt.

Prostatacancer är idag en av de vanligaste cancerformerna hos män i världen och en av de vanligaste dödsorsakerna hos cancerdrabbade män. Orsaksfaktorerna bakom prostatacancer är ännu inte fastställt. Prostatacancer och behandling medför psykiska och fysiska besvär vilket påverkar den sexuella hälsan hos männen.

Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

Bakgrund: Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige når ut till alla ungdomar och önskvärt är att den skulle påverka ungas sexuella hälsa positivt. Att ha goda kunskaper i sex- och samlevnadsfrågor stärker ungdomars självkänsla och främjar den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien bygger på individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-19 år, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre innebördsteman som beskriver ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: Att uppleva en bekväm eller obekväm undervisning, upplevelsen av att få behov och förväntningar tillfredsställda, att uppleva ämnet utifrån sin egen mognadsnivå. Slutsats: Ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan varierade beroende på vem som höll i undervisningen och dess förhållningssätt till ämnet. Undervisarens egna känslor inför ämnet speglade av sig på eleverna och kunde leda till känsla av pinsamhet och osäkerhet eller öka intresset och känna sig bekväm inför ämnet. Ungdomarna saknade diskussionerna om känslor, en mer detaljerad information/diskussion om olika sexuella aktiviteter och mer ingående om det motsatta könet. De sökte sig hellre till yrkeskategorier med tystnadsplikt än att diskutera privata frågor och problem med klasskompisar. / Background: Sexuality education in school reaches out to all adolescents. Good knowledge about sex and relationship issues will strengthen their self-esteem and promote sexual health.   Aim: The aim was to describe adolescents experiences of sexuality education in school.   Method: The study was conducted with a qualitative approach. It is based on interviews with adolescents between 16-19 years old and the material was analyzed by using a qualitative meaning analysis.   Results: The analysis revealed three categories: To experience a comfortable or uncomfortable teaching, the experience of getting needs and expectations satisfied, to experience the topic based on their own level of maturity.   Conclusion:  Adolescents experiences of sexuality education varied depending on the person who was teaching and its approach to the subject. The educator's own feelings about the topic could lead to a sense of embarrassment, insecurity, or inspire greater interest and enjoyment of the subject. The expectations and needs were not satisfied, adolescents missed discussions about feelings, more detailed information about different sexual activities and more detailed information about the opposite sex. Adolescents would prefer to ask questions and show concerns about the subject towards professionals with secrecy, rather than talk openly in front of their classmates.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

Bakgrund: Den sexuella hälsan är en stor del av patientens livskvalitet och en viktig aspekt i det holistiska synsättet. Många sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till sexuell dysfunktion. Studier visar att det finns ett samtalsbehov hos patienter gällande den sexuella hälsan. Trots behovet pekar studier på att ämnet inte lyfts av sjuksköterskan i den mån det behövs.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter om sexuell hälsa, samt vilka förutsättningar och barriärer som påverkade samtalet.Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed.Resultat: Resultatet består av fyra områden: kompetens, attityder, demografiska förhållanden och organisatoriska förhållanden. Sjuksköterskan var medveten om vilken effekt sjukdomen/behandlingen hade på patientens sexuella hälsa, men kände inte att hon hade rätt kompetens för att rådgöra patienten. Många sjuksköterskor ansåg att mer utbildning behövdes för att lyfta ämnet. Sexuell hälsa var tabubelagt och obekvämt att tala om. Organisatoriska brister gjorde att den sexuella hälsan inte fick det utrymme som var önskvärt.Diskussion: Det behövs mer utbildning, tydligare ansvarsfördelning på arbetsplatsen och ökad användning av samtalsmodeller. Sjuksköterskan behöver bryta de tabun som finns kring samtal om sexuell hälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat; Mastektomi kunde inverka på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet under lång tid. Kvinnor som genomgått mastektomi uppvisade påverkan på identitet och självkänsla samt i sin återhämtningsprocess. Kvinnor uppvisade även stress och rädsla, distansering och nedsatt sexuell hälsa i relation till omgivningen och framtid. Slutsats; Genom mer forskning kan hälso – och sjukvården ska ges ökade möjligheter att i omvårdnadsprocessen förstå och stödja drabbade kvinnor och deras närstående vid bröstcancersjukdom.

No description available.

No description available.