Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell. Metoden var en litteraturstudie inom området ”Hälsa och livskvalitet” på Karlstads Universitet, utförd utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I databassökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. För att artiklarna skulle vara med i litteraturstudien genomgick de tre urval, varav det sista var en kvalitetsgranskning. Tio artiklar besvarade syftet, varav tre hade kvalitativ design, fem kvantitativ och två mixad metod. Resultatet presenterades utifrån Ferrans et al. (2005) modell över hälsorelaterad livskvalitet, där upplevelserna kategoriseras i boxarna symtom, funktion, generellt hälsoperspektiv och övergripande livskvalitet. I resultatet redovisas hur symtomen smärta, sömnproblem och fatigue samt hur upplevelsen av förändrad kroppsbild påverkar den psykiska, fysiska och sociala funktionen och hur funktionspåverkan påverkar den generella hälsan och slutligen den övergripande livskvaliteten. Hälsorelaterad livskvalitet förbättrades vid avsaknad av symtom, en bra funktion och vid god generell hälsa. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en stomi. Påverkan var som mest påtaglig de första månaderna efter operation. Upplevelse av försämrad hälsorelaterad livskvalitet drabbade i större utsträckning kvinnor.

Bakgrund: 700 000 människor i Europa lever med någon form av stomi. I samband med en stomioperation kan kroppsuppfattningen förändras och därmed också attityden till sin egen kropp. Detta kan leda till problem med den sexuella hälsan i form av minskad lust, rädsla att samlaget ska orsaka smärta och att personen med en kolostomi kan känna sig mindre attraktiv. Det ingår i sjuksköterskans roll att samtala kring den sexuella hälsan men sjuksköterskorna kan uppleva detta problematiskt då ämnet kan anses vara känsligt och privat.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samtala kring sexuell hälsa med personer som har kolostomi.Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två stycken kategorier och sju stycken underkategorier. Kategorin samtalets innehåll fick tre stycken underkategorier när frågan ställs och om samtalet blir av, patientens upplevelser enligt sjuksköterskan och tips och råd. Kategorin faktorer som påverkar samtalet fick fyra stycken underkategorier så som ålder, genus, efterfrågar andra resurser och fokus på annat.Slutsats: Det rådde delade meningar gällande om samtal kring den sexuella hälsan tillhörde sjuksköterskeprofessionen eller inte. Samtalet var viktigt att ta upp men att det fanns brister som att sjuksköterskorna efterfrågade andra resurser. Det visade sig att det fanns olika faktorer som påverkade samtalet och ifall samtalet ägde rum eller inte. Faktorer så som patientens ålder, genus, miljön runt samtalet och även att sjuksköterskorna och patienterna fokuserade på annat. Slutligen förekom det funderingar på om denna studie är applicerbar på andra sjukdomstillstånd som exempelvis hjärtinfarkt.

<p>Abstrakt</p><p>I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser.</p><p>Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.</p>

Abstrakt I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.

Bakgrund: Allvarliga tarmsjukdomar kan leda till svåra besvär som personer inte står ut med och då är tarmstomi en lösning för att bli av med besvären och göra livet enklare för personerna. Tarmstomi innebär att det via en operation görs en öppning i magen så att en bit av tarmen sticker ut ur magen där avföring kommer ut och samlas i en specifik påse som sitter fast med klister. Att hantera påsarna som kontinuerligt behöver tömmas och bytas ut kan vara en stor utmaning för många personer. I samband med att personer får tarmstomi uppkommer även psykiska och sociala svårigheter som blir en utmaning i livet. Det är sjuksköterskans uppgift att med utbildning och stöd hjälpa personerna att bli självständiga med att hantera samtliga problem för att nå en god hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie med narrativt förhållningssätt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med enbart kvalitativ ansats och publicerade i databasen Pubmed.Huvudresultat: Upplevelserna av att ha tarmstomi varierar från person till person där en del personer ser tarmstomi som en befrielse från de mycket svåra besvär som de har haft tidigare och andra ser tarmstomi som ett straff för livet. Den första tiden med tarmstomi är svårast då det tar tid för personerna att vänja sig vid alla förändringar som sker med stomin och lära sig att hantera dem. Slutsats: Personer som har tarmstomi står inför psykiska, sociala och fysiska utmaningar som de ofta behöver hjälp med och där har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd till dem för att underlätta och främja deras liv. Att personerna ändrar sin syn på stomin från att vara negativ till att bli positiv har visat sig ha en stor betydelse för deras möjlighet till att snabbt och effektivt återgå till ett normalt liv. Konsekvensen av stomi blir ofta att personer isolerar sig från samhället och därmed är stöd från vänner och familj avgörande för en god hälsa

Begreppet stomi härstammar från grekiska ordet stoma och definieras som mun eller öppning. Det finns olika varianter av stomier, men av alla stomier som utförs i Norden utgör kolostomier cirka 60% av dessa. Det kirurgiska ingreppet som används kallas för Hartmanns operation som innebär att den sjuka delen av tjocktarmen avlägsnas och resterande delen av tarmen konstrueras till en kolostomi. Syfte var att belysa personers upplevelser av en kolostomi. Metoden hade ett induktivt förhållningssätt och resultatartiklarna var kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Utifrån dataanalysen presenterades fyra huvudkategorier personers upplevelser av försämrad livskvalité, personers upplevelser av sociala relationer, personers upplevelser av otillräcklig information och personers upplevelser av livsstilsförändringar samt fyra subkategorier, upplevelser av osäkerhet i sociala sammanhang, upplevelser av nära relationer i samband med en kolostomi, att anpassa sina kläder och att anpassa sin kost. Resultatet beskrev att personerna upplevde en försämrad livskvalitet i förhållande till begränsningar i vardagen, påverkan på sociala relationer, livsstilsförändringar och brist på information från vårdgivare. Litteraturstudien kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för personers upplevelser av en kolostomi. / The word ostomy originates from the Greek word stoma and is defined as mouth or opening. There are different types of stomas, but out of all stomas in Scandinavia approximately 60% of these are colostomies. The procedure that is used for colostomies is called Hartmann's surgery, which means that the diseased part of the intestine is removed and the remaining part is constructed as a colostomy. The aim was to illustrate people’s experiences of a colostomy. The method was based on an inductive approach and qualitative articles. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The findings of this study resulted in four main categories, people's experiences of deteriorated quality of life, people's experiences of social relationships, people's experiences of insufficient information and experiences of lifestyle changes and four subcategories, experiences of insecurity in social contexts, experiences of close relationships in relation to a colostomy, to adapt their clothes and to adapt their diet. In conclusion, the results described low quality of life related to limitations in the daily life, impact on social relationships, lifestyle changes and lack of information from healthcare providers. This literature study can contribute in deeper knowledge and understanding of people’s experiences of a colostomy.

Introduktion: Vid en skada eller sjukdom i mag-tarmkanalen kan inläggning av stomi behövas. Genom kirurgi skapas en öppning mellan tarm och bukväggen och därmed skapar man en ny tömningsväg - en så kallad stomi. För att personer ska kunna axla tillvaron med en stomi krävs det att sjuksköterskan har adekvata kunskaper om stomiutrustning, stomivård, hur det är att leva med stomi och stomikomplikationer. Sjuksköterskans roll är att hjälpa och undervisa personer som är i en krissituation på grund av sjukdom och medicinsk behandling.   Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med stomi.   Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa.   Huvudresultat: Resultatet visade att stomiopererade upplevde en förändrad syn på sin kroppsbild, de hade komplikationer som läckage och okontrollerbara gasavgångar som upplevdes med skam och en förlust av kontroll. Detta upplevdes inverka på det sociala livet som påverkats drastiskt och bidrog till att många isolerade sig under den första perioden efter stomikirurgin, medan andra upplevde det som en positiv förändring som skapat en stabilare vardag och ett socialare liv. Det upplevdes en oro för hur den förändrade kroppen skulle påverka eventuella partners. Bristen på information upplevdes påverka egenvårdshanteringen när de senare återgick till hemmet. Kost och aktiviteter upplevdes förändras efter de fått stomin.   Slutsats: Att få en stomi upplevdes som en stor förändring i varje persons liv. De påverkades på många olika sätt och det blev för många en upplevelse av begränsning i kroppsuppfattning, sexualitet, egenvård och socialt. Ofta upplevdes rädsla, oro och skam. Studier visar att stöd, information och kunskap underlättar för personer att anpassa sig till livet med stomi. Sjuksköterskan kan i sin yrkesprofession genom att ha kunskap om detta, bemöta dessa personer med en bättre förståelse för hur upplevelsen av att leva med stomi hanteras.

Bakgrund: Användare av stomi ökar drastiskt varje år. Personer som lever med en stomi upplever förändringar i kroppsfunktionen och därmed en förändring i det dagliga livet. Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt vilket kan påverka hur väl en individ kan acceptera sin stomi.   Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser om hur en permanent kolostomi kan förändra det dagliga livet.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: svårigheter med att återgå till en vardag, att känna sig annorlunda, hantera förändringar efter stomi. Acceptans är en nyckelfaktor för att kunna hantera de förändringar som medföljer i det dagliga livet. Det framkom även att en förändrad kroppsbilden resulterade i ett försämrat sexliv.  Slutsats: Vanliga upplevelser som uppstod var rädsla och skam. Stomin har även påverkat synen på både kroppsbilden och dess funktion, vilket påverkade deras sexuella relationer och sociala liv. Personer som erhåller en stomi drabbas av en omställning som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Stödjande resurser behövs för att vägleda de drabbade i transitionen för att bidra till en snabbare återvändning till den normala vardagen där egenvård är välfungerade. Upplevelserna som presenteras i studien kan bidra med ökad förståelse och värdefull kunskap hos sjuksköterskor vilket kan möjliggöra en trygg och god omvårdnad.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

Det är 43000 som lever med stomi i Sverige sedan 2015 och antalet ökar varje år då det gäller båda könen. Stomioperation kan leda till förändringar i personens liv och svårigheter att hantera livet. Att få stomi innebär att förlänga livslängden, förbättra livskvaliteten och hjälpa personer att återvända till ett vanligt liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi där fokus ligger på kolostomi och ileostomi. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Dataanalysen utförd enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Analysen resulterade i 5 slut kategorier: Att kunna sköta sin stomi självständig, Att kunna anpassa sig till det nya livet, att känna sig isolerad och begränsad, leva i en förändrad kropp, att behöva få hjälp och stöd samt tillräcklig information. Resultat visade att personer som lever med stomin har svårighet att sköta stomin själva och har önskan att kunna sköta densjälv. Det var svårt för personer som har stomin att kunna anpassa sig till det nya livet vilket begränsade personers dagliga och sociala liv eftersom många ser stomin som främmande på kropp därför uppfatta sin kropp som förändrad. Personer hade ekonomiska problem som tillkom efter operationsresultat. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma på personer som lever med stomi eftersom de har en tendens att isolera sig vilket påverkar den sociala relationen.