Bakgrund: Allvarliga tarmsjukdomar kan leda till svåra besvär som personer inte står ut med och då är tarmstomi en lösning för att bli av med besvären och göra livet enklare för personerna. Tarmstomi innebär att det via en operation görs en öppning i magen så att en bit av tarmen sticker ut ur magen där avföring kommer ut och samlas i en specifik påse som sitter fast med klister. Att hantera påsarna som kontinuerligt behöver tömmas och bytas ut kan vara en stor utmaning för många personer. I samband med att personer får tarmstomi uppkommer även psykiska och sociala svårigheter som blir en utmaning i livet. Det är sjuksköterskans uppgift att med utbildning och stöd hjälpa personerna att bli självständiga med att hantera samtliga problem för att nå en god hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie med narrativt förhållningssätt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med enbart kvalitativ ansats och publicerade i databasen Pubmed.Huvudresultat: Upplevelserna av att ha tarmstomi varierar från person till person där en del personer ser tarmstomi som en befrielse från de mycket svåra besvär som de har haft tidigare och andra ser tarmstomi som ett straff för livet. Den första tiden med tarmstomi är svårast då det tar tid för personerna att vänja sig vid alla förändringar som sker med stomin och lära sig att hantera dem. Slutsats: Personer som har tarmstomi står inför psykiska, sociala och fysiska utmaningar som de ofta behöver hjälp med och där har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd till dem för att underlätta och främja deras liv. Att personerna ändrar sin syn på stomin från att vara negativ till att bli positiv har visat sig ha en stor betydelse för deras möjlighet till att snabbt och effektivt återgå till ett normalt liv. Konsekvensen av stomi blir ofta att personer isolerar sig från samhället och därmed är stöd från vänner och familj avgörande för en god hälsa

Bakgrund: En stomi från tunntarmen benämns ileostomi och är ett resultat av ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av tjocktarmen tagits bort. Att leva med en ileostomi kan både leda till fysisk och psykisk påverkan på patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med en ileostomi. Metod: En litteraturstudie har genomförts för att sammanställa aktuell forskning. Totalt har fyra kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar inkluderats till resultatet och analyserats med en integrerad analys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: förändrad självbild, förändrade relationer till andra, komplikationer och behandling samt kontakten med sjukvården. En ileostomi kan ge en försämrad kroppsbild som påverkar patienters upplevelser av sig själva negativt. Osäkerhet uppstod inför att avslöja ileostomin för andra och då upplevde patienter påverkan på relationer. Komplikationer upplevdes försämra välbefinnandet. Sjukvården var viktig för patienters upplevelser av välbefinnande. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med en ileostomi varierar och kan vara både positiva och negativa. Kroppsbilden påverkas och patienter kan känna sig onaturliga. Patienter upplevde osäkerhet när sjuksköterskor visade avsky mot ileostomin, medan välbefinnande uppstod när sjuksköterskor var medkännande. / Background: A stoma from the small intestine is called an ileostomy and is a result of a surgical procedure where all or parts of the large intestine has been removed. Living with an ileostomy might entail physical and mental problems for the patient. Aim: The aim was to illuminate patients experiences of living with an ileostomy. Method: A literature study has been conducted to compile current research. In total, four qualitative and four quantitative articles have been included in the results and analyzed with integrated analysis Results: The result is presented in four categories: changed selfimage, changed relationships with others, complications and treatment, contact with healthcare. An ileostomy can cause a deteriorated body image that adversely affects the patient's experiences. Uncertainty arose in order to reveal the ileostomy to others and then patients experienced the impact on relationships. Complications of the ileostomy was found to impair well-beeing. Healthcare was important for patients' experiences of well-being. Conclusion: Patients' experiences of living with an ileostomy vary and may be both positive and negative. The body image is affected and patients may feel unnatural. Patients experienced insecurity when nurses showed disgust towards their ileostomy, while well-beeing aroused when nurses were compassionate.

Introduktion: Vid en skada eller sjukdom i mag-tarmkanalen kan inläggning av stomi behövas. Genom kirurgi skapas en öppning mellan tarm och bukväggen och därmed skapar man en ny tömningsväg - en så kallad stomi. För att personer ska kunna axla tillvaron med en stomi krävs det att sjuksköterskan har adekvata kunskaper om stomiutrustning, stomivård, hur det är att leva med stomi och stomikomplikationer. Sjuksköterskans roll är att hjälpa och undervisa personer som är i en krissituation på grund av sjukdom och medicinsk behandling.   Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med stomi.   Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa.   Huvudresultat: Resultatet visade att stomiopererade upplevde en förändrad syn på sin kroppsbild, de hade komplikationer som läckage och okontrollerbara gasavgångar som upplevdes med skam och en förlust av kontroll. Detta upplevdes inverka på det sociala livet som påverkats drastiskt och bidrog till att många isolerade sig under den första perioden efter stomikirurgin, medan andra upplevde det som en positiv förändring som skapat en stabilare vardag och ett socialare liv. Det upplevdes en oro för hur den förändrade kroppen skulle påverka eventuella partners. Bristen på information upplevdes påverka egenvårdshanteringen när de senare återgick till hemmet. Kost och aktiviteter upplevdes förändras efter de fått stomin.   Slutsats: Att få en stomi upplevdes som en stor förändring i varje persons liv. De påverkades på många olika sätt och det blev för många en upplevelse av begränsning i kroppsuppfattning, sexualitet, egenvård och socialt. Ofta upplevdes rädsla, oro och skam. Studier visar att stöd, information och kunskap underlättar för personer att anpassa sig till livet med stomi. Sjuksköterskan kan i sin yrkesprofession genom att ha kunskap om detta, bemöta dessa personer med en bättre förståelse för hur upplevelsen av att leva med stomi hanteras.

Abstract Background: Ileostomy is done through a surgical procedure, where part of the small intestine is opened and passed through the abdominal wall to create an opening. Patients with an ileostomy can experience complications and problems that affect their lives, regardless of whether the ileostomy is temporary or permanent. The nurse must teach the patient to understand how the ostomy bag is cleaned and what material aids could be added. It is important that the nurse gives the patient dietary recommendations that are suitable, to avoid troublesome conditions such as constipation, diarrhea or a bloated stomach. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. Aim: The purpose was to shed light on patients' experiences of an ileostomy. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach and included eight scientific articles. Results: The results revealed three categories that made up patients' experiences of living with an ileostomy; Experiences of altered physical well-being, Experiences of altered psychological well-being and Experiences of altered social well-being. Conclusion: The patients felt that the ileostomy had affected their lives, both physically and psychologically as well as socially. The ileostomy caused changes in the patients' bodies and appearance, which led to a negative view of the ileostomy itself. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. / Bakgrunden: Ileostomi görs genom ett kirurgiskt ingrepp, där en del av tunntarmen öppnas och förs genom bukväggen för att få fram en öppning. Patienter med ileostomi kan uppleva komplikationer och problem som påverkar livet, oavsett om ileostomin är tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan måste lära patienten att förstå hur stomipåsen rengörs och vilka materiella hjälpmedel som skulle kunna tillkomma. Det är viktigt att sjuksköterskan ger patienten kostrekommendationer som är lämplig, för att undvika besvärande tillstånd som förstoppning, diarré eller uppblåst mage. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter. Syftet: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av en ileostomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som utgjorde patienters upplevelser av att leva med ileostomi; Upplevelser av förändrat fysiskt välbefinnande, Upplevelser av förändrat psykiskt välbefinnande och Upplevelser av förändrat socialt välbefinnande. Konklusion: Patienterna upplevde att ileostomin hade påverkat deras liv, både fysiskt och psykiskt samt socialt. Ileostomin medförde förändringar i patienternas kroppar och utseende vilket ledde till en negativ syn på den själva. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

Bakgrund: För varje år ökar antalet personer i Sverige som får en stomi. Olika sjukdomar och orsaker kan leda till en ileostomi som kan antingen vara tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan har ett ansvar för patienter med ileostomi genom att ge omvårdnad, utbildning och information av hög kvalité. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha en ileostomi. Metod: Genomförandet av litteraturstudien skedde med induktiv ansats. Resultatartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att bilda resultatet. Olika teman formades som delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier som belyste patienters upplevelser av en ileostomi: “Stomins inverkan på det fysiska välbefinnandet”, “Stomins inverkan på det psykiska välbefinnandet” och “Stomins inverkan på det sociala välbefinnandet”. Ileostomin hade en stor påverkan på patienters liv och anpassningsförmågan kunde se olika ut från individ till individ. Patienterna upplevde att det var viktigt med emotionellt stöd från närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Konklusion: Patienter med ileostomi behöver en ständig uppföljning av hälso- och sjukvårdspersonal. Stöd och information kan hjälpa patienterna att hantera och anpassa sig till sin ileostomi lättare. / Background: The number of people with a stoma increases for every year. Various diseases and causes can lead to an ileostomy, whether it is temporary or permanent. The nurse has a responsibility for patients with ileostomy by providing high quality nursing care, education and information. Aim: The aim was to highlight patient’s experiences with having an ileostomy. Method: The implementation of the literature study took place with an inductive approach. Result articles with both qualitative and quantitative methods were used to form the result. Various themes were formed which were divided into categories. Results: The result formed three categories that highlighted patients' experiences of an ileostomy: “The impact of ostomy on physical well-being”, “The impact of ostomy on psychological well-being” and “The impact of ostomy on social well-being”. The ileostomy had a major impact on patients' lives and the ability to adapt to it could look different from individual to individual. The patients felt that it was important to have emotional support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Patients with an ileostomy need constant follow-up by healthcare professionals. Support and information can help patients manage and adapt easier to their ileostomy.

Det är 43000 som lever med stomi i Sverige sedan 2015 och antalet ökar varje år då det gäller båda könen. Stomioperation kan leda till förändringar i personens liv och svårigheter att hantera livet. Att få stomi innebär att förlänga livslängden, förbättra livskvaliteten och hjälpa personer att återvända till ett vanligt liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi där fokus ligger på kolostomi och ileostomi. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Dataanalysen utförd enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Analysen resulterade i 5 slut kategorier: Att kunna sköta sin stomi självständig, Att kunna anpassa sig till det nya livet, att känna sig isolerad och begränsad, leva i en förändrad kropp, att behöva få hjälp och stöd samt tillräcklig information. Resultat visade att personer som lever med stomin har svårighet att sköta stomin själva och har önskan att kunna sköta densjälv. Det var svårt för personer som har stomin att kunna anpassa sig till det nya livet vilket begränsade personers dagliga och sociala liv eftersom många ser stomin som främmande på kropp därför uppfatta sin kropp som förändrad. Personer hade ekonomiska problem som tillkom efter operationsresultat. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma på personer som lever med stomi eftersom de har en tendens att isolera sig vilket påverkar den sociala relationen.

Bakgrund: En enterostomi är en kirurgisk skapad öppning i bukväggen som används för att omleda tarmens innehåll. Enterostomioperation kan bli aktuell vid sjukdom eller skada och kan vara temporär eller permanent. Att få en enterostomi kan upplevas omvälvande och ställa stora krav på personen som genomgår denna förändring. Syfte: Att beskriva personers upplevelse, före och efter, enterostomioperation. Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed där 15 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Båda analyserna resulterade i fem kategorier vardera som beskrev personers upplevelse av tiden innan respektive efter enterostomioperationen. Kategorierna som framkom innan operationen var: att känna begränsningar och smärta relaterade till sjukdomen före operation, att känna hopplöshet, oro och förtvivlan inför livet med stomi, att tvingas acceptera att operation behövde ske, att ta stöd från sjukvårdspersonal, anhöriga och andra med stomi samt att hitta hopp och strategier. Kategorier som framkom om tiden efter operationen var: att får ett förändrat vardagsliv och att känna oro införframtiden, att uppleva övergivenhet, lidande och förtvivlan, att isolera sig och förlora sociala kontakter, att stöd och information upplevdes som tryggt och viktigt, att hitta strategier och tvingas till acceptans. Slutsats: Litteraturstudien visar att pre- och postoperativt stöd i form av praktisk och teoretisk information behöver utvecklas. För att främja anpassning och acceptans av enterostomin och underlätta en återgång till tidigare nivåer av livskvalitet och självständighet är det av yttersta vikt att erbjuda personligt anpassat stöd för både patienter och deras närstående.

Bakgrund Skada eller sjukdom i mag- och tarmkanalen kan leda till att det utsatta området av tarmen behöver avlastas, varav en stomi appliceras, antingen tillfälligt eller permanent. Stomin ersätter kroppens naturliga tarmfunktion vilket gör att patienten förhoppningsvis kan fortsätta leva ett obehindrat liv.   Syfte  Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur patienters upplevda livskvalitet påverkas av tarmstomier.   Metod I denna deskriptiva litteraturstudie användes kvalitativa originalartiklar, tagna från databaser som PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades enligt “bedömning av studier med kvalitativ metodik” och avgjorde artiklarnas risk för bias. Vid analys av resultatet användes analysmodellen av Popenoe, där teman skapades och lade grunden för resultatets struktur.  Resultat Fem kategorier identifierades. Dessa beskriver hur individen upplevde sin livskvalitet. Kontroll över sitt liv innebar hur deltagarna behövde planera sitt liv efter stomin. Emotionellt välbefinnande involverade oro, ångest och depression orsakat av läckage, förändrad kroppsbild och rädsla för exponering. Socialt välbefinnande beskrevs som isolering på grund av stomins främmande roll och det materiella välbefinnandet påverkades av förändrade jobbsituationer. Många av deltagarna i studierna upplevde att deras fysiska kapacitet försämrades efter deras stomioperation, vilket beskriver det fysiska välbefinnandet.   Slutsats Stomi är en stor livsförändring och kan påverka sin självbild, relationer och fysiska förmågor. Hur livskvaliteten påverkas beror på hur väl individen anpassar sig till sin stomi i relation till välbefinnandet. Att ha en god vårdkontakt kan eventuellt främja en god upplevelse av livskvalitet vilket innefattar möjligheten att kunna leva ett obehindrat liv. / Background Injury or disease in the gastrointestinal tract can lead to the need for the exposed area of the intestine to be surgically removed, of which a stoma is applied, either temporarily or permanently. The stoma replaces the body´s natural bowel function, which means that the patient hopefully can continue to live a normal life.  The aim The purpose of this literature study is to examine the perceived quality of lives affected by intestinal ostomies.  Method In this descriptive literature study, qualitative, original articles were taken from databases such as PubMed and CINAHL. When analyzing the results, the analysis of Popenoe was used, where themes were created which laid the foundation of the structure of the results. ResultsFive categories were identified. These described how the individual´s experienced their quality of life. The control over their lives described how the participants needed to plan their everyday lives after their stoma. Emotional well-being involved anxiety caused by leakage, altered body image and fear of exposure of the stoma. Social well-being was explained as isolation because of the stomata's foreign role, and material well-being was affected by changed job situations. Many of the participants in the studies, experienced physical capacity deteriorating after their stoma surgery, which describes their physical well-being.  Conclusion Having an ostomy is life-changing and can affect one's self–image, relationships and physical abilities. How the quality of life is affected depends on how well the individuals adapt to their stoma in relation to their well-being. Having a good care contact can possibly promote a good experience of the quality of life.