Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 63-69).

No description available.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin-Madison. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 109-112).

Thesis (M.S.)--Boston University

The purpose of this thesis is to analyze various aspects of quality of life and to determine if there is a difference in quality of life offered by a conventional ileostomy versus a continent ileostomy. An instrument was developed to measure several factors thought to influence quality of life as well as several structural/demographic variables. This instrument was designed for persons with a conventional ileostomy and was modified for persons who had undergone conversion surgery from conventional to continent ileostomy. Analysis of variance was performed to determine differences in quality of life for persons with a conventional, conversion, or original continent ileostomy. In addition to an overall quality of life measure, measures for specific areas: self esteem, family relationships, marriage relationships and a composite measure, were tested. No difference was detected for the three types of ileostomy for these variables. Analysis of variance was also performed on variables measuring specific aspects of life such as social activities and travel. This identified several differences in the ileostomy types which the analysis of the more general variables failed to detect. Those who had conversion surgery from conventional to continent ileostomies answered each question twice, comparing life with no ileostomy to life with a conventional, then comparing life with a conventional ileostomy to life with a continent. Three analyses were performed on the resulting data: sign test, chi-square test, and Fisher's exact test. The use of these three tests showed differences in results concerning quality of life and differences in the statistical power of the tests. Both aspects are discussed. Significant improvement in quality of life for almost every aspect tested was seen for this group. Finally, principal component analysis was applied to the set of variables measuring specific aspects of quality of life and several new variables developed from the resulting factors. Analysis of variance was performed on these, as well as the original quality of life measures to determine which of the structural/demographic variables had an effect on quality of life.

Bakgrund: En stomi från tunntarmen benämns ileostomi och är ett resultat av ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av tjocktarmen tagits bort. Att leva med en ileostomi kan både leda till fysisk och psykisk påverkan på patienter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med en ileostomi. Metod: En litteraturstudie har genomförts för att sammanställa aktuell forskning. Totalt har fyra kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar inkluderats till resultatet och analyserats med en integrerad analys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: förändrad självbild, förändrade relationer till andra, komplikationer och behandling samt kontakten med sjukvården. En ileostomi kan ge en försämrad kroppsbild som påverkar patienters upplevelser av sig själva negativt. Osäkerhet uppstod inför att avslöja ileostomin för andra och då upplevde patienter påverkan på relationer. Komplikationer upplevdes försämra välbefinnandet. Sjukvården var viktig för patienters upplevelser av välbefinnande. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med en ileostomi varierar och kan vara både positiva och negativa. Kroppsbilden påverkas och patienter kan känna sig onaturliga. Patienter upplevde osäkerhet när sjuksköterskor visade avsky mot ileostomin, medan välbefinnande uppstod när sjuksköterskor var medkännande. / Background: A stoma from the small intestine is called an ileostomy and is a result of a surgical procedure where all or parts of the large intestine has been removed. Living with an ileostomy might entail physical and mental problems for the patient. Aim: The aim was to illuminate patients experiences of living with an ileostomy. Method: A literature study has been conducted to compile current research. In total, four qualitative and four quantitative articles have been included in the results and analyzed with integrated analysis Results: The result is presented in four categories: changed selfimage, changed relationships with others, complications and treatment, contact with healthcare. An ileostomy can cause a deteriorated body image that adversely affects the patient's experiences. Uncertainty arose in order to reveal the ileostomy to others and then patients experienced the impact on relationships. Complications of the ileostomy was found to impair well-beeing. Healthcare was important for patients' experiences of well-being. Conclusion: Patients' experiences of living with an ileostomy vary and may be both positive and negative. The body image is affected and patients may feel unnatural. Patients experienced insecurity when nurses showed disgust towards their ileostomy, while well-beeing aroused when nurses were compassionate.

Introduktion: Vid en skada eller sjukdom i mag-tarmkanalen kan inläggning av stomi behövas. Genom kirurgi skapas en öppning mellan tarm och bukväggen och därmed skapar man en ny tömningsväg - en så kallad stomi. För att personer ska kunna axla tillvaron med en stomi krävs det att sjuksköterskan har adekvata kunskaper om stomiutrustning, stomivård, hur det är att leva med stomi och stomikomplikationer. Sjuksköterskans roll är att hjälpa och undervisa personer som är i en krissituation på grund av sjukdom och medicinsk behandling.   Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med stomi.   Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa.   Huvudresultat: Resultatet visade att stomiopererade upplevde en förändrad syn på sin kroppsbild, de hade komplikationer som läckage och okontrollerbara gasavgångar som upplevdes med skam och en förlust av kontroll. Detta upplevdes inverka på det sociala livet som påverkats drastiskt och bidrog till att många isolerade sig under den första perioden efter stomikirurgin, medan andra upplevde det som en positiv förändring som skapat en stabilare vardag och ett socialare liv. Det upplevdes en oro för hur den förändrade kroppen skulle påverka eventuella partners. Bristen på information upplevdes påverka egenvårdshanteringen när de senare återgick till hemmet. Kost och aktiviteter upplevdes förändras efter de fått stomin.   Slutsats: Att få en stomi upplevdes som en stor förändring i varje persons liv. De påverkades på många olika sätt och det blev för många en upplevelse av begränsning i kroppsuppfattning, sexualitet, egenvård och socialt. Ofta upplevdes rädsla, oro och skam. Studier visar att stöd, information och kunskap underlättar för personer att anpassa sig till livet med stomi. Sjuksköterskan kan i sin yrkesprofession genom att ha kunskap om detta, bemöta dessa personer med en bättre förståelse för hur upplevelsen av att leva med stomi hanteras.

No description available.

Abstract Background: Ileostomy is done through a surgical procedure, where part of the small intestine is opened and passed through the abdominal wall to create an opening. Patients with an ileostomy can experience complications and problems that affect their lives, regardless of whether the ileostomy is temporary or permanent. The nurse must teach the patient to understand how the ostomy bag is cleaned and what material aids could be added. It is important that the nurse gives the patient dietary recommendations that are suitable, to avoid troublesome conditions such as constipation, diarrhea or a bloated stomach. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. Aim: The purpose was to shed light on patients' experiences of an ileostomy. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach and included eight scientific articles. Results: The results revealed three categories that made up patients' experiences of living with an ileostomy; Experiences of altered physical well-being, Experiences of altered psychological well-being and Experiences of altered social well-being. Conclusion: The patients felt that the ileostomy had affected their lives, both physically and psychologically as well as socially. The ileostomy caused changes in the patients' bodies and appearance, which led to a negative view of the ileostomy itself. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. / Bakgrunden: Ileostomi görs genom ett kirurgiskt ingrepp, där en del av tunntarmen öppnas och förs genom bukväggen för att få fram en öppning. Patienter med ileostomi kan uppleva komplikationer och problem som påverkar livet, oavsett om ileostomin är tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan måste lära patienten att förstå hur stomipåsen rengörs och vilka materiella hjälpmedel som skulle kunna tillkomma. Det är viktigt att sjuksköterskan ger patienten kostrekommendationer som är lämplig, för att undvika besvärande tillstånd som förstoppning, diarré eller uppblåst mage. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter. Syftet: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av en ileostomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som utgjorde patienters upplevelser av att leva med ileostomi; Upplevelser av förändrat fysiskt välbefinnande, Upplevelser av förändrat psykiskt välbefinnande och Upplevelser av förändrat socialt välbefinnande. Konklusion: Patienterna upplevde att ileostomin hade påverkat deras liv, både fysiskt och psykiskt samt socialt. Ileostomin medförde förändringar i patienternas kroppar och utseende vilket ledde till en negativ syn på den själva. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.