Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i världen. I dagens samhälle är lättillgängligheten till snabbmat en av de bidragande orsakerna till detta problem. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan motiverar vuxna som lider av övervikt eller fetma till livsstilsförändring samt granska vilka datainsamlingsmetoder som använts. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: För att kunna motivera patienter till livsstilsförändringar var det viktigt att se individen som helhet för att kunna få ut det bästa resultatet. Att använda sig av olika redskap och tekniker var ett bra sätt för att nå ut till olika grupper. Det fanns olika tillvägagångssätt för att få till en förändring och för att veta vilket sätt som passade bäst var det viktigt att först lära känna patienten som skulle göra förändringen. Att ha en bra kommunikation och att använda sig av rätt ord var en viktig del av processen i att motivera. Att använda sig av hjälpmedel vid kommunikationen med patienter såsom email och textmeddelanden, och att ge information om kosthållning kan leda till större viktnedgång. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna motivera patienter som lider av övervikt eller fetma till en livsstilsförändring och känna sig säkrare i sin roll behöver de mer utbildning inom motiverande samtal.

Bakgrund: Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i Sverige och internationellt. Uppkomsten av övervikt påverkas av flera olika faktorer och kan förebyggas med olika hälsofrämjande åtgärder. Övervikt är en riskfaktor för utveckling av flertalet folksjukdomar. Distriktssköterskan har en viktig roll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet för att bidra till människors hälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors reflektioner av att arbeta med överviktiga patienter gällande livsstilsförändringar. Metod: En deskriptiv design med en induktiv kvalitativ ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som hade erfarenhet av hälsovägledning till överviktiga patienter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna gav beskrivningar om att arbetet med överviktiga patienter utgick från ett patientcentrerat arbetssätt där patientens egen motivation och vilja var avgörande. Att förändringsbenägenheten kom från patienten själv och att respekt gavs till patientens självbestämmande var också något som distriktssköterskorna i studien beskrev som viktigt för genomförandet av en livsstilsförändring. Brist på resurser i form av tid i arbetet och aktuella riktlinjer att arbeta efter gällande övervikt var något som saknades i arbetet med överviktiga. Slutsats: Slutsatsen beträffande föreliggande studie var att patientens egen vilja och motivation beskrevs vara avgörande för att göra en livsstilsförändring. Distriktssköterskorna använde sig av ett patientcentrerat arbetssätt som underlättade för patienten till att genomföra en livsstilsförändring. Bemötandet hade en central roll i arbetet med överviktiga patienter

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner. Förmågor hos hälso- och sjukvårdspersonal, såsom empati, hade betydelse för hur personers livsstilsförändringar implementerades. Konklusionen var att personer med övervikt och fetma kan genomgå livsstilsförändringar, såsom förbättrad kosthållning samt ökad fysisk aktivitet, som främjar hälsa och leder till viktnedgång med hjälp av motiverande samtal. / The aim of this study was to describe the areas in which motivational interviewing can be used by health care personnel in the treatment of persons with overweight or obesity. Furthermore, the aim was to describe what abilities the personnel using motivational interviewing should obtain and what impact motivational interviewing has for persons with overweight or obesity about to undergo lifestyle changes. Literature was searched in Medline through PubMed and Cinahl, and all 12 studies which represent the result were from year 2005-2010. The main result of the study showed that health care personnel are using motivational interviewing to implement changes in terms of diet, physical activity, motivation and belief in these in the work with persons with overweight and obesity. Motivational interviewing could strengthen these changes and is also proved to be a good supplement to behavioral interventions. Health care personnel abilities, such as empathy, had a meaning for how persons lifestyle changes were implemented. The conclusion was that persons with overweight and obesity could undergo lifestyle changes, such as improved diet and increased physical activity, which promote health and lead to weight loss through motivational interviewing.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende. Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner. Mer forskning behövs om vilken typ av information kvinnor efterfrågar och informationen kring livsstilsförändringarna bör också involvera familj och närstående för att på så vis främja kvinnans stöd i det dagliga livet.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring. För att minska oron under den här tiden upplevdes stöd från närstående, vårdpersonal och andra patienter samt att få individanpassad information som viktigt. Patienter ville ha information om hela den perioperativa processen och inte bara om det ingrepp som skulle utföras. Informationen om preoperativa livsstilsförändringar upplevdes i många fall som bristfällig. De viktigaste faktorerna till att de bestämde sig för att förändra något i sin livsstil var motivation och information om konsekvenser. Slutsats: En god, individanpassad information, ett bra bemötande från vårdpersonal samt stöd från närstående kan förbättra patientens upplevelse av den preoperativa fasen. En operation är ett bra tillfälle för att reflektera kring sin livsstil och att genomföra en livsstilsförändring. För att öka motivationen till en preoperativ livsstilsförändring behöver patienten bra information och stöd.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod:Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Detvisade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång,saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kanvara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgiftatt ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar ochegenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycketär kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kronisk folksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektiv blodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även de följdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård en central roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod: Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Det visade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång, saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kan vara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgift att ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar och egenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycket är kost och fysisk aktivitet.

<p><strong>Syftet </strong>med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. <strong>Metoden </strong>som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. <strong>Resultatet </strong>visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård. Patienterna upplevde att överlevnaden efter en hjärtinfarkt gav dem en stor motivation till att följa egenvårdsdirektiven och ta vara på sitt liv. Att ta in roliga aktiviteter i egenvården gjorde det lättare att lyckas med egenvården. Däremot var tidsbristen ett stort hinder för att klara egenvården när patienterna började bli friska nog att återvända till sina arbeten.<strong> Slutsatsen</strong> är att uppföljning av patienternas tillämpning av egenvård behövs för att förhindra att de slutar med den. Det är även viktigt att få uppmuntran av sjuksköterskan till att utföra egna roliga aktiviteter och att få stöd med vad de kan göra. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan medverkar till att involvera familjen i patientens egenvård.</p> / <p>This literature study <strong>aims</strong> at mapping what experiences myocardial infarction patients have from self care, i.e. care that patients are judged to accomplish. The <strong>method</strong> used was a literary survey where a total of fifteen qualitative articles were used in the result. The databases used were PubMed and Cinahl. The <strong>result</strong> showed that family support was of great help to be successful with self care. Patients experienced that surviving a myocardial infarction gave them a motivation to follow self care directives and take care of their life. It proved easier to succeed with self care if patients enjoyed their activities. When the patients felt healthy enough to return to work, lack of time was an obstacle to manage self care. The <strong>conclusion </strong>is that follow up on patients self care is needed to prevent them from quitting. It is also important that their nurse encourages both enjoyable activities and family involvement for the patients to manage self care. The patients also need help and support from their nurse when it comes to what activities they can try.</p>

Introduktion: Hypertoni är en global folksjukdom där ungefär var femte person har sjukdomstillståndet. Det här är en statistik som i framtiden ser ut att öka. Hypertoni ökar risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och njursvikt vilket således ökar mortaliteten. Cirka 9,4 miljoner dör varje år globalt till följd av komplikationer av hypertoni. Livsstilsförändringar är ett första steg för behandling av hypertoni och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och ge rekommendationer om livsstilsförändringar till patienten. Ökad kunskap om vad som påverkar följsamheten kan således hjälpa sjuksköterskan i dess hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar patienters följsamhet till livsstilsförändringar i samband med hypertoni. Metod: Litteraturstudien är strukturerad enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell med en induktiv ansats. Datainsamling genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen resulterade, efter kvalitetsgranskningen i 13 artiklar. Resultat: Resultatet resulterade i fyra stycken kategorier: Fysiska orsaker som påverkar följsamheten, Psykologiska orsaker som påverkar följsamheten, Sociala aspekter som påverkar följsamheten och Kunskap och information om sjukdomstillståndet samt livsstilsförändringar som påverkar följsamheten. Slutsats: Litteraturstudien visar att det finns flertal orsaker som kan påverka följsamheten till livsstilsförändringar hos patienter med en hypertoni diagnos. Fysiska orsaker så som patientens kön eller BMI-status, psykologiska orsaker som stress och depression, sociala orsaker som stöttning från anhöriga slutligen även patientens kunskap om sjukdomstillståndet är några exempel på det som framkom i resultatet. Sjuksköterskeprofessionen har en stor roll vid att identifiera patienters individuella behov och möjligheter till en ökad följsamhet för livsstilsförändringar.

<p>Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.</p>