• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 476
  • Tagged with
  • 476
  • 282
  • 281
  • 235
  • 211
  • 158
  • 158
  • 102
  • 98
  • 83
  • 75
  • 71
  • 66
  • 63
  • 63
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Distriktssköterskors reflektioner av att arbeta med överviktiga patienter avseende livsstilsförändringar : En intervjustudie

Hultkrantz, Amanda January 2016 (has links)
Bakgrund: Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i Sverige och internationellt. Uppkomsten av övervikt påverkas av flera olika faktorer och kan förebyggas med olika hälsofrämjande åtgärder. Övervikt är en riskfaktor för utveckling av flertalet folksjukdomar. Distriktssköterskan har en viktig roll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet för att bidra till människors hälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors reflektioner av att arbeta med överviktiga patienter gällande livsstilsförändringar. Metod: En deskriptiv design med en induktiv kvalitativ ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som hade erfarenhet av hälsovägledning till överviktiga patienter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna gav beskrivningar om att arbetet med överviktiga patienter utgick från ett patientcentrerat arbetssätt där patientens egen motivation och vilja var avgörande. Att förändringsbenägenheten kom från patienten själv och att respekt gavs till patientens självbestämmande var också något som distriktssköterskorna i studien beskrev som viktigt för genomförandet av en livsstilsförändring. Brist på resurser i form av tid i arbetet och aktuella riktlinjer att arbeta efter gällande övervikt var något som saknades i arbetet med överviktiga. Slutsats: Slutsatsen beträffande föreliggande studie var att patientens egen vilja och motivation beskrevs vara avgörande för att göra en livsstilsförändring. Distriktssköterskorna använde sig av ett patientcentrerat arbetssätt som underlättade för patienten till att genomföra en livsstilsförändring. Bemötandet hade en central roll i arbetet med överviktiga patienter
2

BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning

Gunnarsson, Karolin January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Tio BVC-sköterskor inom primärvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att telefonrådgivning inom BVC krävde vissa egenskaper av BVC-sköterskan för att kunna ge god omvårdnad och exempel på detta var god kommunikationsförmåga, ett öppet sinne och lång erfarenhet. Vidare beskrev BVC-sköterskorna att de via telefonen försökte ge råd och information till föräldrarna för att skapa möjligheter för föräldrarna att själva ta ansvar och fatta beslut. BVC-sköterskan fanns som en resurs när det uppkom frågor och problem. Genom att god relation och god kännedom fanns mellan föräldrarna och BVC-sköterskan, upplevde respondenterna att bedömningen via telefonen underlättades. Problem med telefonrådgivningen beskrevs av deltagarna och det kunde röra bristande kommunikationsförmåga och svårigheter hos föräldrar att konkretisera problemet via telefonen. BVC-sköterskorna beskrev att de styrde sitt eget arbete och de beskrev att de hade möjlighet att boka in besök på mottagningen när problem uppkom vilket ökade tryggheten hos BVC-sköterskan.     Slutsatsen är att BVC-sköterskorna upplevde sitt arbete med telefonrådgivning som en extra funktion och ett hjälpmedel i arbetet på BVC. Att använda telefonen i arbetet ökade BVC-sköterskans möjlighet att stötta föräldrar.       Nyckelord: Barnhälsovård, Distriktssköterska, Telefonrådgivning.
3

Konsekvenser av polyfarmaci hos äldre : En litteratursammanställning

Kron Staflin, Sara January 2012 (has links)
Bakgrund: Användningen av läkemedel ökar i samhället och speciellt bland äldre. När människan åldras ökar risken för sjuklighet, detta i kombination med det naturliga åldrandet gör att läkemedel kan få förändrade effekter så som interaktioner, biverkningar samt låg följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Distriktssköterskan träffar dessa patienter i sitt arbete dagligen. Syfte: Syftet med studien är att belysa konsekvenserna av polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteratursammanställning utförd som innehållsanalys på 14 artiklar som resulterade i fem underteman och ett tema. Resultat: Studien visade att personer med polyfarmaci hade en högre risk för läkemedelsinteraktioner som ledde till biverkningar, högre risk att bli inlagd på sjukhus, sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingen samt högre risk att råka ut för fall. Slutsats: Studien bidrar till att distriktssköterskan kan få ökad kunskap om patienter med polyfarmaci samt betydelsen av ett helhetsperspektiv, patientcentrerad omvårdnad samt uppföljningar.
4

Distriktssköterskans uppfattning om sin yrkesroll : En intervjustudie

Smedmark, Marianne January 2011 (has links)
Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer.   I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete. Distriktssköterskorna anser att de som styr måste börja använda deras kompetens på rätt sätt. Den tredje kategorin Folkhälsoarbete anses viktigt i en oviss framtid visar att distriktssköterskorna hoppas få arbeta mer hälsopreventivt i framtiden. De menar att de kan komma behöva specialisera sig mer inom sitt yrke, men att den allmänna distriktssköterskan fortfarande kommer behövas.   Andra yrkeskategorier samt politiker måste informeras om distriktssköterskornas breda kompetens, befolkningskännedom och förmåga att arbeta hälsofrämjande, och det är distriktssköterskornas ansvar att informera om detta. / A majority of studies shows that district nurses, with their specialist education, are especially well prepared to work with health prevention. Despite this preventive health work is not a priority in primary health care where the main concern is basal healthcare work. The purpose of the study was to explore the district nurses’ view about their professional role and if it’s possible to develop and if it is in what way. The study was carried out with a descriptive and explorative design, with semi structured interviews.   The result showed three categories. The first category A proud but frustrated district nurse shows that the district nurses regard they have a broad and independently work, and that their main work tasks should be health prevention. The second category The organization of today hampers the district nurse’s work describes that the district nurses mean that the replacement system of today as well as the reorganizations of the past years has hampered their work. The district nurses consider that the authorities must start to use their competence in the right way. The third The public health work is deemed to be important in an uncertain future shows that the district nurses hope to work more with health prevention in the future. They mean that they may need to specialize within their own profession, but that the general district nurse will still be needed.   Other occupational categories as well as politicians must be informed about the district nurses’ broad competence, population awareness and ability to work health preventive and it’s up to the district nurses to inform about this.
5

Distriktssköterskors upplevelse av förskrivingsrätten : Ambivalens och variationer i möjligheter och utnyttjandegrad

Andersson, Anna January 2013 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral och en distriktssköterskemottagning intervjuades. Resultat: Temat "Distriktssköterskorna är ambivalenta till sin förskrivningsrätt och varierar i synen på möjligheter och utnyttjandegrad" bildades ur sju kategorier. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att det var bra att ha möjligheten att förskriva men möjligheten och graden av utnyttjande varierade. De upplevde att det var meningslöst att förskriva receptfria läkemedel. Brist på uppdatering i förskrivningsrätten och av nya läkemedel försvårar förskrivningen. Distriktssköterskorna uppgav att förskrivningsrätten underlättade arbetet och förkortade vårdkedjan samt stärkte yrkesrollen. De upplevde att deras förskrivning var en stor fördel för patienten. Slutsats : Distriktssköterskorna upplever ambivalens till sin möjlighet att förskriva läkemedel och utnyttjar inte förskrivningsrätten i den utsträckning de skulle kunna. Det kan bero på att de upplever det meningslöst att förskriva receptfria läkemedel och att de inte har möjlighet att uppdatera sin kunskap. Det finns även de som menade att förskrivningsrätten underlättar, stärker yrkesrollen och är en fördel för patienten. Nyckelord: Distriktssköterska, läkemedelsförskrivning, förskrivningsrätt, upplevelser.
6

Distriktssköterskans erfarenhet av samtal med personer med övervikt på vårdcentral

Svensson, Therese January 2016 (has links)
Bakgrund: Övervikt är ett växande problem nationellt likaså internationellt. Trots detta genomför inte distriktssköterskan i Sverige samtal med personer med övervikt i tillräcklig omfattning. Distriktssköterskor undviker ibland samtal om övervikt då de inte vill kränka personen. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av samtal med personer med övervikt på vårdcentral. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Kvalitativ manifest innehållsanalys tillämpades vid analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver informanternas erfarenheter: Förhålla sig rätt, Individen i centrum, Betydelsen av personens motivation och Att hjälpa och bekräfta. Distriktssköterskorna intog olika roller då samtalen genomfördes där rollen som förebild var betydande. Det var viktigt att samtala kring en persons övervikt men varsamhet krävdes då övervikten skulle nämnas. Samtalen var även viktiga att anpassa utefter personen med övervikt, vilket uppnåddes lättats då distriktssköterskorna använde sig av samtalsmetoden motiverande samtal. Vare sig personen med övervikt var motiverad eller omotiverad hade det stor betydelse för samspelet i samtalet med distriktssköterskan. Genom samtal kunde distriktssköterskorna förebygga sjukdomar, främja hälsan samt följa upp personerna för bästa omvårdnad. Slutsats: Oberoende av om distriktssköterskorna själva var smala, normalviktiga eller överviktiga anses rollen som förebild vara av betydelse vid samtalen. Då övervikt är ett växande problem är det ett viktigt område att föra samtal om där distriktsköterskorna bör föra samtalet individuellt anpassat för personen med övervikt.
7

Distriktssköterskors reflektioner av arbetsrelaterad stress på distriktssköterskemottagning : En intervjustudie

Lind, Denise January 2016 (has links)
I Europa har den arbetsrelaterade psykiska belastningen ökat och i Sverige är arbetsrelaterad stress en av de vanligaste orsakerna till sjukdom. Att arbeta inom vården kan innebära stor arbetsbörda med stress. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors reflektioner av arbetsrelaterad stress vid distriktssköterskemottagning på hälsocentral. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Sju distriktssköterskor i två kommuner i Mellansverige deltog. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat var Arbetet – en kamp mot tiden som utgår från kategorierna Tidens betydelse, Språkets betydelse och Att få stöd. Det fanns flera faktorer som medförde att distriktssköterskorna kunde uppleva stress. Att få extrabesök på distriktssköterskemottagningen, tidspress att bli klar med arbetet i tid och tidsbrist vid besöken ledde till en oro och frustration. Krav om att vara uppdaterad i rutiner upplevdes svårt på grund av tidsbrist. Distriktssköterskorna var oroliga om patienterna hade förstått samtalen rätt då det fanns svårigheter att kommunicera på grund av att de talade olika språk. Vid tolksamtal reflekterade de över vilka olika kvalitéer det kunde vara på samtalen. Distriktssköterskorna reflekterade över vikten av stöd genom att kommunicera med kollegor när det var tungt på arbetet. Chefen kunde ge stöd genom att vara lyhörd och organisera om arbetet. Studiens slutsats var att distriktssköterskorna upplevde stress vid olika situationer med patienter på distriktssköterskemottagning. De ville ge en god vård till patienterna men upplevde brist på tid som ett hinder och frustration i arbetet vilket kunde leda till en inre stress. / In Europe, work-related mental stress increased, and in Sweden work-related stress is one of the most common causes of illness. Working in health care can mean big workload with stress. The aim of this study was to investigate the primary health care nurses' reflections of work-related stress at office nursing at the community health center. The study had a qualitative approach with descriptive design. Seven primary health care nurses in two municipalities in central Sweden participated. Data collection was achieved through semi-structured interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The overarching theme was Work - a race against time, based on the categories of the Future significance, Importance of language and Support. There were several factors that led to the district nurses could experience stress. To get extra office visits, time pressure to complete the work on time and lack of time during the visits led to anxiety and frustration. Requirements to be informed of the routines experienced difficult due to lack of time. Primary health care nurses were concerned about the patients had understood the calls right when there was difficulty communicating because they spoke different languages. At the interpreter calls reflected those of the different qualities it could be at the calls. Primary health care nurses reflected on the importance of support by communicating with colleagues when it was hard at work. The manager could provide support by being responsive and organize the work. The conclusion of the study was that the primary health care nurses felt stress in different situations with patients on office nursing. They wanted to give good care to patients but experienced a lack of time as a constraint and frustration at work which could lead to an internal stress.
8

”Får jag göra detta eller får jag inte göra det eller ska jag lägga tid på något annat eller…?” : Distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården

Dahl, Catrin, Thanner, Anita January 2016 (has links)
I primärvårdens uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och med sjukdomsförebyggande metoder. Distriktssköterskan har den utbildning och kompetens som erfordras för att arbeta med och utveckla det hälsofrämjande arbetet. Reformer och omorganisationer har förändrat distriktssköterskans yrkesroll. De medicinska uppgifterna dominerar och det hälsofrämjande arbetet prioriteras inte. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Analysen resulterade i tre kategorier med vardera tre, två och tre underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Hälsofrämjande arbete ger motivation. Distriktssköterskorna ansåg att det hälsofrämjande arbetet var viktigt, de kände stort engagemang och såg möjligheter och hade visioner om att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillvarata distriktssköterskans arbetssätt. Distriktssköterskorna hade kunskap, metoder och redskap för det hälsofrämjande arbetet.  Hinder i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Otydliga direktiv från ledningen, brist på samarbete och kollegialt stöd, tidsbrist, avsaknad av teamarbete och nätverk samt att det ekonomiska ersättningssystemet styr distriktssköterskans arbete utgör hinder. En viktig konsekvens blir att distriktssköterskan upplever en osäkerhet kring hur det hälsofrämjande arbetet skall utföras, när det skall göras och hur mycket tid det får ta i anspråk. Det blir en ensam kamp om att försöka hitta balans.
9

Distriktssköterskors upplevelse av sitt arbete efter kommunalisering av hemsjukvården : en intervjustudie

Aminoff, Carina, Lind, Nadja January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.
10

Distriktssköterskors upplevelser av att ge egenvårdsråd via telefon

Hollsten, Karin, Tollofsén, Linda January 2016 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning är ofta utbildade distriktssköterskor. Vid telefonrådgivning ska sjuksköterskan kunna bedöma patientens tillstånd och vilken vårdnivå som är lämplig. Vid tillstånd där det är lämpligt föreslås egenvårdsråd. Som stöd för besluten används ofta rådgivningsstöd. Syfte: Beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge egenvårdsråd via telefon. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med tolv distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ’Faktorer som försvårar att ge goda egenvårdsråd’, ’Faktorer som underlättar att ge goda egenvårdsråd’ och ’Faktorer som påverkar i sökandet efter egenvårdsråd’. Dessa kategorier utmynnade i sammanlagt tio underkategorier; ‘Att inte se patienten’, ‘Kommunikativa och kulturella problem’, ‘Att ge goda råd kan vara en stressande och betungande uppgift’, ‘Betydelsen av kunskap och erfarenhet’, ‘Rådgivningsstöd underlättar vid osäkerhet’, ‘Att skapa förtroende’, ‘Vikten av en grundlig anamnes’, ‘Betydelsen av motivation och uppföljning’, ‘Kön och åldersfaktorer’ och ‘Patienters kunskap och informationssökande’. Slutsats: Att ge egenvårdsrådgivning i telefon är många gånger en utmaning men även utvecklande för distriktssköterskor. Distriktssköterskans möjlighet att skapa förtroende under telefonsamtalet kan underlätta möjligheten att ge goda egenvårdsråd. Vid egenvårdsrådgivning i telefon är det viktigt att medvetandegöra och utveckla förmågan att lyssna eftersom distriktssköterskan inte ser patienten. Rådgivningsstöd anses vara bra men det kan inte ersätta distriktssköterskors individuella kunskaper.

Page generated in 0.0886 seconds