Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning är ofta utbildade distriktssköterskor. Vid telefonrådgivning ska sjuksköterskan kunna bedöma patientens tillstånd och vilken vårdnivå som är lämplig. Vid tillstånd där det är lämpligt föreslås egenvårdsråd. Som stöd för besluten används ofta rådgivningsstöd. Syfte: Beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge egenvårdsråd via telefon. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamling har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med tolv distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ’Faktorer som försvårar att ge goda egenvårdsråd’, ’Faktorer som underlättar att ge goda egenvårdsråd’ och ’Faktorer som påverkar i sökandet efter egenvårdsråd’. Dessa kategorier utmynnade i sammanlagt tio underkategorier; ‘Att inte se patienten’, ‘Kommunikativa och kulturella problem’, ‘Att ge goda råd kan vara en stressande och betungande uppgift’, ‘Betydelsen av kunskap och erfarenhet’, ‘Rådgivningsstöd underlättar vid osäkerhet’, ‘Att skapa förtroende’, ‘Vikten av en grundlig anamnes’, ‘Betydelsen av motivation och uppföljning’, ‘Kön och åldersfaktorer’ och ‘Patienters kunskap och informationssökande’. Slutsats: Att ge egenvårdsrådgivning i telefon är många gånger en utmaning men även utvecklande för distriktssköterskor. Distriktssköterskans möjlighet att skapa förtroende under telefonsamtalet kan underlätta möjligheten att ge goda egenvårdsråd. Vid egenvårdsrådgivning i telefon är det viktigt att medvetandegöra och utveckla förmågan att lyssna eftersom distriktssköterskan inte ser patienten. Rådgivningsstöd anses vara bra men det kan inte ersätta distriktssköterskors individuella kunskaper.

Juridik är för många svårt att förstå och många tror att det är dyrt att få juridisk rådgivning. Det är inte heller alla som är medvetna om vad lagen säger i olika livssituationer. Exempelvis ärver sambos inte varandra och ett minderårigt barn måste få ut sitt arv i likvida medel. Syftet med det här examensarbetet har varit att skapa ett verktyg som genererar ett juridiskt och personligt dokument baserat på den berördas livssituation. Dokumentet ska innehålla en rekommendation av vilka juridiska avtal kund behöver och varför de behövs. Verktyget har utvecklats för jurister och dokumentationen är skapad med intentionen att vara lättförståelig för gemene man. För att uppnå syftet och målen har användarcentrad design använts. Personas, kundresor, intervjuer och användartester är några tekniker som har använts under arbetet.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet. / In the background we present the responsibilities of nurses and district nurses, namely that the duties will begin with an ethical and holistic point of view, and to promote health through for example giving advice. Research described that working with telephone counselling was perceived as stimulating, though hard being both a gatekeeper and a caretaker. One kind of help in that task could be decision support, it was seen as a safety net and a complement to the experience of the nurse. It was also seen as an instrument to improve quality, as well as reducing the fear of making the wrong decisions and being reported. The purpose of the study was to describe the experience of nurses and district nurses to work with telephone counselling using the web-based counselling support in health centres. To get the descriptions half structured interviews were used, which were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. It was described in the result that the support created a sense of assurance, because it was a source of knowledge, a support when needed, a good aid, and gave confirmation. The support was also seen as insufficient and not user-friendly, since it was hard to navigate, time consuming, had a language barrier, it could not replace the clinical “eye”, and did not correspond with reality. Lastly it was said that the experience of each individual was a key in how the support was used. Most had positive experiences, but focus from taking care of patients was lost due to valuable time being used for handling the counselling support.