I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna. Slutsatsen som vi kan dra utifrån denna studie är att de klassificerade ritualerna i studien syftar till att uppmuntra medarbetares arbetsprestationer, vara arbetsfokuserade samt för att socialisera medarbetare med varandra. De ritualer som anordnas på arbetsplatsen som ger hög emotionell energi, en långvarig och positiv känsla av glädje, tillit och gruppsolidaritet samt starkt initiativtagande till social interaktion, sker framförallt i de ritualer som ger utrymme för socialisering mellan medarbetare, det vill säga de tillfällen där medarbetare får möjlighet att stärka de sociala banden mellan varandra. Detta kan i sin tur resultera i en starkare sammanhållning och gemenskap på arbetsplatsen där medarbetare känner en tillhörighet till organisationen. Nyckeln till ett väl fungerande samarbete och sammanhållning mellan en organisations medlemmar kan således ligga i de sociala interaktioner som sker på arbetsplatsen där möten mellan människor genererar känslor av hög emotionell energi.

I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

Studiens syfte var att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv öka förståelsen för det härbärgeringsarbete som utförs av omsorgspersonal inom särskilt boende. Det var även att undersöka vad personalen gör för att klara av härbärgeringsarbetet samt vad som underlättar respektive försvårar det. För uppfylla syftet intervjuades sex stycken undersköterskor som arbetade inom särskilt boende. Materialet från intervjuerna kodades, sorterades och kategoriserades vilket resulterade i fyra huvudsakliga härbärgeringssituationer och strategier samt två huvudsakliga organisatoriska förutsättningar och brister. De teorier som användes var Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete och emotionellt lönearbete, Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Olssons (2008) teori om härbärgeringsarbete. Situationerna då känslor behövde härbärgeras var; i närheten av döden, möten med kravfyllda och otrevliga anhöriga, möten med oroliga och dementa boende och när man är rädd för att göra den boende ledsen. I dessa situationer var det personalens egna känslor som behövde härbärgeras som en konsekvens av att de befann sig i sin yrkesroll. Personalens strategier för att hantera härbärgeringsarbetet var; prata med kollegor och dela känslor, begränsa exponeringen på kort och lång sikt, göra interaktionen med de boende trivsam och enkel samt sänka krav och förväntningar. De förutsättningar som de intervjuade upplevde sig ha var ett bra samspel och stöd från kollegor samt lyckade interaktioner med de boende. De hinder och brister de upplevde i arbetet var bristande kollegialt stöd och för lite avsatt tid till reflektion. Förutsättningarna gjorde härbärgeringsarbetet lättare att utföra medan bristerna och hindren dels skapade härbärgeringssituationer och försvårade härbärgeringsarbetet och användandet av personalens strategier.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. / Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.

Supporterskap och läktarkultur inom idrott är något som tillför både energi till spelare men även en bidragande faktor till hur stämningen är under en match för övriga åskådare. Med hjälp av sång och banderoller förgylls således inramningen på arenan. Supporterskap är inte en självklarhet utan är något en individ själv tar på sig och det medför olika uppoffringar såväl mot andra intressen men även det sociala livet. Därmed har syftet med uppsatsen varit att skapa en förståelse gällande vad det är som en supporter upplever som gör det värt att fortsätta och vad det resulterar i, samt vilka konsekvenser det medför. De forskningsfrågor som har blivit aktuella för uppsatsens ändamål har därmed varit att finna svar på följande; Varför väljer en individ att lägga sitt engagemang för att vara en aktiv supporter mot en idrottsförening, vad blir resultatet av den tid och engagemang som läggs samt på vilket sätt anser supportern att privatlivet påverkas av sitt engagemang som aktiv supporter? Uppsatsen har ett hermeneutiskt tillvägagångssätt samt en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju av insamlingen av det empiriska materialet där fem stycken supportrar ställde upp och diskuterade sitt supporterskap. Det teoretiska ramverket som blev tillämpat för studien var teorier gällande interaktionsritualer av Randall Collins tankegångar, angående främst emotionell energi. Det resultat som presenterades vittnade om att samtliga informanter såg den gemenskap som deras supporterskap resulterade i var något som de värderade högt. Samtliga informanter såg detta som den största anledningen till varför de inte skulle kunna tänka sig att sluta engagera sig inom supporterlivet.

Denna studie har riktat sin uppmärksamhet på smarttelefoner. Syftet med denna studie är att belysa mobilens påverkan på arbetsgruppers uppmärksamhet och fokus samt på deras känsloupplevelser under ett grupparbete. De frågeställningar som är relevanta för att uppnå syftet är: Hur uppfattas mobiltelefonanvändning av studenter gällande uppmärksamhet och fokus?  Hur uppfattas mobiltelefonanvändning bland deltagare under ett grupparbete? I vilket syfte används mobilen under ett grupparbete?  Genom ett etnografiskt tillvägagångsätt analyseras mobiltelefonteknikens påverkan för det sociala samspelet mellan studenter i grupparbeten. Studien utfördes på två stora universitet i Sverige. Under etnografin observerades gruppmedlemmarnas beteende kring mobilen under grupparbete. Dessutom intervjuades studenter om vilken påverkan mobilen har för deras samspel med grupparbetesmedelemmarna. Den insamlade empirin analyserades utifrån teorier om interaktionsritualer, emotioner samt splittring av uppmärksamhet. Resultatet visar att det finns strategier och regler för hur individer som befinner sig i ett gruppsammanhang kan använda mobilen på ett sådant sätt som är ansett att vara socialt acceptabelt/icke acceptabelt av närvarande gruppmedlemmar under ett grupptillfälle. Om mobilen inte hanteras rätt förekommer negativa sanktioner såsom en irriterad blick, tillsägelse eller utfrysning. Om mobilanvändandet å andra sidan utförs på ett korrekt sätt kan det ge ökad positiv stämning under grupparbetet.

Denna uppsats undersöker ravekulturens nuvarande tillstånd i Stockholm. Ravekulturens primära produkt – den elektroniska musiken (EDM) – som innefattar många olika typer av musikstilar, bland annat techno- och housemusik, har blivit ett allt vanligare inslag inom de reglerade klubb- och festivalverksamheterna. Sedan ravekulturens storhetstid på 1990-talet har rave- och klubbkulturen utvecklats till ett internationellt, om inte globalt, fenomen med demografiska skillnader i förhållande till narkotikabruk, musik- och danstraditioner. Genom Durkheims ritualteori, tillsammans med Collins teori om gruppinteraktion närmas ravekulturen och dess relation till narkotikabruk. Respektive teoretikers begrepp; collective effervescense och emotionell energi, används som verktyg för att erhålla en större förståelse för ravekulturens utveckling och nuvarande läge. För skapa en förståelse av ravekulturens utveckling och nuvarande tillstånd har ett antal nyckelaktörer identifierats, vilka alla besitter stor erfarenhet av ravekulturen. Deras erfarenheter lyfts fram genom semistrukturerade expertintervjuer. Beröringspunkter intervjuerna emellan, samt till teorin har lyfts fram som teman till analysen. Intervjudeltagarna beskriver en ravekultur som i allra högsta grad är levande som har tydliga kopplingar till narkotikabruk, med ecstasy som den primära ravedrogen. Den emotionella energin som skapas på ravens dansgolv lyfts fram som den fundamentala dragningskraft till rave, vilket binder dess deltagare samman genom att etablera ett kollektivt fokus på dansen. Narkotikabruket används som en förstärkare för de gemensamma känslorna, och upprätthåller dansen genom hela nätter. Ravets sociala regler ställs upp för att enskilda deltagare inte ska kunna bryta det kollektiva fokuset genom att ta för stort individuellt utrymme i den sociala sfären. Detta fokus kan också förklara en DJ eller en narkotikalangares särställning inom kulturen eftersom deras roller förstärker fokus genom musiken eller försäljning av narkotika. Det att förklara ravekulturens beståndsdelar utifrån ravets emotionella energi.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues