I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna. Slutsatsen som vi kan dra utifrån denna studie är att de klassificerade ritualerna i studien syftar till att uppmuntra medarbetares arbetsprestationer, vara arbetsfokuserade samt för att socialisera medarbetare med varandra. De ritualer som anordnas på arbetsplatsen som ger hög emotionell energi, en långvarig och positiv känsla av glädje, tillit och gruppsolidaritet samt starkt initiativtagande till social interaktion, sker framförallt i de ritualer som ger utrymme för socialisering mellan medarbetare, det vill säga de tillfällen där medarbetare får möjlighet att stärka de sociala banden mellan varandra. Detta kan i sin tur resultera i en starkare sammanhållning och gemenskap på arbetsplatsen där medarbetare känner en tillhörighet till organisationen. Nyckeln till ett väl fungerande samarbete och sammanhållning mellan en organisations medlemmar kan således ligga i de sociala interaktioner som sker på arbetsplatsen där möten mellan människor genererar känslor av hög emotionell energi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Abstract The aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance: - What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why? The results show four different types of ritual acts in relation to homicide. These are rites of passage, seid, gifts and ritual acts related to the use of blood. That there existed differences between individuals in the saga litterature can be seen in the size of the tombs and the punishments awarded to various people portrayed in the textual material. The reasons for these differences were for instance, dependent upon the reputation and position which the slain individual received in the hierarchy of society, how many kinsmen the central actors had around them, and finally the honor code expressed in the saga litterature. The study shows that homicide could be both a give and take away status, which directly affected the honor of people within honor and shame system and in relation to their social relationships in the Norse society.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten?”, ”Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?” samt ”Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har?”. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer. Resultatet visade att julfesten fungerar som en rit hos organisationer och att medarbetare socialiseras in i organisationskulturen med hjälp av tre faktorer; hur medarbetare kommunicerar om julfesten med andra inom organisationen, genom att medarbetare tillskriver julfesten som en självklarhet, och att julfestens betydelse anses skapa en gemenskap inom organisationen. Det som även uppkom var att socialiseringen genom julfesten skapade distansering mellan grupper, osäkerhet inför den, utanförskap på grund av den samt synen att den enbart fungerade som en formalitet. På detta sätt kunde fokusgruppsdeltagarna uppfatta julfesten som både något att se fram emot och i positiv bemärkelse, men även att den kunde ge upphov till negativa eller likgiltiga känslor. / This essay aims to create an understanding of how Christmas parties functions as a rite for socialisation in organizational cultures and also how it is perceived from a co-worker’s perspective. Three questions are formed in order to make it possible to investigate this purpose further; ”How do the co-workers experience the communication about the Christmas party in the organisation?” ”What does the co-workers expect from the Christmas party in their organisation?” and ”What purpose does the Christmas party serve within the organisation?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly on rites within organisations and the socialisation that follows. Using the knowledge from earlier research within this area of science, two focus groups with four respondents in each are asked to discuss their experiences from Christmas parties. The collected empirical material is analysed using scientific theories on situated learning, organisational culture, rites and rituals. The results of the study shows that Christmas parties functions as a rite and that co-workers are socialised in to an organisational culture with the help from three different factors; How co-workers communicate about the party with each other within the organisation, that co-worker’s view on the Christmas party is a matter of course and that the people within the organisation consider the Christmas party an opportunity to create a spirit of community. Furthermore, results of the study also revealed that socialisation through the rite of a Christmas party create distance between groups, insecurity and alienation because of it. It was also comprehended as somewhat of a formality. The respondents of the study perceived the Christmas party as a positive event to look forward to, however it could also lead to negativity and feelings of indifference.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att social sammanhållning är mycket viktigt för militära förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de är tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten använder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhållningen. Som teoretiskt ramverk används Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem är de symboler som grupper av människor använder för att visualisera det de anser är heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bär dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för människor närmare varandra och sätter oss i rörelse. I och med att människor samlas och gör samma rörelser skapas de kollektiva upplevelser som främjar deras gemensamma social identitet och bevisar för varandra att de tillhör samma grupp. Min studie visar att kollektiva upplevelser så som att arbete tillsammans i en profession med tydliga gemensamma mål binder individer närmare varandra och skapar grupper. Men för respondenterna i undersökningen lyfter även fram att ett meningsutbytande mellan individerna i en grupp är viktigt för att en grupp ska kunna fungera och vara så stark som den kan bli. Sådant meningsutbytande ser i samtal utanför eller innanför yrket men kretsar kring mer privata ämnen. Det de här metoderna syftar till är att ge individerna och/eller gruppen en känsla eller stämning av några heliga känslor, trygghet, tillit, delaktighet, gemenskap och lojalitet. Utan att dessa känslor återfinns i en grupp skapas ingen effektiv eller stark grupp i längden.

Denna studie syftar till att undersöka hur ritualer i olika pedagogiska miljöer formges och upprätthålls samt vilken funktion de fyller för de vuxna som förvaltar dem. De ritualer som studeras är skolavslutningar på tre olika platser, ett pridefirande samt en manifestation som ordnats i samband med Förintelsens minnesdag. Studiens huvudfokus är de skolavslutningar som arbetet omfattas av. Resultatet av den bearbetning och analys som gjorts av den för studien producerade datan påvisar att de ritualer som undersöks pendlar mellan att fungera implicit bevarande och explicit framåtsyftande. Delar av studien har även bearbetats för utställningssammanhang. Representationer för olika delar av den skolavslutningsritual som undersökts bildade då en installation. I anslutning till installationen tolkade en kör den skolavslutningsritual som undersökts vid tre tillfällen.

Uppsatsen undersöker hur juju-ritualer förhåller sig till den svenska straffbestämmelsen om människohandel. Människohandelsbrott ställer krav på att en handelsåtgärd vidtagits genom ett otillbörligt medel i exploateringssyfte. Otillbörliga medel kännetecknas i sin tur av att de används för att påverka offrets valmöjligheter på ett otillbörligt sätt och därigenom underkasta annan ens vilja.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur juju-ritualer fungerar som kontrollmekanism och om de kan utgöra ett otillbörligt medel i människohandelslagens mening. För att göra det behandlar uppsatsen tre frågeställningar där det först ämnas definiera de otillbörliga medlen, sedan undersöka om de otillbörliga medlen täcker omständigheter där en handelsåtgärd vidtagits genom en juju-ritual och slutligen undersöka hur svensk rättspraxis har behandlat förekommandet av juju-ritualer i människohandel.  Uppsatsen konstaterar att juju-ritualer kan användas som ett effektivt medel till att kontrollera kvinnor. De otillbörliga medlen i människohandelsbrott är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ och annat sådant otillbörligt medel om det begränsar personens alternativ. Olaga tvång och vilseledande definieras utifrån rättssystematiken i brottsbalken och tolkas därför på samma sätt som straffbestämmelserna om olaga tvång och bedrägeri. Ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ är ett för svensk straffrätt nytillkommet begrepp och är mera svårdefinierad. Uttrycket har utvecklats med tiden och bedöms i två led: en utsatthetsbedömning och en utnyttjandebedömning. Ett annat sådant otillbörligt medel är ett problematiskt uttryck som omfattar situationer som på andra, men liknande, sätt än övriga otillbörliga medel bemästrar offrets fria och verkliga vilja. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet konstateras det i uppsatsen att juju-ritualer kan omfattas av samtliga av de otillbörliga medlen. Men framför allt omfattar det otillbörliga medlet ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet människohandelssituationer med juju-ritualer på ett naturligt sätt eftersom offrens personliga förutsättningar beaktas i större mån genom utsatthetsbedömningen. Svenska domstolar har också bedömt att förekomsten av juju-ritualer är en omständighet som visar på ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet.